Kopparbergs exempel på utmaningar att förutse utdelningstillväxt

Kopparbergs bokslutskommuniké är en av de rapporter jag sett mest fram emot under våren. Inte minst eftersom jag har valt att ta en stor position i aktien både eftersom den kan anses långsiktigt stabil och har ansetts vara en utdelningstillväxtaktie.

Att Kopparbergs bibehöll utdelningen var en besvikelse. Jag hade hoppats på en tioprocentig höjning till 6,50 kronor per aktie. Det hade varit väsentligt lägre än senaste fem årens utdelningshöjningar men ändå med säkerhet gått att hantera inom nuvarande vinst per aktie. Även om det är retligt att min YOC är strax över 3 procent istället för 3,5 procent så kan jag ur ett långsiktigt aktieägarperspektiv tycka att Kopparbergs gör helt rätt. Med bibehållen utdelning är utdelningsandelen fortfarande runt 70 procent vilket är högt. Att i det känsliga skedet med hög valutarisk och stora investeringar inte riskera företagets långsiktiga verksamhet tycker jag är klokt.

Eftersom Kopparberg är noterade på en mindre lista har de ett något enklare och kortare format. Därför är informationen något begränsad i själva rapporten (länk). Samtidigt lyssnade jag på en längre intervju med VD Peter Bronsman nyligen och jag gillade hur han resonerade kring företagets framtid, marknadsposition och att ökad konkurrens inte nödvändigtvis endast var av ondo eftersom jättarna öppnar cidermarknader på nya marknader där Kopparbergs som en premiumprodukt kan ta draghjälp för att också slå sig in.

Omsättningen (-0,5%) och resultatet (-20%) minskade. Det är förstås aldrig bra. Samtidigt kan jag inte låta bli att förundras över att marknaden först för några månader sedan tog in att Kopparbergs skulle få svårare att bibehålla sin intjäning på den för företaget stora brittiska marknaden när pundet faller i värde. I rapporten noterar Bronsman att med en bibehållen pundkurs skulle resultatet istället ha ökat med 3 procent. Han hävdar också att nedgången uteslutande beror på valutaeffekter. Någon kris kan man därför inte tala om utan snarare en extrem valutaförändring. Kopparbergs har ju tidigare meddelat hur de har investerat i Storbritannien för att minska sårbarheten för valutaförändringar och på längre sikt kommer den här risken därför minska. Detta bekräftas också kort i rapporten där det uppges att inköp av förpackningar, transporter och tjänster sedan slutet av 2017 sker i pund. Nu verkar pundet dessutom ha återhämtat sig åtminstone i det korta perspektivet varför nästa kvartalsrapport säkert kommer ge bättre resultat. Intressant samtidigt att notera att investeringarna faktiskt minskade något det gångna året. Generellt har jag lättare att acceptera svagare resultat om de beror på långsiktiga investeringar men så är alltså inte fallet. Positivt är dock att eget kapital och soliditeten ökar, den senare från 40% till 44%. Det betyder att det försämrade resultatet åtminstone de kommande åren inte kan anses inge större skäl till oro. Viss oro känner jag dock över att marginalerna minskar från 16% till 13%. Om den enda förklaringen är valutaförändring spelar det kanske inte så stor roll men skulle konkurrensen öka från jättarna kan det finnas risk att marginalerna minskar ytterligare i framtiden.

Kopparbergs skriver att flera marknader fortsatt har en positiv utveckling (Estland, Spanien, Grekland, Cypern och Australien). Ingen av dessa är dock idag en stor marknad som väsentligt påverkar resultatet. Vad jag var mest nyfiken på är hur det går med försöken att etablera sig på den amerikanska marknaden genom samarbete med Wal-Mart. Där finns en stor potential men samtidigt ingen stor cidertradition. Här fanns ingen information i rapporten.

Den kanske vanligaste kommentaren kring min investeringsfilosofi är att jag inte ska fokusera så mycket på utdelning utan istället titta på tillväxten. Exemplet Kopparbergs visar tydligt varför jag fokuserar så mycket på just utdelning. Att bedöma framtida tillväxt på längre sikt är helt enkelt svårt och få företag klarar att hålla en hög tillväxt över tid. De som gör det har dessutom ofta detta inprisat i aktiekursen. Kopparbergs var fram till det senaste halvåret ett exempel på just detta. Till och med H&M hade för bara några år sedan ett högt P/E-tal till följd av att framtida tillväxt redan var inprisad. Det är lite som att svära i kyrkan men jag föredrar att köpa tråkaktier som till exempel Axfood med modesta tillväxtmöjligheter men därför också en relativt hög direktavkastning. Givetvis måste också dessa aktier köpas till en rimlig aktiekurs och värdering men jag tycker att det är lättare att utgå från vad vi vet idag än att försöka ge mig på att värdera vad ett företag är värt om fem år. Det kan proffsen ägna sig åt.

Jag har ändå sneglat på att öka lite i Kopparbergs långsiktigt. Just konsumtionsvaror är generellt defensiva. Alkoholprodukter torde samtidigt vara något mer konjunkturkänslig än livsmedel.
Ni som har följt bloggen vet att jag länge tyckte att aktien var för dyr över 200 kronor och först runt 185-195 kronor började den närma sig rimliga nivåer. Med tanke på den svaga rapporten är jag benägen att tycka att aktien nu förvisso handlas på rimliga nivåer men långt ifrån billigt. Först runt 169 kronor (YOC 3,5 procent) skulle jag vara beredd att öka i större positioner. Blir nog ändå en påfyllnad i veckan med sikte på att bibehålla min nuvarande portföljandel.