söndag 13 juni 2021

Nasdaq Green Equity - hur mycket klokare blir hållbara investerare egentligen?

Har länge efterfrågat en grön stämpel för aktier. Därför blev jag väldigt nyfiken på Nasdaqs bägge grönaklassningar för aktier. Som jag ser det är det i första hand en fråga om information till konsumenter och investerare vilket är bra. Samtidigt förhåller jag mig kritisk till vad stämpeln inte innebär.

OBS! Vänligen respektera att detta inlägg är skrivet från en hållbar investerare som är genuint intresserad av miljö och hållbara investeringar riktat till likasinnade. Jag gillar idén med miljömärkning av aktier och företags miljöarbete. Det är något jag i sig välkomnar och har efterfrågat länge. Just därför förhåller jag mig också kritisk till det jag tycker kan göras bättre och är faktiskt rätt besviken på resultatet. För mig är det en fråga om kvalitativ och relevant information till investerare och konsumenter.

Så här kommer de bägge miljöklasserna se ut.

Tidigare i veckan lanserade Nasdaq sina bägge miljöklasser Nasdaq Green Equity Designation, som riktar sig till företag som redan idag har ett bra hållbarhetsarbete, och Nasdaq Green Equity Transition Designation, som riktar sig till företag som växer in i att bli mer hållbara. Cicero Shades of Green och V.E. (Moodys) är kontrakterade för att genomföra hållbarhetsutvärderingen. Inledningsvis kommer märkningen finnas för svenska, norska, finska och danska aktier och man utvidgar i framtiden eventuellt till isländska och baltiska aktier. Även aktier på First North kan ansöka om grönmärkningarna.

För att kunna grönklassas och få Nasdaq Green Equity Designation måste minst 50 procent av bolagets omsättning och investeringar vara ”gröna” och att mindre än 5 procent av omsättningen kommer från fossila aktiviteter. Jag tycker att det låter som en ganska blygsam ambition givet att kvalificeringen av "gröna" är rätt allmänt hållen och inte särskilt progressiv. Nästa fråga blir vad de där 5 procenten har för krav för uppenbarligen finns en gråzon mellan "gröna" och "fossila aktiviteter". Det är för övrigt rätt få företag i Sverige som idag har mer än 5 procent av verksamheten i "fossila aktiviteter".

Ännu lurigare är Nasdaq Green Equity Transition Designation. 50 procent av bolagets investeringar måste vara gröna. Den här märkningen inriktar sig mer på företag som ställer om till ökad hållbarhet. Samtidigt får högst mindre än 50 procent av verksamheten komma från "fossila aktiviteter". Mig veterligen finns det inget större noterat svenskt företag som har mer än halva sin verksamhet från "fossila aktiviteter" idag. Därför tycker jag att det är en högst tveksam kvalitetsstämpel som inte säger mycket. Där är inte precis Naturskyddsföreningens Bra Miljöval eller nordiska Svanmärkt som står för betydligt högre och tydligare miljökrav där man som konsument kan vara trygg i att företaget i allt väsentligt är ett bra miljöval.

Min gissning är att de flesta OMX30-företag, kanske rent av i stort sett alla, redan idag uppfyller det kriteriet. Därför tycker jag att det finns en risk att lite av poängen med miljömärkningen går förlorad. Det blir som etikfonder som sorterar ut vapen (SAAB), Tobak (Swedish Match) och Alkohol (Kopparbergs) med resultatet att du som konsument ändå får nästan samma indexfondprodukt men får betala mer för besväret. Man går helt enkelt miste om att styra in marknaden på att gynna de mer progressiva företagen som gör ett föredömligt och proaktivt arbete medan medelmåttorna åker med av bara farten. 

I korthet riskerar det bli gröna fastigheter och gräsklippare för hela slanten medan de företag som verkligen tar fram progressiva miljölösningar är för små för att ha personalresurser att ta sig igenom det här ännu på något år. Även om 100 000 kronor inte är en drakoniskt hög avgift är det ändå inget som växande småföretag med en i grunden sund verksamhet kommer prioritera. Därför kan märkningen paradoxalt nog tendera lyfta fram redan etablerade företag med ett bra men som helhet ganska blygsamt hållbarhetsarbete medan de aktier som hållbara investerare verkligen ser som framtidslösningar för en hållbar omställning inledningsvis antagligen inte ens kommer göra sig besväret att få den här märkningen.

Så ser det också ut inledningsvis då det är övervikt på fastighetsaktier samtidigt som man bara har ett cleantech-företag, där det senare nog är det som de som vill investera i miljö är mest intresserade av.

För enkelhets skull har jag godtyckligt översatt kriterierna som nämns nedan men ni hittar dem här (länk).

Vi börjar med det som är bra. Att företag rapporterar sina växthusgasutsläpp är positivt och värdefull information som investerare. Likaså är det bra att företag uppmuntras till nettonollutsläpp och att sätta upp vetenskapligt baserade mål.

Det är lite typiskt finans att man försöker kvantifiera andel av omsättning, vinst och CAPEX som blir "grön" och följer EU:s taxonomi. Man räknar och kvantificerar istället för att kvalificera och titta kvalitativt på företagets miljöpåverkan (nu överdriver jag, det gör kontraktörerna förstås i någon mån också men min poäng är att jag hade velat se störst fokus där). Samtidigt tycker jag att det är lite roligt att man faktiskt kvantifierar detta och visar på de gröna värdena i företaget.

Det bör noteras att taxonomin är ett nytt koncept varför det är rimligt att förvänta sig att Nasdaq kommer utveckla hur de här märkningarna implementerar taxonomin allt eftersom vi får mer tydlighet kring detta.

Publicerar företaget en miljö- eller hållbarhetspolicy?

Finns det något större företag på Stockholmsbörsen som inte gör det idag i någon form? Det intressanta är innehållet och åtgärderna. På motsvarande sätt är det bra att det finns krav om att kunder/leverantörer behöver följa en code of conduct men en sådan har väl de flesta företag? Det har inte hindrat otaliga skandaler i H&M trots en in grunden rigid och seriös uppföljning av leverantörers verksamhet. Återigen är det innehåll och efterlevnad som är det väsentliga. Det spelar igen roll om 90 procent av leverantörerna följer din code of conduct om de få som inte gör det ställer till en miljöskandal. Fråga AAK.

Hållbarhetstillsyn från styrelse/företagsledning

Här är ett annat kriterium som jag tror att de flesta företag på Stockholmsbörsen på ett eller annat sätt redan uppfyller. Om det inte finns en sådan funktion i styrelsen har nästan alla större företag en miljö- eller CSR-chef som rapporterar direkt till VD, och i sin tur till styrelsen, i de här frågorna. Återigen förstärker det bilden att man slår in sedan länge öppna dörrar. Intressant är dock att de frågar om det finns incitamentsprogram till ledning för att leverera på hållbarhetsmål.

När det gäller energimix behöver företaget lista topp-3. Något märkligt kan jag tycka då den fjärde energikällan kan ha betydande miljöpåverkan, inte minst om den inte är förnybar.

Därutöver måste bolaget sätta upp KPI:er i linje med Parisavtalet och låta sig hållbarhetsgranskas av ovan utsedda parter.

Sammanfattningsvis tycker jag å ena sidan att det är roligt och bra att vi äntligen får en märkning av hållbara aktier. Det välkomnas. Samtidigt är jag å andra sidan tveksam till om det kommer att gå att sålla ut de mest hållbara aktierna. Jag misstänker att det istället snarare blir ett redskap för att sålla ut aktier som underpresterar. Inledningsvis ser det också ut som att man kan missa flera av de mest intressenterna då det än så länge bara är ett cleantechföretag som är med. Jag hade gärna sett en tredje mer progressiv märkning av typen 90-95 procent av företagets verksamhet/värde är hållbart för jag tror att det här är krav som de flesta storföretag på Stockholmsbörsen redan lever upp till. Kanske kommer det i framtiden?

Oavsett är det ett välkommet initiativ och det ska bli intressant att se vilka företag som nu hakar på.

1 kommentar:

  1. Kan bara hålla med och det gör mig lite tveksam till om det går att ändra på omställningar som verkligen behövs genomföras i den takt omständigheterna kräver.
    97 satte jag lite sparpengar i Banco miljöfond och passivt genom arbetsgivarens pensionspengar i KPA, båda gick ut på att INTE fulinvestera (tobak, vapen osv) vilket i stort sett blev synonymt med OMX30. Inget av vikt har sålunda hänt sen dess sålunda. Bästa investeringen blev istället andelar i vindkraftskooperativ för den egna elen.

    SvaraRadera