onsdag 1 april 2020

Månadssammanfattning mars

Netto landar mars på 1 400 609 kronor. Glömde klocka bruttosiffran igår men den var cirka 1 750 000 kronor. Portföljen är nu nere på 87,5% jämfört med insättningarna. Det innebär att portföljen är värd ungefär vad den var för 10 månader sedan redan före man beaktar alla insättningar sedan dess.

Inte roligt men ej heller katastrofalt lågt med beaktande av den dramatiska nedgången senast tiden.
Min portfölj har varit lägre än insättningarna vid två tillfällen tidigare, också då handlades Minesto på bottennivåer. Minesto studsade upp lite under onsdagen på nyheten att alla tillstånd är beviljade för sjösättningen av de första två kraftverken på Färöarna. Därför är min portfölj värd ännu lite mer idag än igår, morgonens börsnedgång till trots. Måste ändå säga att jag klarar att hålla mig rätt oberörd av nedgången, mycket för att jag är långsiktig, fokuserar på värde i företagen jag investerar i och ju inte behöver pengarna på många år.


Mars klarade, alla innehållna utdelningar till trots, av att leverera 4 547 kronor. Den större effekten kommer dock i april och maj då utdelningarna i bästa fall blir hälften av vad jag hade förväntat mig. Att utdelningarna minskade i mars beror på att Axfood hakar på trenden och delar upp utdelningen. Det gillar jag egentligen då det ger ett jämnare flöde och har igen det i september istället.

Hade räknat med att få in 25 000 kronor i utdelningar under de tre vårmånaderna. Det kommer inte bli ens i närheten så mycket. Som det ser ut just nu är jag glad om utdelningarna över helåret överstiger 25 000 kronor, vilket är lägre än 2018 och 2019, då det finns risk att andra innehav kommer frysa eller sänka utdelning. En positiv överraskning så här när de flesta håller inne utdelning var att Beijer och Sydsvenska Hem delade ut i morse, men dem bokför jag på april månad.

Det gör mig inte så mycket egentligen för det här året har jag prioriterat att ta en stor position i Minesto på bekostnad av att öka mitt utdelningsflöde. Jag visste redan före COVID-19-krisen att mina utdelningar inte skulle öka lika mycket som tidigare år. På ett sätt är det skönt att helt kunna släppa prestigen i att få ett bra resultat i år och istället passa på att öka riktigt långsiktigt istället.
Samtidigt kompenseras jag på andra sätt så det påverkar inte min ekonomi särskilt mycket. Skatteåterbäringen var en trevlig överraskning och den kommer redan före påskhelgen eftersom jag har deklarerat online. Hemkarantänen där jag befinner mig innebär också att jag inte spenderade mer än cirka 1 500 kronor per månad, endast basala matkostnader, under mars. Som jag tidigare har skrivit har jag budgeterat med 5 000 kronor extra per månad, utöver baskostnader, för lite mer buffert för sällanvaruinköp som kläder, resor, nöjen och lite lyxigare mat än jag brukar. Den bufferten kommer väl till pass nu när jag inte kan spendera den. Det blir ju inga jobbluncher och även om elkonsumtion ökar i vissa avseenden borde energikostnaden minska totalt sett då jag knappt behöver köra tvättmaskinen just nu för att ha rena skjortor. Det blir ingen hemresa till Sverige till påsk och långhelgsemestern som var planerad senare i vår uteblir också. Eftersom jag får lön i euro blir min månatliga insättning per automatik cirka 10% större just nu än normalt då jag har kalkylerat på en växelkurs på 10 kronor per euro för i år. Sammantaget innebär dessa faktorer att jag de här tre månaderna kommer kunna spara 8% mer än vanligt varje månad. Det innebär att jag har en sparkvot på 75% i mars redan innan jag justerar för positiv valutaeffekt. Min normala sparkvot är cirka 70%.

Belåningen blev lite svettigare än nödvändigt och det gällde att hålla tungan rätt i mun i att hitta utrymme att öka samtidigt som jag behövde räkna rätt för att ha ytterligare marginal nedåt. Den landade på 17,3% vilket förvisso är inom min maximala risktolerans på maximalt 20%, där 5-10% är normalt, men ändå såpass högt att jag proaktivt amorterar ned just nu. För mig är det dock en likviditetsfråga då jag vet att jag har en större engångsersättning motsvarande en månadslön som faller ut senast i juni. Räntekostnaden är lite surt men på de nivåer börsen handlas nu tycker jag att den har varit försvarbar. När jag beslutade mig för att aktivt ta den risken var det i visshet att jag precis hade fått en oväntad återbetalning som ensam överstiger räntekostnaden för de kommande tre månaderna. Då valde jag helt enkelt att prioritera att öka i några fina aktier när ett sällsynt bra läge uppstod. Belåning bör dock undvikas och utgör en stor risk för när dina innehav sjunker så minskar också den värdering som ligger till grund för hur mycket du får låna. Ska man alls pyssla med det måste man räkna jättenoga på det hela med goda riskmarginaler för att åka på en tvångsförsäljning är inte något man vill. Att jag gör det beror på att jag har en trygg och stabil ekonomisk situation med ett välbetalt fast jobb och ett sparkapital på ett sparkonto som överstiger en årslön varför jag alltid har möjlighet att göra en engångsamortering om något dramatiskt skulle inträffa.

Sharpekvoten är negativ på -0,44, tror det är första gången. Standardavvikelsen är rekordhöga 38,48%. Det understryker att det är svårt för en lekman att försöka tajma marknaden med de extrema och hastiga kursrörselser i bägge riktningar.

Jag håller därför fullt ut fast vid min strategi att månadsspara och köpa regelbundet i uppgång som i nedgång. Försöker inte tajma marknaden med vare sig aktier eller annat då jag inte bedömer mig kunna göra det optimalt. Det får andra pyssla med. Jag fortsätter köpa aktier i företag som jag tror kommer ha förutsättningar att ha en stark verksamhet när det här har lugnat sig i framtiden. Om jag skulle ta en FIRE är den åtminstone 5-10 år framåt i tiden och innan dess behöver jag inte pengarna alls. Vad min portfölj är värd idag jämfört med vid årsskiftet kan jag därför helt ärligt släppa helt.
Att utdelningarna hålls inne gör inte så mycket heller eftersom det förhoppningsvis bidrar till att företagen står bättre rustade på andra sidan krisen. Fler företag med en stabil kassa dessa dagar är bra både för företagen och ekonomin i bredare mening då det minskar trycket på regeringar och banker.

Azelio åkte in i portföljen igen efter att jag kunde återköpa den till mer än en tredjedel lägre kurs än vad jag sålde för. Det innebär också att jag nu äger 37% fler aktier i Azelio än när jag sålde. Ser det främst som en marginell bevakningsposition eftersom det är ett spännande företag. Därigenom får jag snabbare uppdateringar och kan agera snabbare om det kommer nyheter som bekräftar att företagets kommersialisering verkar fungera. Planerar att skriva några rader om Azelio längre fram.

Jag minskade i Serneke och har återigen endast min långsiktiga portföljandel på 1 000 aktier. Jag vidhåller att företaget är lågt värderat utifrån ursprungsscenariot att Karlastaden slutförs. Ny information har dock förändrat mitt ursprungsscenario varför risken för att så inte sker i närtid har ökat. Dels har företaget som skulle köpa merparten av Karlatornet pausat affären vilket sätter stor press på Sernekes egna kapital. Dels innebär lågkonjunkturen ökad risk att lägenheterna inte kan säljas lika lätt till utsatt pris. Även om cirka 80 procent redan är sålda är det inte säkert att köparna kan betala. Den risken faller avtalsmässigt antagligen inte fullt ut på Serneke men innebär ändå en utmaning för företaget. Till sist innebär Coronaviruset att den redan pressade tidsplanen försenas ytterligare. Var en sur förlust att ta men vill vara sann mot min strategi också i motgång.

Annars har jag ökat i idel kvalitetsaktier så långt som mitt begränsade utrymme har medgivit större ökningar i följande aktier: Axfood, Castellum, Investor, Kopparbergs, NorthWest Healthcare och Realty Income. Samt Scandic Hotels som har hög risk just nu men där mitt bet är att företaget kommer återhämta sig på ett par tre års sikt och även om de inte ger någon som helst utdelning innan dess är affären i så fall värd det på lång sikt.

Minesto har jag ökat i ytterligare på marginalen men har varit sträng mot mig själv för att kunna öka i ovan aktier i första hand. April blir en spännande månad för Minesto där vi kommer få reda på vad teckningsoptionerna handlas för, deras kurs sätts till 1,1 gånger genomsnittet av dagskursen den 20-30 april. I skrivande stund ser de ut att kunna lösas in cirka 3,5 kronor billigare senast i april om ett år än de 16,20 kronor per aktie som var utgångspunkten men det kan förändras kommande veckor. Jag filar på att en gång för alla skriva ett långt och genomarbetat inlägg som förklarar varför jag tror så mycket på Minesto men det kommer nog i maj efter att teckningsperioden är överstökad.

Ta hand om er i dessa Coronatider!

3 kommentarer:

  1. Hur ser du på Kopparbergs just nu och framöver?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kopparbergs kommer påverkas och har några tuffa kvartal framför sig när hotell och krogar stänger igen.

      Det sagt har Kopparbergs en rätt god ekonomi med ett bra eget kapital. Man ska också komma ihåg att Kopparbergs har tagit ovanligt stora investeringar i UK de senaste tre åren varför de långsiktiga kostnaderna inte är så stora som det kan verka i de senaste rapporterna.

      Jag har ökat i Kopparbergs, som lägst under hundralappen, för jag tror att de får en positiv effekt nästa år när det istället blir hype kring sport och folk längtar efter att gå ut.

      Att man bara har permitterat var femte anställd på bryggeriet i Kopparberg på halvtid förstärker intrycket av att Peter Bronsman har koll på läget och mest vidtar försiktighetsåtgärder.

      Radera