September är traditionsenligt en av det andra halvårets bättre utdelningsmånader. Så också i år. Slutgiltig utdelning haltar lite då jag fortfarande inväntar utdelning från Brookfield RES och Cibus. Den kommer därför höjas ytterligare ungefär en femtiolapp då mina prognoser alltid underskattar valutaeffekterna. Jag skriver inlägget nu när jag har tid och portföljen har stängt för september oavsett. Utdelningen landar tentativt på 5 340 kronor men då ska den alltså räknas upp med cirka 50 kronor. Det är nästan en tusenlapp mindre än förra året, framförallt eftersom Clas Ohlson halverade årets septemberutdelning. Jag uppdaterar det här inlägget med grafer så snart faktisk utdelning är på plats för att slippa göra två omgångar utdelningsdiagram.
En anledning är att Clas Ohlson, och nu för tiden också halva utdelningen från Axfood, ger utdelning i september. Totalt delar tretton aktier ut i årets septemberupplaga.
En tråkig nyhet är att TransAlta RES kommer att köpas upp av moderbolaget TransAlta. En fin affär för moderbolaget då aktien är rätt blygsamt värderad just nu. Jag funderade länge på hur jag skulle göra men landade i att ta pengarna. Framförallt eftersom TransAlta har haft en rätt svag utveckling historiskt och mycket lägre utdelning men också eftersom moderbolaget inte är ett hållbart energibolag. Jag tror att jag kan hitta bättre avkastning på annat håll och det passar min ekonomi bra i övrigt då jag vill få lite extrapengar till resor och andra investeringar. Däremot understryker det vad jag skrev tidigare om hur trist det är som aktieägare när bra företag köps ut från börsen eller köps upp av andra företag. TransAlta var i sammanhanget en riktig tråkaktie som jag hade förväntat mig skulle rulla på med sina långsiktiga investeringar men så blev det inte. Nu glömde jag bort att räkna ut min slutgiltiga genomsnittliga yield on cost för TransAlta RES-innehavet men den är garanterat över 6 procents direktavkastning och jag är rätt säker på att den var högre än 7 procent. Det innebär att bara i ränta på ränta på aktieutdelningar har jag fått tillbaka åtminstone två tredjedelar av insatsen i rena aktieutdelningar under den genomsnittliga investeringsperioden på fem år (jag har ägt aktien längre men också ökat regelbundet). Jag tyckte det var trist att aktien inte såldes för mer men gör personligen en vinst, förstärkt av valutaeffekter, vilket innebär att jag säkert kan räkna hem minst 12 procent per år totalt sett under hela ägandetiden. Det är jag nöjd med. Nu återstår det att se vad jag kan hitta istället att investera i men jag har beslutat mig för att inte jäkta med det utan låta det ta den tid det tar.
En positiv effekt av försäljningen är att jag nu är helt utan belåning på kapitalförsäkringen. I investeringssparkontot hade jag bara ett mindre antal TransAlta RES-aktier som jag råkade köpa på fel konto av misstag för många år sedan som har fått ligga kvar så där är effekten försumbar på några tusenlappar. Totalt sett har portföljbelåningen ökat till 6 procent. Det beror på att jag har gjort nyinköp i portföljen samtidigt som jag vanan trogen inte för över kapital i slutet av sista månaden i kvartalet då man som bekant dubbelbeskattas på bägge kvartalen vilket ju är lite onödigt. Därför bekymrar belåningen mig föga då den kommer korrigeras till nivåer under augustibokslutet redan på måndag.
Så köp har det alltså blivit. Även om Mums Mums-effekten väl har klingat av fortsätter jag att ta en långsiktig rejäl position i Cloetta. Jag har ökat mitt innehav med hela 40 procent (av tidigare innehav) i september vilket nu gör Cloetta till portföljens femte största innehav, marginellt större än Investor och några tusenlappar större än Axfood. Egentligen var jag nöjd med innehavet jag hade i augusti men när aktien handlas till mer än 5,56 procents direktavkastning, ett P/E-tal under 14 och till i princip sitt egna kapital tycker jag att jag får en hygglig riskmarginal. Godis är ett defensivt och konjunkturokänsligt innehav då det är dagligvaror som för det mesta säljs. Därför säkrar jag att få påskgodis i portföljen många år framöver. Jag har ju också möjligheten att sälja av innehav längre fram för att vikta upp i annat - ett tänk som jag har börjat pröva på senare tid när jag tar övervikt. Vill samtidigt understryka att det förstås finns fler anledningar än ränteläget och konjunkturen till att Cloetta faller. Dels har företaget tagit lån för långsiktiga investeringar i nya produktionsanläggningar. Dels har råvarupriser såsom socker ökat dramatiskt. Jag tror dock att detta är övergående effekter i det långa loppet som förvisso kan störa företaget i det mer omedelbara perspektivet men inte borde äventyra företagets överlevnad och vinst.
Det blev också en betydande ökning i Minesto motsvarande ungefär ytterligare en procent av mitt befintliga innehav. Det var som senast helt enkelt en stående order som föll in. Företaget är nu äntligen rätt nära sin avgörande sjösättning av det stora D12-kraftverket med en märkeffekt på 1,2 MW. En urläcker video på den färdigproducerade vingen släpptes (länk) tidigare i veckan och vi vet sedan tidigare att fundament och infästningslösning också är färdig (finns en tidigare video på det också). Det verkar som att nästa steg för installationen tas nu i oktober. Om allt är klart då vet jag inte och jag ser hellre att det blir rätt första gången än att det går fort. Jag räknar med att de precis som med DG100 och D4 kommer testa och optimera D12 i några veckor innan de går ut med mer konkreta resultat efter den första sjösättningen. Men nu är det väldigt nära. Och det är skönt att äntligen se att företaget börjar leverera konkreta kraftverk i stor skala. Det må ha varit förseningar men det är en fälla tror jag att blicka bakåt till hur det har sett ut de senaste fem åren. Vad som är väsentligt framöver är att det är det här kraftverket som ska ligga till grund för kommersiella parker och det ska vara mer optimerat och effektivt än testmodellen D4. Och nu är det antagligen bara några veckor bort innan det äntligen är i vattnet. När det har bevisat sig kan bitarna falla på plats relativt fort då det här är vad som ska ligga till grund för de första kommersiella parkerna.
Det har varit mycket att göra i september och jag har i övrigt inte hunnit följa börsen så noga. Det finns lite bevakningstrådar att ta upp under oktober och november. Det finns några företag som jag har börjat följa lite extra, både befintliga och eventuella nya. Återstår att se vad jag plockar in men fokus är först och främst på att minska portföljbelåningen så jag kommer inte köpa något som inte genererar en högre nettoutdelning än räntan. Man får räkna med att det högre ränteläget också gör att det blir en högre kapitalskatt på aktieportföljen de kommande åren varför jag är mån om att den i princip ska vara täckt av utdelningsnivån.
Det här inlägget kommer att uppdateras med ett utdelningsdiagram så snart alla utdelningar är sammanställda men jag har redan 10 000 kronor mer 2023 än under 2022 med ett kvartal kvar på året.
Efter utköp från börsen och inställda utdelningar i ett par innehav verkar det inte som att jag passerar drömgränsen 100 000 kronor i utdelningar redan i år. Min prognos just nu är på 93 000 kronor men den borde bli närmare 95 000 kronor efter valutaeffekter och någon ökning i enskilda aktier. Framförallt har jag dock investerat på längre sikt än så och då jag gillar jobbet just nu och i övrigt har det mesta löst med ett framtida boende i Sverige känner jag ingen stress utan bygger tålmodigt bit för bit upp min portfölj.
Några funderingar runt Minestos framtid??
SvaraRaderaAv vad man kan utläsa när man lägger pussel med offentlig information är D12-kraftverket på väg till Färöarna i början av november. Kommer följa det med spänning. Det är den produkt som kommer användas i de första kommersiella parkerna på Färöarna även om teknikchefen (som förresten gjorde insynsköp nyligen, det är alltid en bra signal i sig) hintade om att de planerar ännu större kraftverk i framtiden (vilket jag tror är för havsströmmar). Ett enda D12-kraftverk ger mångmiljonintäkter från PPA-avtal när det väl är i full drift. Noterar också att elinfrastrukturen genom Morlais tydligen är på plats i Wales vilket möjliggör en CfD-ansökan nästa år för en park utanför Holyhead också. Potentialen finns där i allra högsta grad och man är nästan i mål med själva tekniken.
RaderaTack för det!
SvaraRaderaVad tror du om NE ? Blev ju inte fulltecknat senast! Och positivt kassaflöde lär väl ta ett tag. Vad tror du?
Jag tycker att det är fel fokus just här och nu. I det korta perspektivet verkar det som att installationen av D12-kraftverket kommer ske rätt snart (har själv sett D12-vingen i hamnen och det går ett fartyg till Vestmanna från Uddevalla hamn i slutet av nästa vecka, vore en lågoddsare att D12 ska med då nästan all containertrafik annars åker till hamnen i Torshavn). Det är lätt att fastna i tankevurpan att bara se företaget utifrån historiken men D12-sjösättningen är en nyckelhändelse i kommersialiseringen för vi vet att det finns långt framskridna planer på ett SPV på Färöarna där vi också lär se hur bitarna faller på plats rätt snart. Frågan kring om och hur ett eventuellt kapitaltillskott kan ske ser jag som en fråga för andra sidan av årsskiftet som avgörs av den information vi får kommande veckor. Timingen för den förra NE var olycklig och är personligen kritisk till att ledningen inte tog in mer pengar när de hade möjligheten men de hade antagligen inte räknat med förseningarna och makroutvecklingen globalt. Det är inte heller självklart att Minesto gör en NE då de kan ta in riktat kapital om de har en SPV för en kommersiell park. Där är frågan mest i vilket skede investerarna anser sig villiga att ta risken och i vilken grad de avlastas delar av risken på andra sätt initialt. Men en lyckad D12-sjösättning är en enorm och världsunik händelse då det skulle vara första gången som ett företag lyckas utvinna energi (planerbar förnybar baskraft) ur långsamma tidvattenströmmar i MW-skala. Minesto går från en liten testpark för att trimma tekniken till att gå in i kommersiell fas med intäkter i mångmiljonskala för varje enskilt kraftverk. Eftersom D4-tekniken i princip är bevisad kommer det inte behövas lika mycket tid för att bevisa D12-tekniken kommersiellt. Den är bara en uppskalning och optimering av samma grundteknik.
RaderaNär det gäller positivt kassaflöde är det lätt att stirra sig blind på historiken och det kortsiktiga surret från dem som oroar sig över aktiekursens nycker. En av mina käpphästar är att man tvärtom bör se till den ekonomiska potentialen i parkerna. VD Edlund pratade redan för flera år sedan om att Hestfjord kommer ta Minesto beyond break even och sedan dess är tekniken kraftfullare och potentialen större. Bara Hestfjordparken bör räcka för att göra Minesto kassaflödespositivt eftersom bara Hestfjord fullt utbyggd är ungefär 30 MW. Potentialen på Färöarna är över 200 MW samtidigt som vi nu vet att man gör sig redo för CfD nu när Morlais-infrastrukturen är på plats vilket innebär ytterligare 100 MW för en första park i Wales. Det här är redan nu en protektportfölj med ett värde på några miljarder kronor. Den kritiska fasen är att överbrygga finansieringen in i de kommersiella parkerna där ytterligare förseningar skulle bli kostsamma. Men om allt klaffar bör positivt kassaflöde inte vara mer ett par år bort och då är företaget redan bankable. Företaget har tillsammans med SEV planerat för en park inom 3-5 år och vi närmar oss slutfasen av den planen nu när tillstånd fallit på plats och det storskaliga kraftverket är här.