Utdelningar och aktieköp i september

September är traditionsenligt en av det andra halvårets bättre utdelningsmånader. Så också i år. Slutgiltig utdelning haltar lite då jag fortfarande inväntar utdelning från Brookfield RES och Cibus. Den kommer därför höjas ytterligare ungefär en femtiolapp då mina prognoser alltid underskattar valutaeffekterna. Jag skriver inlägget nu när jag har tid och portföljen har stängt för september oavsett. Utdelningen landar tentativt på 5 340 kronor men då ska den alltså räknas upp med cirka 50 kronor. Det är nästan en tusenlapp mindre än förra året, framförallt eftersom Clas Ohlson halverade årets septemberutdelning. Jag uppdaterar det här inlägget med grafer så snart faktisk utdelning är på plats för att slippa göra två omgångar utdelningsdiagram.

En anledning är att Clas Ohlson, och nu för tiden också halva utdelningen från Axfood, ger utdelning i september. Totalt delar tretton aktier ut i årets septemberupplaga.

En tråkig nyhet är att TransAlta RES kommer att köpas upp av moderbolaget TransAlta. En fin affär för moderbolaget då aktien är rätt blygsamt värderad just nu. Jag funderade länge på hur jag skulle göra men landade i att ta pengarna. Framförallt eftersom TransAlta har haft en rätt svag utveckling historiskt och mycket lägre utdelning men också eftersom moderbolaget inte är ett hållbart energibolag. Jag tror att jag kan hitta bättre avkastning på annat håll och det passar min ekonomi bra i övrigt då jag vill få lite extrapengar till resor och andra investeringar. Däremot understryker det vad jag skrev tidigare om hur trist det är som aktieägare när bra företag köps ut från börsen eller köps upp av andra företag. TransAlta var i sammanhanget en riktig tråkaktie som jag hade förväntat mig skulle rulla på med sina långsiktiga investeringar men så blev det inte. Nu glömde jag bort att räkna ut min slutgiltiga genomsnittliga yield on cost för TransAlta RES-innehavet men den är garanterat över 6 procents direktavkastning och jag är rätt säker på att den var högre än 7 procent. Det innebär att bara i ränta på ränta på aktieutdelningar har jag fått tillbaka åtminstone två tredjedelar av insatsen i rena aktieutdelningar under den genomsnittliga investeringsperioden på fem år (jag har ägt aktien längre men också ökat regelbundet). Jag tyckte det var trist att aktien inte såldes för mer men gör personligen en vinst, förstärkt av valutaeffekter, vilket innebär att jag säkert kan räkna hem minst 12 procent per år totalt sett under hela ägandetiden. Det är jag nöjd med. Nu återstår det att se vad jag kan hitta istället att investera i men jag har beslutat mig för att inte jäkta med det utan låta det ta den tid det tar.

En positiv effekt av försäljningen är att jag nu är helt utan belåning på kapitalförsäkringen. I investeringssparkontot hade jag bara ett mindre antal TransAlta RES-aktier som jag råkade köpa på fel konto av misstag för många år sedan som har fått ligga kvar så där är effekten försumbar på några tusenlappar. Totalt sett har portföljbelåningen ökat till 6 procent. Det beror på att jag har gjort nyinköp i portföljen samtidigt som jag vanan trogen inte för över kapital i slutet av sista månaden i kvartalet då man som bekant dubbelbeskattas på bägge kvartalen vilket ju är lite onödigt. Därför bekymrar belåningen mig föga då den kommer korrigeras till nivåer under augustibokslutet redan på måndag.

Så köp har det alltså blivit. Även om Mums Mums-effekten väl har klingat av fortsätter jag att ta en långsiktig rejäl position i Cloetta. Jag har ökat mitt innehav med hela 40 procent (av tidigare innehav) i september vilket nu gör Cloetta till portföljens femte största innehav, marginellt större än Investor och några tusenlappar större än Axfood. Egentligen var jag nöjd med innehavet jag hade i augusti men när aktien handlas till mer än 5,56 procents direktavkastning, ett P/E-tal under 14 och till i princip sitt egna kapital tycker jag att jag får en hygglig riskmarginal. Godis är ett defensivt och konjunkturokänsligt innehav då det är dagligvaror som för det mesta säljs. Därför säkrar jag att få påskgodis i portföljen många år framöver. Jag har ju också möjligheten att sälja av innehav längre fram för att vikta upp i annat - ett tänk som jag har börjat pröva på senare tid när jag tar övervikt. Vill samtidigt understryka att det förstås finns fler anledningar än ränteläget och konjunkturen till att Cloetta faller. Dels har företaget tagit lån för långsiktiga investeringar i nya produktionsanläggningar. Dels har råvarupriser såsom socker ökat dramatiskt. Jag tror dock att detta är övergående effekter i det långa loppet som förvisso kan störa företaget i det mer omedelbara perspektivet men inte borde äventyra företagets överlevnad och vinst.

Det blev också en betydande ökning i Minesto motsvarande ungefär ytterligare en procent av mitt befintliga innehav. Det var som senast helt enkelt en stående order som föll in. Företaget är nu äntligen rätt nära sin avgörande sjösättning av det stora D12-kraftverket med en märkeffekt på 1,2 MW. En urläcker video på den färdigproducerade vingen släpptes (länk) tidigare i veckan och vi vet sedan tidigare att fundament och infästningslösning också är färdig (finns en tidigare video på det också). Det verkar som att nästa steg för installationen tas nu i oktober. Om allt är klart då vet jag inte och jag ser hellre att det blir rätt första gången än att det går fort. Jag räknar med att de precis som med DG100 och D4 kommer testa och optimera D12 i några veckor innan de går ut med mer konkreta resultat efter den första sjösättningen. Men nu är det väldigt nära. Och det är skönt att äntligen se att företaget börjar leverera konkreta kraftverk i stor skala. Det må ha varit förseningar men det är en fälla tror jag att blicka bakåt till hur det har sett ut de senaste fem åren. Vad som är väsentligt framöver är att det är det här kraftverket som ska ligga till grund för kommersiella parker och det ska vara mer optimerat och effektivt än testmodellen D4. Och nu är det antagligen bara några veckor bort innan det äntligen är i vattnet. När det har bevisat sig kan bitarna falla på plats relativt fort då det här är vad som ska ligga till grund för de första kommersiella parkerna.

Det har varit mycket att göra i september och jag har i övrigt inte hunnit följa börsen så noga. Det finns lite bevakningstrådar att ta upp under oktober och november. Det finns några företag som jag har börjat följa lite extra, både befintliga och eventuella nya. Återstår att se vad jag plockar in men fokus är först och främst på att minska portföljbelåningen så jag kommer inte köpa något som inte genererar en högre nettoutdelning än räntan. Man får räkna med att det högre ränteläget också gör att det blir en högre kapitalskatt på aktieportföljen de kommande åren varför jag är mån om att den i princip ska vara täckt av utdelningsnivån.

Det här inlägget kommer att uppdateras med ett utdelningsdiagram så snart alla utdelningar är sammanställda men jag har redan 10 000 kronor mer 2023 än under 2022 med ett kvartal kvar på året.

Efter utköp från börsen och inställda utdelningar i ett par innehav verkar det inte som att jag passerar drömgränsen 100 000 kronor i utdelningar redan i år. Min prognos just nu är på 93 000 kronor men den borde bli närmare 95 000 kronor efter valutaeffekter och någon ökning i enskilda aktier. Framförallt har jag dock investerat på längre sikt än så och då jag gillar jobbet just nu och i övrigt har det mesta löst med ett framtida boende i Sverige känner jag ingen stress utan bygger tålmodigt bit för bit upp min portfölj.

Utdelningar och aktieköp i september

September brukar höra till höstens trevligaste utdelningsmånad. Det beror på att både Axfood och Clas Ohlson som är betydande innehav bägge delar ut halva sin utdelning i september. Utöver dem delar ytterligare elva aktier ut där alla förutom AstraZeneca är kvartals- eller månadsutdelare. Totalt landade utdelningen på 6 578 kronor. Det innebär att prognosen på helåret redan har passerat 62 500 kronor. För nästa år är den snart förbi 75 000 kronor före utdelningshöjningar. Noterar förresten att det verkar vara på modet att sälja Axfood. Jag behåller mina Axfood-aktier då de är en solid hörnsten i portföljen.

Utdelningen kommer justeras upp med ungefär en femtiolapp ytterligare pga positiva valutaeffekter när Avanza får tummen ur och betalar ut kvarvarande utdelning från Brookfield RES. Uppdaterar retroaktivt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Min uppfattning är att det i sig är i allra högsta grad väntat att banker höjer räntan på lån för att att justera när riksbanken höjer styrräntan. Däremot tycker jag att det är rätt märkligt av Avanza att lansera en utökad nollräntekampanj i ett såpass osäkert läge för att sedan hastigt och lustigt med en veckas varsel höja räntan. Även om spararna borde förstå att räntan kommer höjas borde en bank som värnar om sin kundrelation också kunna göra det. De hade kunnat kommunicera redan under sensommaren att ränta kommer återinföras vilket hade gett fler av kunderna möjlighet att justera sitt sparande. Personligen har jag förväntat mig ett svårare ränteläge och därför sparat en hel del, till exempel gjorde jag inga köp i augusti och har alltså börjat nalla av "krigskassan" (i dessa tider känns den termen egentligen inte så lämplig) först i september. Jag har också beredskap att sänka med ytterligare en räntekategori redan nu i oktober beroende på om det uppstår än bättre fyndlägen eller inte. Men däremot är jag orolig över hur många av Avanzas yngre kunder kommer att ta emot det här. Risken finns att det skadar företagets varumärke. Man undrar om företaget har såpass små marginaler att de inte kunnat behålla nollräntan i rent marknadsföringssyfte det kommande året i väntan på att rida ut stormen. För nu ger det ett girigt intryck. 

Själva Avanza-aktien är rätt trevligt värderad just nu men risk för skadat varumärke gör att jag ändå inte ökar då det finns en risk att många nya kunder antingen slutar helt med aktiesparande eller minskar sin aktivitet med lägre omsättning och lägre intäkter som följd. Samtidigt är det en bråkdel av kunderna som nyttjar lånemöjligheterna och kanske främst kunder som har hållit på åtminstone något år med aktier. Lägg där till att Avanza utan kommunikation har blockerat möjligheten att öka i en rad kanadensiska aktier som många småsparare äger, några av dem finns även i min portfölj. Avanza har problem med kärnverksamheten just nu - det som är allra viktigast för oss kunder är att kunna handla till förutsägbara villkor där vi informeras på ett rimligt sätt med rimlig framförhållning när betydande förändringar sker. Jag ogillar starkt Nordea och Nordnet men kanske borde man i alla fall börja titta på alternativ.

Det är en hel del tvärsäkra kommentarer på finanstwitter som recenserar centralbankernas höjningar av styrräntan.  Jag tycker personligen att många missar aspekten att centralbanker ofta agerar på i vilken riktning de vill påverka företag och individers ekonomiska beslut. Vad de säger beror på vilken effekt de är ute efter snarare än hur de faktiskt kommer att agera i framtiden. Man kan även konstatera att såväl regering som opposition slarvade bort många år av goda möjligheter att sänka ränteavdraget i goda tider.

När det gäller min belåning var den ursprungliga planen att göra en rejäl amortering i september för att sänka räntan ordentligt. Nu har det dock uppstått såpass många långsiktigt intressanta köplägen att jag som så många gånger tidigare på senare tid har valt att blanda amortering med nyinköp. Jag sänker därför räntan med en nivå och kan sänka ytterligare en nivå innan året är slut. Dock prioriterar jag att köpa då många aktier handlas till rimliga värderingar just nu. Jag försöker undvika att fundera kring om jag kan köpa ännu billigare. Det viktiga är att företagen är långsiktigt solida och att aktien är rimlig värderad.

Belåningsgraden var cirka tio procent vid månadsskiftet vilket kan verka i högsta laget men det beror på att jag inte gör min septemberinsättning i september då jag av tradition alltid för över sista månaden i kvartalet först på nästa kvartal för att undvika dubbelbeskattning på bägge kvartalen. Jag har inte heller fört över hela augustiinsättningen då jag ville ha buffert under semestern för oförutsedda utgifter. Därav har belåningsgraden i skrivande stund kommit ned till mer beskedliga 8,1 procent. Att den inte minskar beror på att belåningsunderlaget sjunker när börsen går ned men i absoluta tal har jag fortsatt att minska min belåning sedan i somras. De aktier jag köper nu har nästan undantagsvis en utdelning som vida överstiger låneräntan varför jag finner risken rimlig så länge belåningen fortsätter att minska något varje månad i absoluta tal och inte överstiger tio procent relativt portföljens storlek.

Det har alltså blivit rätt mycket nyinköp. Man kan ifrågasätta visdomen i att öka i fastighetsaktier i dessa tider. Naturligtvis kommer de att få ökade energikostnader och hela inflationen kan inte läggas på hyresgästerna då det finns risk att en del förhandlar om eller bryter avtal. Därtill har många fastighetsbolag en rätt hög belåning vilket innebär en risk om ränteläget och energipriserna biter sig fast på nuvarande nivå under flera år. Mitt utgångscase är dock att de rider ut stormen och att det kan visa sig vara en bra investering på några års sikt. Jag minns när jag köpte Hemfosa till mer än fem procents direktavkastning och just nu går det att köpa de flesta fastighetsaktier på liknande nivåer vilket förstås beror på inflationen.

Jag är redan fullinvesterad i Castellum men har valt att ta lite övervikt. VD har redan kommunicerat att de avser höja utdelningen 2023 då det är det symboliskt viktiga tjugofemte året i rad vilket gör Castellum till en svensk utdelningsaristokrat. Jag tippar därför på att vi får 8 kronor per år eller 2 kronor per kvartal. Det innebär en direktavkastning på över 6 procent. Jag är oändligt tacksam över att kunna bli fullinvesterad i Wallenstam. Där är direktavkastningen inte lika bra men företaget och deras VD har en utpräglad historik av försiktighet i svåra tider och är ett av de mest solida företagen i sektorn. Jag tror att de har kapacitet på några års sikt att dela ut i hela kronor men Wallenstam är en försiktig general så jag räknar inte med att se det än på något år då jag tror att han återinvesterar i kärnverksamheten vilket skapar aktieägarvärde. När det gäller Cibus och SBB har jag fortsatt öka i blygsam skala mer med sikte på att bibehålla portföljandel. Den senare har en betydande risk då de kanske inte klarar sig om nuvarande extremläge biter sig fast över ett par-tre års tid. Samtidigt är deras innehav i sig solida lågriskinnehav och en direktavkastning på tio procent är löjliga nivåer där man hinner få tillbaka en del av insatsen längs vägen även i ett konkursscenario. En kalkylerad risk från min sida. Även om Ilja har rätt i sak om blankningens otyg och att den behöver regleras bättre gillar jag inte att han lägger energi på det istället för att bygga trovärdighet kring företaget. Sedan undrar jag hur de ska kunna bibehålla sitt mål om att öka utdelningen med fem procent årligen i hundra år, det får man ta med en stor nypa salt. Återköp av aktier eller amortering skulle som jag ser det göra betydligt mer nytta än utdelning för såväl företag som aktieägare i rådande läge.

Då jag börjar bli fullinvesterad letar jag sedan en tid tillbaka efter olika innehav för att bredda portföljen. Förvisso vill jag inte ha för många innehav men samtidigt är en svaghet att jag börjar få för få utdelningsaktier med tillväxtpotential. Ett sådant företag som jag snubblade på av en tillfällighet är Profoto. Det är ett företag som säljer fotoutrustning företrädesvis till professionella aktörer. De går redan med vinst och växer på flera marknader. Historiken är lite för kort vilket innebär en risk men när man kan köpa sådana aktier med tillväxtpotential till 4,3 procents direktavkastning är det ett bra läge enligt min  grundstrategi. De utsätts säkert liksom de flesta företag för tuffa prov men jag väljer att ta rygg på Svolder som nyss flaggade upp innehavet till 5,3 procent. I nuläget nöjer jag mig med en bevakningspost på ett hundratal aktier för att se hur det utvecklas. Jag har även tagit in en mycket liten post i finska Tokmanni. Jag brukar inte gilla handelsaktier på grund av den höga konkurrensen och låg vallgrav men när aktien handlas till över åtta procents direktavkastning är det en såpass god riskmarginal att de kan halvera utdelningen och jag kan ändå räkna hem affären. Jag gillar egentligen inte att köpa utländska aktier i rådande valutaläge men jag får ju min lön i utländsk valuta så egentligen gör det i mitt fall ingen skillnad.

En annan nyhet är att jag till sist har gjort slag i saken och tagit in XACT Norden Högutdelande i portföljen. Det är en börshandlad fond varför man bör vara medveten om att det tillkommer en liten förvaltningsavgift i tillägg till courtage. I nuläget överstiger fonden mitt högsta ursprungliga utdelningsmål över 4,25 procent avräknat avgifter varför jag tycker att det börjar bli dags. Jag tror att det är klokt när jag närmar mig möjligheten att göra en FIRE att även låta en fond ge verklig diversifiering. På så vis hedgar jag mig för risken att jag gör egna misstag genom att i regel kunna räkna med en viss grundintäkt. Fonden delar ut kvartalsvis och jag tänker utvärdera nästa år hur det ser ut men tittar på att fortsätta öka pö om pö så länge det är motiverat utifrån förväntad direktavkastning. Då fonden delar ut bör man vara medveten om att den inte växer lika mycket som indexfonder men den passar min strategi som hand i handske. Att jag inte har köpt mer ännu beror också på att enskilda aktier är mer prisvärda just nu.

Jag har ökat i liten skala i en rad andra prisvärda aktier också såsom Cloetta, Investor och Skanska. Också Intrum har gjort comeback i portföljen. En yield on cost på exakt tio procent var för bra för att motstå. Jag vet att det finns en del risker i företagets verksamhet i södra Europa men samtidigt är nuvarande läge tyvärr också en möjlighet för den sortens företag.

Min filosofi i dessa tider är att försöka bortse från att drunkna i det korta perspektivet i hur kursen rör sig från timme till timme, dag till dag och hur portföljen minskar i börsnedgången. Istället lägger jag energin på att försöka läsa på lite extra om de olika företagen. Jag försöker arbeta utifrån stående order som jag i regel lägger på en nivå där jag tycker att risk-reward är bra nog sett till den direktavkastning jag vill ha för att kompensera för risken. Det har helt enkelt blivit så att fler stående orders än förväntat föll in. Det finns en rad andra aktier jag skulle vilja köpa men jag har prioriterat bort ett par case då risk-reward har varit bättre i andra fall. Det kan hända att jag tar in ytterligare något nytt bolag i portföljen kommande månader.

Jag köpte också lite övervikt i Clas Ohlson. Rapporten var förvisso mycket dålig men att få över 8 procent i extrautdelning varav hälften nu i september var lite för frestande för att avstå till rimlig riskmarginal. Det är sannolikt att jag får tillbaka 24 procent av investeringen i utdelningar på 18 månader i januari 2024.

Och ja, det har blivit ett gäng aktier i Minesto som vanligt också denna månad. Även om jag har nått det innehav jag vill ha fortsätter jag att öka i mindre skala så länge aktien handlas under teckningskursen i den senaste emissionen. Det händer en hel del spännande kring företaget framöver där vi för första gången kommer att få se mer än ett kraftverk i drift samtidigt och det stora kraftverket är inte långt borta nu.

Till sist är valrörelsen äntligen över så att man åter kan vistas i sociala medier igen utan att ofrivilligt utsättas för politiska utspel på allt lägre nivå. Vidhåller att de flesta partier har sänkt nivån väsentligt den här valrörelsen. Personligen vill jag ha politiker som tar ansvar för att styra landet på ett vettigt sätt oavsett vilken färg och partibeteckning de har och mindre av alla dessa demagoger. Återstår att se om det blir så.

Tung rapportvecka med flera överraskande starka rapporter

Osedvanligt många företag har kommit med spännande rapporter i veckan och då jag går igenom dem för egen skull delar jag med mig av några av mina allmänna reflektioner.

Man ska komma ihåg och ha respekt för att den fullständiga effekten av räntehöjningar och inflation faller ut först under kommande kvartal. Bland sommarläsningen i år finns Benjamin Graham's the intelligent investor. Han tar bland annat upp skillnaden mellan investering och spekulation. Bra och välskötta företag tenderar i regel att klara sig även genom svårare tider. Därför brukar jag välkomna börsnedgångar eftersom de ger fina möjligheter att öka i bra aktier som trots allt är ägarandelar i välskötta företag.

Sedvanlig disclaimer - detta är en hobbyblogg där det ligger i sakens natur att jag endast delar med mig av några allmänna reflektioner om min sparresa. Inlägg ska inte läsas som finansiell rekommendation eller analys. I rådande ränteläge och osäkerhet i ekonomin är även stabila företag förknippade med en risk. Mitt sparande är vidare långsiktigt varför jag inte på något sätt försöker förutsäga kursutvecklingen på något års sikt. Du är själv ansvarig för dina investeringar och behöver alltid göra din egen analys och investera utifrån dina förutsättningar, din självkännedom och din investeringshorisont.

SBB är den stora snackisen just nu. Många har skrivit bättre och mer ingående både för och emot caset varför jag nöjer mig med att konstatera att jag hade mycket högre förväntningar på rapporten. Man ska komma ihåg att de åtgärder som har gjort i form av försäljningar till del kommer att bokföras först i nästa kvartalsrapport. Samtidigt kommer makroeffekterna, däribland valutaeffekter, antagligen vara värre då än i innevarande kvartal också. Ett par ljuspunkter var att hyresintäkterna och driftsnettot steg vilket jag uppskattar i fastighetsbolag men just nu handlar det mesta om att bevisa för marknaden att företaget klarar att hantera ett högre ränteläge. Det finns en överhängande risk att hundra år av höjd utdelning inte håller särskilt länge då sänkt utdelning normalt sett vore ett rimligt svar i rådande läge. Jag kvarstår vid att vara försiktig och ökar mycket blygsamt. Det är en chansning men en portföljandel på en procent räcker.

Castellum levererade i kontrast till SBB en rakt igenom imponerande rapport. Jag är redan fullinvesterad på mitt långsiktiga mål i aktien och det kliade rejält vid nedgången i morgoncallen efter att öka ytterligare men jag har valt att öka i annat då min portföljandel redan motsvarar 5 procent av en fullständig utdelningsportfölj med en mer normal värdering närmare EPRA NRV som landar på 263 kronor (+16 procent). 50 procents ökning i hyresintäkter, 49 procents ökning i driftsöverskott, 47 procents ökning i förvaltningsresultatet är brutalt bra och ett ordentligt styrkebesked. 62 procents ökning i vinst per aktie innebär att Q2-resultatet på 10,11 kronor per aktie ensamt räcker till rådande helårsutdelning på 7,6 kronor per aktie och av allt att döma utdelningshöjningar även i ett tufft ränteläge kommande år. Man ska ha respekt för att ränteläget kommer påverka mer i kommande rapporter men jag har svårt att tolka rapporten på annat sätt än att Castellum möter krisen med en urstark position. Belåningsgraden är 38,2 procent vilket i sammanhanget är ganska lågt och en högst rimlig säkerhetsmarginal.

Wallenstam är ett synnerligen välskött fastighetsbolag som äger fastigheter i några av Göteborgs bästa lägen. Jag gillar särskilt att VD Hans Wallenstam har varit med när det var som värst under finanskrisen på 90-talet och hans verksamhet är starkt präglad av ett defensivt och långsiktigt tänk. Egentligen tycker jag inte att aktien uppfyller mina utdelningsmål med den idag låga direktavkastningen men efter att ha tagit del av rapporten har jag tänkt om. Historiskt har företaget klarat att dela ut två kronor per aktie och det finns ingen anledning till att de inte skulle göra det igen när de bedömer att stormen har lagt sig (resultat netto per aktie 3,3 kronor på halvåret). Intill dess har de alla möjligheter att utnyttja krisen till förvärv av fastigheter. Nu ska man komma ihåg att företaget har gjort en aktiesplit 2:1 vilket påverkar utdelningen men som en defensiv hörnsten med låg risk tycker jag att Wallenstam har en given plats. Kanske är jag drabbad av Göteborgbias, titta på VD-presentationen (länk) och döm själv. En soliditet på 47 procent och belåningsgrad på 43 procent är stabilt. Hyresintäkterna ökade med 9 procent och substansvärdet är 60,10 kronor per aktie. Därtill har det kommit en del insynsköp efter rapporten. Mitt innehav motsvarar långsiktigt 0,5 procent i en färdig utdelningsportfölj sett till potential men jag hoppas på möjligheter att långsiktigt växla upp till en procent.

Scandic Hotels var ett annat glädjeämne under fredagen. Jag är egentligen redan fullinvesterad men har ändå valt att öka positionen något då mitt initiala mål sattes före emissionen under pandemin. För första gången sedan dess levererar företaget en beskedlig vinst per aktie på 2,44 kronor per aktie. Om man antar att företaget klarar att leverera en årsvinst per aktie i linje med innevarande kvartalsrapport värderas aktien just nu till P/E 4-5 vilket inte är speciellt högt. Scandic har förvisso fortfarande en sårbar situation efter pandemin men med ett starkt positivt kassaflöde igen och en mer normal beläggningsgrad på 63 procent under det andra kvartalet, och 70 procent under juni månad, finns förutsättningar på att få rätsida på verksamheten igen. Beläggningsgraden har en bit kvar till nivåerna före pandemin och jag tror inte nödvändigtvis att vi får se utdelning redan nästa år men jag gillar att företaget har gjort vissa förvärv och nyinvesteringar i det läge som uppstår vilket jag tycker bekräftar mitt ursprungscase när pandemin bröt ut att Scandic kommer vara en aktör som kan gå stärkt ur krisen i kraft av sin stora marknadsposition. Intäkt per rum och omsättning ökar naturligtvis rejält men jag är lite försiktig med att dra för stora växlar på jämförelser med pandemiåren. Men en god vinst är ett bra tecken.

Inwido levererar en ökad orderingång om elva procent. Marknaden reagerade starkt negativt på rapporten mycket på förväntningar om svårare tider när priserna på insatsvaror ökar och avmattning av orderingång under juni. Jag valde att se det som ett tillfälle att öka och kommer nog öka än mer om nedgången fortsätter för verksamheten är i grunden sund och det verkar främst vara omvärldsfaktorerna som påverkar. Företaget har en rekordstor orderstock att luta sig emot vilket borde hålla dem sysselsatta nog att övervintra det extrema ränte- och prisläget. En vinst på 5,74 kronor per aktie på halvåret gör att jag tror att de klarar att bibehålla nuvarande utdelningsnivå på 6,15 kronor per aktie och en direktavkastning över fem procent tycker jag är riktigt bra.

Axfood levererade en fin rapport med ökad vinst och rejält ökad omsättning men däremot minskade marginalen marginellt. Det är förhoppningsvis bara en effekt av de ökade matpriserna och rör sig endast om en minskning med 0,1 procent. Gör ändå en mental notering att följa upp i kommande rapporter för att få bekräftat att det inte rör sig om en bestående trend av försämrad marginal.

Några rapporter jag var mindre imponerad av är bland annat Cloetta som rapporterar en förlust efter engångskostnader men jag noterar att omsättningen och rörelsemarginalen ökar. Också Gjensidige rapporterar en lägre vinst än tidigare påverkad av makroeffekter men kärnverksamheten verkar löpa på bra med ökade försäkringsintäkter. Investor är väl ungefär så defensiv som man vill men rapporten levererade inga större överraskningar och substansvärdet är 199 kronor per aktie vilket ger 12,5 procents rabatt. Handelsbanken visar fortsatt inga tydliga tecken på att omstruktureringen med färre kontor ger tydlig effekt men stabilt nog att behålla innehav. SWECO verkar ha svårare tider med lägre EBITDA-marginal. Tomra levererade sämre resultat än föregående år och matchar inte de högt ställda tillväxtförväntningarna. Det är i grunden ett välskött företag så jag gör en notering att hålla ett öga ifall det blir en överdriven negativ kursreaktion framöver. Till sist är Avanza uppenbart påverkat av det svåra ränteläget och negativa börssentimentet. Med 1,9 kronor per aktie i vinst på kvartalet blir det svårt att bibehålla en utdelning på 9,2 kronor per aktie även om företaget kan i kraft av den starka kassan. Jag tar därför direktavkastningen på sex procent med en nypa salt och räknar med att den landar någonstans mellan 4-8 kronor per aktie beroende på hur det andra halvåret utvecklas. Sven Hagströmers insynsköp för sex miljoner kronor är dock betryggande. Jag överväger också öka om nya tillfällen uppstår runt 150 kronor per aktie.

Och jo, det blir säkert lite påfyllning i Minesto igen som fortsätter arbeta på i lugn och ro där D4-kraftverket nu är i full drift. Det kommer säkert resultat från optimeringen av kraftverket inom kommande veckor och jag har fått nya intäkter från Avanzas aktieutlåningsprogram som jag gärna återinvesterar.

Till sist har Midsummer släppt en hållbarhetsrapport vilken vid första anblick verkar gedigen. Den kommer sättas upp på läslistan för kommande vecka men nu tar jag helg.

En reflektion jag gjorde var att den senaste tidens ökningar i olika aktier antagligen kommer ge omkring tio tusen kronor i ytterligare utdelningar inom något år. I Scandic Hotels är jag inte säker på när de börjar dela ut igen då de kanske väljer att återinvestera genom att växa genom förvärv och dito i Wallenstams fall när det gäller när utdelningshöjningen till hela kronor kommer. Men att den kommer är jag övertygad om. Det är en fråga om tålamod och intill dess gläds jag över möjligheten att öka i fina företag.

Ökningarna i veckan innebär att jag skjuter på målet att sänka räntenivån på mitt investeringssparkonto med ytterligare en månad men då de aktier jag har ökat i alla ger eller har potential att inom ett par år ge en direktavkastning som vida överstiger min belåningsränta bedömde jag att det likväl var motiverat att öka lite aggressivare än initialt planerat. Jag har samtidigt fått ned portföljbelåningen till 7,8 procent vilket innebär att jag har utrymme att öka ytterligare om det skulle bli än aptitligare värderingar framöver.

Utdelningar och nya aktieköp under februari

Inledningsvis känns det naturligtvis futtigt att skriva om aktier och sparande i en tid som denna. Men detta är trots allt bara en hobbyblogg som endast skriver om just aktier och min sparresa. Men vill ändå ha sagt inledningsvis att det finns mycket man kan göra för att hjälpa sina medmänniskor i dessa tider. Många har skrivit bättre om det men titta på hur du kan stödja dina medmänniskor humanitärt genom Röda Korset eller liknande organisationer.

Jag har under februari ganska precis hållit min plan för investeringar under det läge som uppstod. Belåningen har ökat från sju till nio procent. Som högst var den tio procent men tack vare försäljningen av Azelio har jag hållit nere den på nio procent vilket innebär att jag fortfarande har ett rimligt utrymme att fortsätta öka i mars om det fortsatt skulle bli rimliga köplägen i fler aktier framöver.

En aktie jag har ökat mitt befintliga innehav med hela 17 procent i är Inwido. Aktien handlas just nu till en direktavkastning över mitt mål på 4,25 procent och jag har en yield on cost på hela 7,15 procent. Det innebär att hela investeringen har betalat av sig bara på utdelningar på mindre än fjorton år redan innan man tar hänsyn till ränta på ränta för återinvesterad utdelning under de åren eller värdeökning i aktien.

I Castellum har jag hoppats på ett läge att öka större (vilket jag vill ha en direktavkastning över 4 procent för att göra) men det läget har aldrig riktigt uppstått. Jag har ändå fyllt på med ytterligare 5,8 procent jämfört med befintligt innehav. Det gör att aktien nu är mitt nionde största innehav.

Gjensidige är en aktie som jag hade hoppats på att äntligen kunna ta en riktigt stor position i men det läget uppstod aldrig. Kanske för att det norska försäkringsbolaget är ett etablerat företag med en trygg och stabil marknadsposition i Norge. Det hindrade inte att jag liksom i Castellum ändå utnyttjade möjligheten att öka lite mer än vanligt med hela 13 procent jämfört med befintligt innehav. Tillsammans med januariköpet har jag i alla fall köpt såpass många nya aktier att det inte är någon stress att öka på ett par år.

Evolution är en aktie som inte riktigt passar med min utdelningsfilosofi då utdelningen är alltför låg trots potential för hög utdelningstillväxt under många år framöver. Men i ett läge som detta såg jag ändå potential att ta in en mindre post. Jag sålde faktiskt initialt den post jag redan hade för att sedan köpa tillbaka en tre gånger så stor post en bit under tusenlappen per aktie.

Det blev ett par aktier i 3M också när aktien handlas över 4 procents direktavkastning.

Jag är nu fullinvesterad i Handelsbanken och Scandic Hotels. Ingen av dem är en lysande aktie men bägge är utifrån omständigheterna i sektorn defensiva val och bra värdecase. Handelsbanken levererade en blygsam utdelning på fem kronor per aktie och vill väl inte ta i i den omställning de befinner sig med färre kontor och mer digitalt. Det återstår att se hur de klarar att bibehålla bra kundrelationer men efter att ha provat erbjudande hos 4-5 banker är jag som utlandssvensk helnöjd med den service jag får från Handelsbanken även om det är synd att de har lite färre kontor än förr och nu tar ut en avgift. Scandic Hotels är förstås fortsatt i ett känsligt läge då de har tvingats ta stora kostnader och en emission, där jag tecknade fullt, under pandemin. Men i de senaste kvartalsrapporterna har också tydliga tecken på normalisering synts och aktien är fortfarande inte värderad som vore det normalläge. Återhämtningen kommer ta tid, även för utdelningen, men som ett långsiktigt innehav tror jag ändå att jag har gjort rätt val som har offrat ett par års utdelningar för att kunna bli fullinvesterad under dessa historiskt utmanande år.

Jag har tidigare skrivit om Kopparbergs där jag ökade med tio procent trots att jag redan är fullinvesterad. Det är en fin defensiv hörnsten i portföljen och jag har en yield on cost över 4,5 procent.

Också i Cloetta får jag väl anse mig vara fullinvesterad för stunden sedan jag nu har fått möjlighet att köpa hela det initialt tilltänkta innehavet och därtill ytterligare 20 procent. Jag räknar egentligen inte med utdelningstillväxt i Cloetta. Men med en yield on cost på 4,35 procent i en defensiv sektor då folk tenderar att köpa lösgodis i alla konjunkturer förutom pandemi tycker jag ändå att aktien bidrar med lite stadga till utdelningsportföljen. Enligt min strategi är jag alltid nöjd när jag kan nå en yield on cost över 4,25 procent i mina innehav då det är en bra utgångspunkt för att behålla värde över tid med viss marginal till inflationen. Dessutom är Cloetta en buffertaktie som jag alltid kan sälja om jag behöver få loss kapital till att öka i andra aktier som tillfälligt är lågt värderade.

Jag brukar öka regelbundet i månadsutdelaren Realty Income då jag tycker att månadsutdelare bidrar till ett bra inflöde av nytt kapital att återinvestera i nya utdelningar för att få en snabbare ränta på ränta-effekt. Aktien är dessutom ofta rimligt värderad om än sällan billig. Jag ökade nu med strax över åtta procent jämfört med befintlig portföljandel. Den svaga kronan innebär att det inte är fullt så billigt som det låter.

Det blev till sist också en liten ökning i Nordic Waterproofing på en post och en liten ökning på en post i Skanska. Den senare är inte särskilt billigt värderad men givet extrautdelningen på 3 kronor per aktie tyckte jag att helhetserbjudandet på en direktavkastning väl över 4 procent i år samtidigt som den överstiger mitt minimimål och borde kunna öka något i framtiden var gott nog. Kan bli en till post i mars.

Det har blivit någon mindre ökning i Cibus mest för att bibehålla portföljandel. Men där är jag lite försiktig då det nu har signalerats om en emission vilket innebär utspädning även om ledningen har sagt att utdelningen ska garanteras. Jag har varit sugen på att ta in SBB då de har fina defensiva innehav från Hemfosaförvärvet. Men jag tycker att det är för mycket drama kring aktien, att de kan få det svårt om räntorna stiger samt att utdelningen faktiskt inte är speciellt billig och aktien känns något hajpad. Jag har också ökat lite i Investor som verkligen inte är billig och knappt kan kallas rimligt värderad som utdelningsinvesterare men samtidigt vore det synd att inte öka lite för att bibehålla portföljandel där med.

Utifrån mina mål jag satte upp för ett par tre år sedan är jag nu alltså fullinvesterad i Cloetta, Handelsbanken, Kopparbergs, Minesto och Multiconsult. Det känns ändå hyggligt att ha uppnått. Det innebär inte att jag inte kommer fortsätta öka i aktierna men att jag vill ha en viss rabatt för att köpa mer, precis som jag alltså har gjort i just Cloetta, Kopparbergs och Minesto då de har handlats till viss rabatt.

Som jag har skrivit om tidigare under månaden har jag ökat ganska beskedligt i Minesto men också tagit in tre andra miljöteknikaktier i portföljen där Midsummer är ny medan Soltech och Swedish Stirling är en återkomst igen då de befinner sig i ett bättre läge och till mer rimlig värdering idag. Soltech kom jag över till P/E 12 på kvartalsvinsten i den senaste rapporten vilket får anses som rimligt trots risken i aktien.

Ut ur portföljen försvann Azelio, Resurs samt de två avknoppningar jag har skrivit om tidigare.

 

Utdelningarna då? De landade på blygsamma 1 658 kronor. Det är lägre än 2021 då vissa kompensationsutdelningar som hade hållits inne under pandemin kom mig till del. Men givet att februari jämte juli och augusti är den tredje svåraste utdelningsmånaden är jag ändå nöjd med det. Jag ser äntligen ut att kunna klara av ett gammalt mål om minst tusen kronor i utdelning varje månad i år.

Det var i år bara tio aktier som delade ut under februari. Utöver Siemens var det bara kvartalsutdelare och månadsutdelare. Jag tänker inte aktivt leta fler februariutdelare utan ökar istället i befintliga innehav.

Totalt innebär aktieköpen under februari att min utdelningsprognos redan är mycket nära 50 000 kronor. Det må låta lite då jag uppnådde 56 613 kronor under 2021 och förstås strävar över att passera 60 000 kronor under 2022. Men mina prognoser tar alltid höjd för utländsk källskatt och valutaeffekter i överkant varför jag redan vet att bara mina befintliga innehav i mina månadsutdelare i praktiken kommer ge minst en tusenlapp mer. Av dessa utdelningar ska nära 4 000 kronor ut i mars och över 30 000 kronor totalt under utdelningsmånaderna april och maj. Det kan återinvesteras i ytterligare en tusenlapp i utdelning. Därför tror jag att jag kommer att klara att passera 60 000 kronor i år men jag kommer inte sträva efter att överträffa målet i sig då jag hellre köper de för stunden bäst värderade aktierna än att jaga efter aktier som delar ut under 2022 bara för utdelningsstatistikens skull.

Nu ser jag fram emot mars månad som jag tror blir den månad då Minesto kommer sjösätta sin nya kommersiella Dragon Class-modell på Färöarna. Förra året började man arbeta i mars och jag tror att vi kommer få se mer aktivitet under våren då modellen ska köras där inför att man ska sjösätta ett likadant kraftverk utanför Bretagne, Frankrike till sommaren.

Helgreflektioner i en orolig tid

I tider som dessa dyker det upp fler experter och så kallade experter än vanligt med en uppsjö av killgissningar och information på osäker grund. Mitt sätt att förhålla sig till det är att vara trygg i att jag vet att jag inte vet eller kan förutspå vare sig utvecklingen eller hur den påverkar börsen och min aktieportfölj. Istället lägger jag min energi på vad jag själv kan påverka - min egen hemläxa om företagen.

Även om jag som utlandssvensk med mer vana av andra, lite tuffare miljöer än medelsvensson tror jag inte alls på att försöka tajma utvecklingar på makrosidan. Det kräver väldigt mycket kunskap men framförallt tid. Och när det vänder går det fort i motsatt riktning, det kan räcka med en bra nyhet i en enskild aktie för att man ska missa tåget helt. Och med största sannolikhet inträffar det ju medan jag har fullt upp med mitt arbete eller av andra skäl som t.ex. resor inte har tillgång till internet.

Grejen är den att har man ett långsiktigt perspektiv och lägger energin på mikrosidan - att äga aktier i bra företag som man lägger all sin energi på att analysera och regelbundet följa upp - så räcker det långt. Jag tror att man gör klokt i att påminna sig om att en aktie är just en ägarandel i ett företag och om man tycker att företaget har en bra och stabil verksamhet med förutsättningar för ökade vinst över tid bör man lägga energin på att bygga ut sin portfölj med fler ägarandelar i bra företag. Det finns egentligen inget starkt skäl till att sälja aktier i sådana företag då de över tid bör kunna ge en nog så god direktavkastning. Varje år.

I tider av oro på börsen brukar jag ta för vana att under helgen ta en titt på portföljen för att i lugn och ro i ett första skede identifiera vilka aktier som skulle kunna handlas på rimliga nivåer eller rent av rabatt. När det är gjort tar jag i regel en närmare titt på dessa företag där minimum är att ögna igenom den senaste rapporten och titta på företagets nyckeltal för att få ett hum om ifall trenden är positiv, stabil och växande.

Eller för att ta några exempel. Man måste ändå anse att det är en rimlig hypotes att anta att Axfood kommer att fortsätta sälja mat med en stark position på den svenska marknaden där de investeringar i verksamhetens effektivisering som har gjorts på senare tid fortsätter bära frukt (no pun intended). Aktien handlas just nu till en direktavkastning på 3,2 procent vilket fortfarande är en promille under där jag brukar anse den vara köpvärd. Kanske blir den det. Vem vet.

Eller kommer Castellum, Cibus eller Realty Income plötsligt förlora sina många hyresgäster. Återigen är ett rimligt antagande att deras långsiktiga verksamhet påverkas högst marginellt. Cibus mataffärer lär fortsätta sälja mat. Men företaget kan komma göra en emission och aktien är inte särskilt lågt värderad. Jag har redan ökat mitt innehav i Castellum med fyra procent sedan årsskiftet och med en direktavkastning på över 3,5 procent ligger det i korten att jag nog fortsätter att öka i samma lugna takt. Realty Income å sin sida handlas till en direktavkastning över 4,25 procent och även där ökar jag i lugn takt.

Kopparbergs är en aktie som fortfarande inte har återhämtat sig helt från pandemin där jag egentligen redan är fullinvesterad. Men aktien handlas också till en direktavkastning på över 4,25 procent vilket gör att jag sneglar lite på möjligheten att ändå öka. Över 5 procents direktavkastning kommer jag garanterat att göra det. Och nu räknar jag alltså på fjolårets utdelningsnivå. Redan på onsdag kommer nästa rapport och då får vi besked om vilken utdelningsnivå som betalas ut i år. Möjligen är de lite försiktiga givet att försäljningen inte är fullt normaliserad ännu efter pandemin men mitt utgångstips är en direktavkastning på 7 kronor per aktie, vilket om jag får rätt skulle innebära en direktavkastning på 4,4 procent. Jag tycker att det är ett rimligt antagande att tro att folk fortsätter att dricka de produkter företaget erbjuder.

Cloetta hann jag bara köpa hälften så många aktier i som jag skulle vilja då det tydligen var fler som såg potentialen. Efter att jag hade köpt halva mitt tilltänkta innehav kom rekommendationer från både Börsveckan och Dagens Industri för aktien. Till 4 procents direktavkastning är aktien egentligen fortfarande rimligt värderad men ska jag köpa fler före nästa lön vill jag helst ha minst 4,25 procents direktavkastning. Det är väl ett rimligt antagande att tro att folk fortsätter att köpa godis.

En aktie som jag har sneglat länge på att öka i är det norska försäkringsbolaget Gjensidige. Aktien handlas nu till en direktavkastning över 3,6 procent och jag har redan köpt en första liten post igen. Det är ett rimligt antagande att tro att försäkringsbranschen i Norge inte påverkas nämnvärt av idag rådande oroligheter på längre sikt. Jag valde att sälja tilldelningen i Solid Försäkring och har alltså ökat här istället.

Det här är bara några exempel, naturligtvis finns det många fler inklusive en hel uppsjö med aktier som jag inte äger eller följer. Två andra exempel är fönsterföretaget Inwido, där jag har ökat rätt aktivt på sistone sedan den höjda utdelningen plötsligt gör att aktien åter handlas till en direktavkastning på 4 procent med i övrigt fina räkenskaper, samt takföretaget Nordic Waterproofing, även där har en höjd utdelning inneburit att aktien nu handlas till 3,45 procents direktavkastning. Över 3,5 procent ökar jag en första post. Också norska konsultbolaget Multiconsult handlas över 4 procents direktavkastning med fina räkenskaper men där känner jag mig redan fullinvesterad och vill ha högre kursrabatt för att öka mer. Noterar även att Clas Ohlson handlas till 5,65 procents direktavkastning. Också där anser jag mig vara fullinvesterad för stunden och aktien är lite lurig då det inte är ett tillväxtcase vilket gör att marknaden är skeptisk men som värdecase kan jag tänka mig öka igen om aktien skulle handlas till rabatt över 6 procents direktavkastning. Och Investor är som vanligt inte billigt värderad men nog håller jag ett öga på aktien, som alltid.

Jo, naturligtvis har jag ökat lite då och då i Minesto. Jag har ju sedan lång tid tillbaka en egen uppfattning om vad aktien är värd även om jag inte skriver det rakt ut då jag tycker att man bör göra sig själv tjänsten att sätta sig in ordentligt i den typen av företag så att man förstår caset, potentialen men även riskerna innan man investerar. Men jag tecknade ju fullt i emissionen för ett år sedan och betalade då ett stort belopp på nivåer över vad aktien handlas idag och med tanke på allt som har hänt sedan dess i teknikutveckling och nya marknader som verkar öppnas upp - jag hade initialt inte räknat med vare sig Frankrike eller Sydostasien när jag gjorde mitt ursprungscase för aktien för några år sedan - ser jag det som en fullt rimlig risk-reward att fortsätta att öka även om min portföljandel är mycket stor. Jag förhåller mig som så till det att jag bestämmer hur stor andel av min månadsinsättning som jag anser vara rimlig att fortsätta lägga på Minesto och sedan ökar jag helt enkelt varje månad som aktien fortsätter handlas under 16 kronor. Vi kommer snart få besked om de får stöd i auktionsförfarandet i Storbritannien, kanske redan kommande vecka, och deras första kommersiella kraftverk kommer snart att sjösättas på Färöarna.

Sedan kan det ju dyka upp lägen att ta in nya aktier också. Jag valde i veckan till exempel att ta in samma andel i Swedish Stirling som jag hade för ett år sedan. Jag sålde då aktien för att kunna lösa in samtliga teckningsoptioner i Minesto. När den nu handlas på nästan halva nivån av vad jag sålde för och det nyss kom positiva nyheter kring finansiering av det första nyckelprojektet tyckte jag att det var ett bra läge.

Jag har sedan länge bevakat ett dussin olika miljöteknikaktier som aldrig funnits i min portfölj och som jag följaktligen heller aldrig skrivit om. Midsummer är en sådan aktie som jag länge har varit ganska tveksam till bland annat då jag har varit lite tveksam till ledningens förmåga, då det krävs försäljning av stora volymer på en rätt konkurrensutsatt marknad för att nå en fin utveckling och då jag helt enkelt har tyckt att produkten har varit lite ful rent estetisk. Nu har jag dock i lugn och ro låtit företaget överbevisa mig på dessa punkter och de har löst en produktionslina i Italien samt vissa tidiga intäkter som gör det lättare att räkna på caset. Därför köpte jag en första liten bevakningspost på några hundra aktier.

Jag tror överhuvudtaget att det är klokt att sprida ut sina köp i tider av oro. Man vet aldrig när sentimentet vänder igen på marknaden. Men däremot kan jag ju alltid gå tillbaka till min väldigt enkla tumregel i en trestegsraket där jag delar in utdelningsaktier i A, B och C-kategorier för hur mycket jag ska öka. Ovan lilla enkla övning visar att de flesta aktier är i den första eller andra kategorin där det är rimligt att fylla på men inte så billiga att man vill öka till varje pris. Därför fortsätter jag att fördela köpen och gläds åt nya ägarandelar i bra företag. Kommer rena rabattkurser får jag väl öka mer då. Kommer det inte lägre kurser än nu har jag fortsatt en sund belåning och risk i portföljen. Det finns alltid något som är rimligt värderat.

I tider som dessa är jag tacksam över att jag har haft självdisciplin nog att inte ryckas med i alla trendaktier under det senaste året. Under coronakraschen i mars 2020 fyllde jag min belåning till bristgränsen när företag handlades på löjligt låga nivåer. Även om jag betade ikapp så kom sedan ett år senare inlösen av teckningsoptioner i Minesto och jag behövde åter öka belåningen. Sedan dess har jag under tio månader haft ett projekt att minska belåningen. Portföljen har under det senaste halvåret gått från tolv till sju procents belåningsgrad. Även om belåningen ökar igen när jag nu köper lite mer och närmar sig åtta procent samtidigt som belåningsutrymmet minskar när börsen går ned tycker jag att en belåning på tio procent är fullt rimligt i detta läge. Min kapitalförsäkring har i nuläget ingen ränta på Avanzas lån och mitt ISK var bara en månad ifrån att nå en normal ränta. Att skjuta upp det med 2-3 månader ser jag som proportionerligt om börsen skulle bli billigare kommande veckor. Jag har också ökat mitt sparande utanför börsen. Det kan tyckas som konstig tajming i en tid då inflationen är hög men jag vill helt enkelt säkerställa att jag har en kontantinsats till ett fastighetsköp i Sverige. Inflationen bör man förstås ta på allvar men även där finns det ovanligt många experter just nu. Jag har min egen uppfattning som grundar sig i hur centralbanker agerar i praktiken och hur de kommunicerar samt hur de historiskt har bidragit till att inflatera ned höga statliga belåningar men vill inte utveckla det mer än så eller spekulera i det.

Efter helgens övning står min aktieportfölj redo att möta de kommande veckornas utveckling oavsett vilken den blir och jag har en prioriteringsordning för på vilka nivåer jag är beredd att köpa olika aktier. Då kan jag luta mig tillbaka, ägna veckan som kommer åt mitt jobb och ta ett nytt omtag nästa helg för att följa upp vilka köplägen som verkar finnas då. Kursutvecklingen får kortsiktiga spekulanter oroa sig över. Jag är mycket långsiktig i mitt sparande och har blivit bättre och bättre på att inte lägga energi på sådant. Välskötta företag hittar med tiden alltid tillbaka till en rimlig värdering. Och skulle de inte göra det är det inte aktiekursen utan företagens verksamhet som är problemet. Därför lägger jag all min energi där.

OBS! Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Du är alltid ansvarig för dina egna investeringsbeslut och bör alltid själv sätta dig in i vad du investerar i. Det är en dagboksanteckning över mina reflektioner under en annorlunda och ovanlig tid. Framförallt är syftet med inlägget att påminna om att man inte bör stressa upp sig i tider av börsoro utan hålla sig till sin strategi, fortsätta att lägga energin på att läsa in sig om företagen och försöka vara långsiktig i sina investeringar.

Cloetta beslutar om utdelning och sköter det dessutom snyggt!

Cloetta meddelade idag efter börsens stängning att de avser betala ut 50 öre per aktie för 2019.

Det motsvarar halva den normala utdelningen på 1 krona per aktie som hölls inne i våras. När utdelningen ska ske framgår inte av pressmeddelandet.

Jag tycker att det är särskilt snyggt agerat att Cloetta samtidigt betalar tillbaks det permitteringsstöd på 1 miljon kronor som företaget har tagit del av i Sverige under pandemin. Ett föredömligt sätt att signalera framtidstro till aktieägarna men samtidigt agera ansvarsfullt och tacka staten för den likviditet som erbjöds under pandemikrisens svåraste dagar. Det förtjänar att uppmärksammas i ett litet blogginlägg tycker jag!

Min syn på Cloetta är att det är en förhållandevis defensiv aktie då det är dagligvaruprodukter. Samtidigt har pandemikrisen visat att också lösgodis är förknippat med risk. Till följd av att företaget de senaste åren främst har fokuserat på tillväxt genom förvärv före organisk tillväxt har jag på senare tid prioriterat andra aktier. Men ser ändå Cloetta som ett meningsfullt komplement i en diversifierad utdelningsportfölj. Aktien handlas fortfarande på rimliga nivåer med ett P/E-tal under 15 och en direktavkastning över 4 procent.

Jag äger ett idag ganska blygsamt innehav i Cloetta på endast 235 aktier. Men likväl blir det ytterligare en hundralapp i utdelningar i år som jag inte hade räknat med efter alla innehållna utdelningar i våras.

Som vanligt ska inlägg på bloggen inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation.

Företagen börjar bekräfta årets utdelningar

Våren är en härlig tid då den största delen av portföljens aktier delar ut då. Dessförinnan kan vi dock gotta oss i alla besked om höjda eller bibehållna utdelningar. Först ut fem av mina innehav.

Höjd utdelning

Castellum höjde som många redan skrivit till hela 6 kronor och 10 öre jämt uppdelat på två utdelningar. Det är en ökning med cirka 15 procent vilket är mycket bra för ett etablerat företag. Jag hade i ärlighetens namn räknat mer modest med 5 kronor och 60 öre. Hoppas bara att den höga utdelningsökningen inte är en antydan om svårigheter att återinvestera kapital varför man istället delar ut en större del av kassan. För egen del blev det ett par hundralappar ytterligare tack vare utdelningshöjningen.

Investor höjde precis som förväntat utdelningen med 1 krona till 13 kronor totalt. Det är vårutdelningen som ökar medan höstutdelningen är oförändrad. Jag tycker mycket om Investors förutsägbara utdelningshöjningar och hoppas att de fortsätter så. Även om jag ökar planenligt i Investor steg för steg är min portföljandel fortfarande cirka 2 procent, mycket för att direktavkastningen är låg. Därför gav höjningen bara en dryg femtiolapp extra.

Cloetta höjde som förväntat utdelningen med 25 öre till 1 krona. Ifjol gav de en extrautdelning men dem brukar jag mest se som bonus och fäster liten vikt vid. Resultatet från rapporten var desto tristare vilket får mig att ifrågasätta värdet av Cloetta som långsiktigt innehav eftersom de har haft betydande problem en gång tidigare under mitt korta innehav. Samtidigt får jag nu en YOC på över 3,7 procent vilket är någorlunda försvarbart. En tjugolapp extra blir det till mig.

Bibehållen utdelning

Gjensidige har jag läst desto mindre om men de kom också med ett besked. Utdelningen bibehålls på 7 norska kronor och 10 öre. Återbekräftelse av långsiktig utdelningspolicy mycket värdefullt: for 2018 er vi ikke fornøyde med de underliggende resultatene, selv når de justeres for ekstraordinære væreffekter. Det foreslåtte aksjeutbyttet er likevel på nivå med fjorårets, og bekrefter vårt løfte om å tilstrebe et høyt og stabilt nominelt utbytte til våre aksjonærer, sier Baastad. Resultatet var fint och ökade från 2,01 till 2,61 kronor per aktie under det gångna kvartalet. Här ska jag seriöst titta på att öka portföljandelen igen eftersom det här var den typen av besked jag har väntat in. Portföljandel på 1 procent kan jag utan problem höja till 2-3 procent när det finns en underliggande stabilitet i resultatet som bör kunna garantera fortsatta utdelningar. Aktien handlas dessutom till en direktavkastning om 5 procent. För att vara en finansaktör är det inte särskilt anmärkningsvärt och tillväxten är begränsad men som ett obligationsliknande någorlunda defensivt innehav i annan valuta är aktien intressant.

KONE valde också att bibehålla utdelningen. Det kom ärligt talat inte som en överraskning med tanke på att deras höga utdelningsandel. Företagets egen prognos är en tillväxt på 2-7% i fast valuta i år. Det skulle knappast ge utrymme för några större utdelningshöjningar nästa år heller. Det jag gillar med KONE är dels deras defensiva produkter med stark position på oligopolliknande marknad. Dels också att det ger valutaspridning då det finska företaget handlas i euro. Ungefär 1,5 procent av portföljen tycker jag är lagom men med tanke på rapporten vill jag ha en direktavkastning över 4 procent eller väsentligt billigare euro relativt kronan innan jag går in större nästa gång.

Utdelningsbeskeden innebär att jag nu kan räkna in minst 42 225 kronor i år i utdelningar baserat på de aktier jag äger idag. Mer kommer det förstås bli baserat på de aktier jag köper under året.

Under den kommande veckan förväntas ytterligare nio av mina innehav ge besked om utdelning.

Utdelningstillväxt

Den senaste veckan har bjudit på härliga utdelningshöjningar i flera av mina innehav. Jag har fått några hundralappar extra utan att behöva göra någonting annat än att behålla mina aktier. Portföljens utdelningsprognos för 2018 kommer när som helst passera 25 000 kronor. Ännu en fin milstolpe!

Fortsätter det så här kommer de tre härliga vårmånaderna mars, april och maj att ge mig minst lika mycket utdelningar ensamt som jag fick totalt under 2017. Inte så illa.

Det senaste halvåret har jag försökt komplettera portföljen med aktier som har lite lägre utdelning men i gengäld förmodas ha bättre framtidsutsikter avseende tillväxt. Det är flera av dessa innehav som i veckan har bekräftat hur mycket som kommer delas ut till aktieägarna i år.

När det gäller Cloetta är jag förstås överförtjust över extrautdelningen vilket gör att jag får 1,50 kronor per aktie istället för 0,75 kronor. Jag hade dock alla dagar i veckan föredragit en beskedlig och långsiktigt hållbar utdelningshöjning till 1 krona per aktie i år. Även om aktiekursen har gått upp med nästan 30 procent sedan köp tycker jag fortfarande att jag betalade dyrt för Cloetta eftersom YOC knappt nådde 3 procent. Det kommer ta några år innan Cloettas utdelning är ikapp t.ex. Axfood eller Castellum som ju också tenderar höja sin utdelning.

Elanders bibehöll sin utdelning oförändrad. Det här är ett utmärkt exempel på risken i att köpa "tillväxtaktier" för att de på lång sikt ska ge en bättre avkastning än mer mogna utdelningsaktier. Jag har köpt Elanders till en YOC runt 3 procent vilket innebär att den just nu drar ned portföljens genomsnittliga utdelning. Dessutom har kursen inte varit någon höjdare. Jag var medveten vid köp om att Elanders drogs med vissa omställningsproblem och att aktien innebär en risk. På den positiva sidan räknar analytiker med en tillväxt över 10 procent under 2018 vilket torde innebära utrymme att höja utdelningen framöver. Jag kommer därför nu ta mig en allvarlig funderare på om jag vill behålla Elanders eller inte. Poängen är återigen att jag nog kommer få räkna med ganska normala utdelningar på runt 5 procent i genomsnitt de kommande åren. Det skulle då ta sju år att komma ifatt mina mer mogna kärninnehav även när man inte räknar med utdelningstillväxt i kärninnehaven.

Ahlsell överraskade däremot positivt. Utdelningen höjs från 35 öre till 1,65 kronor per aktie. Det motsvarar hela 470 procent! Ska erkänna att jag har tvekat en del kring om jag vill behålla Ahlsell givet att byggkonjunkturen är på väg nedåt vilket indirekt påverkar även Ahlsell samtidigt som företaget har relativt begränsade tillväxtmöjligheter. Har helt enkelt funderat på att ta hem vinsten från att jag tecknade aktien när den åter noterades på börsen. Jag hade dock bestämt mig för att vänta in veckans rapport. En anledning till det var att Ahlsell, trots att kursen haft en hel del kräftgång senaste tiden, fortsatt göra flera mindre förvärv i det tysta. Det var också förväntat att aktien skulle höja utdelningen ordentligt givet att Ahlsell har en utdelningspolicy att dela ut mellan 40 och 60 procent av nettovinsten. Nu landade utdelningsandelen på ungefär 50 procent vilket var lite mer än jag hade förväntat mig. Det ger mig förvisso bara en YOC strax över 3,5 procent men samtidigt har jag ju tecknat aktien rätt så förmånligt och jag låter mitt resterande hundratal aktier vara kvar.

Kone hör också till kategorin fina aktier med god tillväxt. Det är ett företag med en stor marknadsandel på den oligopolliknande hissmarknaden vilket gör att jag ser den som ett förhållandevis defensivt företag. Även om också Kone är känsligt för byggkonjunktur så har de fortfarande underhåll av sina befintliga hissar vilket inbringar intäkter även i svårare tider. Utdelningen höjdes med 10 cent till 1,65 EUR per aktie. Historiskt har Kone gjort tvåsiffriga utdelningstillväxthöjningar. Nu blev det istället 6,5 procent utdelningstillväxt i år. Det är inte så illa det heller och jag är ändå rätt nöjd av det enkla skälet att det var exakt den här utdelningshöjningen som jag hade räknat på när jag ökade i Kone.

Poängen med det här blogginlägget är dels att glädjas åt vårens utdelningstillväxt men också att illustrera att det faktiskt inte är självklart att aktier med lägre utdelning och bättre tillväxtmöjligheter faktiskt i slutänden ger bättre tillväxt. Nästan alla företag går i något skede från att ha varit snabbväxande tillväxtföretag till att närma sig mer mogna och solida företag som fortfarande växer men i en rätt lugn takt. Problemet är att om man köper utdelningsaktier i sådana företag har marknaden ofta redan kalkylerat in framtida tillväxt. Därför handlas de ofta till en YOC mellan 2-3 procent. Samtidigt finns det ingen garanti för att de faktiskt infriar historisk utdelningstillväxt också i framtiden. Vi småsparare brukar dessutom tendera upptäcka dessa företag i ett sent skede när de redan börjat värderas upp. Savaria som Gustav brukar skriva om är ett bra exempel. Jag skulle verkligen ha älskat att äga den aktien men nu tycker jag att den är lite för dyr med tanke på att tillväxten antagligen är något lägre framöver även om det fortfarande är ett väldigt fint företag. Nu finns ju naturligtvis ingen garanti för att mogna utdelningsaktier heller fortsätter leverera. Poängen är dock att dessa är lite tråkigare. Äger man till exempel Axfood, ICA eller Handelsbanken kan man, så länge inget dramatiskt inträffar som helt ritar om spelplanen, förvänta sig att de åtminstone kommer kunna ge utdelningar på en bibehållen nivå netto mot inflationen. Har man en god YOC räcker det också rätt så långt och också dessa aktier tenderar höja med mellan 2,5-5 procent per år över tid.

Jag brukar förvisso räkna defensivt med en tillväxt någonstans mellan 5-10 procent i tillväxtaktier men som exemplen ovan visar kan inte ens det tas för givet. Som alltid gäller att man i första hand bör försöka aktier i bra företag men samtidigt vara medveten om att man ofta får betala dyrt för dessa aktier vilket i sig innebär en risk om något plötsligt skulle förändras som t.ex. i H&M.

När det gäller H&M har jag tagit det säkra före det osäkra och redan kalkylerat in en sänkt utdelning till 8,30 kronor i år totalt, en minskning med 15 procent. Ser allt annat som en positiv överraskning.

Till sist glädjs också jag åt Castellums mycket fina utdelningstillväxt. Noterbart är att Castellum, trots att det är ett moget företag som handlas runt en YOC på 4 procent och har en relativt begränsad uppsida, faktiskt presterade bättre eller lika bra som Cloetta, Elanders och Kone. Det illustrerar återigen att det inte är självklart att de aktier som ses som tillväxtaktier faktiskt levererar bättre än mer mogna företag. Det enda man kan göra är att försöka köpa bra aktier till hyggliga värderingar.

Diskussionen om kurstillväxt kontra utdelningar återkommer jag till separat vid ett senare tillfälle. Konstaterar bara att jag fokuserar på utdelningar av det enkla skälet att jag inte planerar sälja aktier i närtid och hur tillväxtaktier har utvecklats på över tjugo års sikt är mycket svårt att sia om.

Vad jag däremot ska börja snickra på är att för första gången räkna på portföljens totala, och möjligen viktade, utdelningstillväxt. Det blir en lite meckig övning eftersom flera nya innehav har tillkommit de senaste månaderna samtidigt som H&M med stor sannolikhet sänker. Klarar jag en genomsnittlig utdelningstillväxt om 5 procent på portföljen som helhet vore det alldeles fantastiskt.

Aktier jag vill äga men aldrig lyckats köpa

Alla har vi aktier som vi gärna vill äga långsiktigt men aldrig riktigt har lyckats köpa då de allt som oftast är mycket högt värderade. I veckan som gick kunde jag äntligen ta in en sådan aktie i min portfölj: Scandic. Eftersom jag oftast bara hinner följa och skriva om de aktier som jag har i min portfölj tänkte jag att det kunde vara trevligt att också presentera åtta svenska aktier som jag gärna skulle vilja ta in i portföljen. Har du någon aktie som du alltid drömt om att äga men aldrig köpt?

Jag följer för det allra mesta min köpstrategi och avstår från att köpa aktier som av olika anledningar inte uppnår mina köpkriterier. Den vanligast förekommande orsaken är att i övrigt stabila aktier inte lever upp till mitt utdelningsmål om minst 3,33 procent. Därför anser jag att de drar ned min genomsnittliga portföljutdelning på ett par års sikt samtidigt som det är långtifrån säkert att de är en lika god affär på sikt att de hinner ifatt tråkigare aktier som idag har en högre absolut utdelningsnivå.

Företagen har dock en fin historik av vinsttillväxt och det förefaller sannolikt att de alla kommer fortsätta leverera ökade vinster under många år framöver. Lita därför på att jag kommer köpa mindre innehav om kursen plötsligt skulle göra ett hack nedåt. När aktien i övrigt är högt värderad med höga P/E-tal avvaktar jag helt enkelt. För den som lägger större fokus på kursutveckling och vinsttillväxt än utdelningsnivå vågar jag påstå att samtliga aktier på listan är gedigna kvalitetsföretag som alla gör sig bra i en diversifierad långsiktig portfölj. Nåväl, nu till listan:

Atlas Copco är en av Sverige mycket få riktiga utdelningsaristokrater som inte har sänkt utdelningen på 33 år. Dessutom delar de ut både i maj och november. Företaget planeras nu styckas upp i två delar. Jag gillar inte att köpa aktier mitt i större omstruktureringar eftersom det uppstår kortsiktig spekulation och ovisshet om vilka komponenter som ingår i vilken del. Föredrar att istället köpa när röken har lagt sig och den långsiktige vet vad man får till vilket pris. Då återkommer jag till aktien igen. Borde vara given i en utdelningsportfölj.

Cloetta är ett välkänt varumärke som det skulle ligga nära till hands att investera i eftersom de utgör ett hyggligt komplement till Axfood. Utdelning når inte ens 2 procent och även om vinsttillväxten är god och de nyligen höjde utdelningen med hysteriskt höga 50 procent frågar jag mig om det kommer vara hållbart på längre sikt att ens vänta sig tvåsiffrig utdelningstillväxt. Förväntningarna är ganska högt ställda nu. Det är ett moget företag som antingen måste exportera till nya marknader, växa genom förvärv eller pressa kostnaderna för att ytterligare öka sin tillväxt. Företaget själva har stakat ut tillväxt genom förvärv som huvudinriktningen. Därför frågar jag mig om det verkligen är rimligt att chansa givet att jag får bättre säker utdelning i andra mogna företag.

Fenix Outdoor bedriver en jättefin verksamhet med stark vinsttillväxt. Jag använder själv deras produkter. H&M har dock visat att klädsektorn är så högt konkurrensutsatt att även marknadsledande aktörer kan få problem. Fenix växer därtill även genom förvärv snarare än likt H&M främst genom att vidga verksamheten till nya marknader. Det gör aktien svårbedömd och utdelningsandelen är i nuläget för låg för mina kriterier. 18 år utan sänkt utdelning.

Holmen uppfyller faktiskt mina minimikrav för köp eftersom YOC just nu är 3,5 procent. De har också fem år av höjda utdelningar bakom sig. Samtidigt verkar de i en cyklisk bransch och det är därför ett lite lurigt läge att köpa just nu när kursen är hög varför jag vill ha en högre riskpremie. Kassan är urstark vilket kan förklara den oroväckande höga utdelningsandelen. Holmen är fin och underskattad tråkaktie som jag hade i min första aktieportfölj och som där tjänade mig mycket väl under flera år.

Kopparbergs har en mycket fin utdelningstillväxt och vinsthistorik. Utdelningen är dock alltför låg och trots kursnedgången inte ens 3 procent. Därtill är jag försiktig kring hur företaget påverkas av en Brexit och svagare GBP då de har en stark exponering mot UK. Tycker att de är ett relativt moget företag där det är oklart hur de ska kunna upprätthålla en lika fin tillväxt framöver som marknaden givet hög värdering verkar förvänta sig. Därför anser jag fortfarande att aktien är dyr och vill inte köpa utan viss riskpremie. Skulle aktien fortsätta ned under 200 kronor kommer jag dock aktivt bevaka för att eventuellt köpa en mindre post.

SCA är en fin utdelningsaristokrat som dock är hopplöst övervärderad just nu (P/E cirka 35) till följd av spekulationer om en omstrukturering av verksamheten. Därför uppfyller den ej heller mina utdelningskrav trots att SCA utöver att de sänkte utdelningen 2009 på grund av finanskrisen endast har sänkt en enda gång på 50 år. Inväntar helst att det lugnat ned sig med alla uppdelnings- och uppköpsspekulationer. Liksom Holmen var SCA ett mycket fint innehav i min dåvarande Aktieinvestportfölj.

SWECO är ett mycket välskött konsultföretag som dessutom har en stor tillväxtpotential i att exportera konsulttjänster. 18 år i rad av utan en enda utdelningssäkning gör dem intressanta. Tyvärr är de dock prissatta därefter och utdelningen brukar vara cirka 2 procent vilket är för lågt men vid en större nedgång vore det försvarbart att köpa en andel. Lite på att jag köper vid fyndläge.

Ångpanneföreningen är ett gammalt och gediget företag med en fin konsultverksamhet. Hittills har jag valt att satsa på norska Multiconsult som har en liknande verksamhet och historik men högre utdelning och bättre tillväxtmöjligheter. Skulle fyndläge uppstå vill jag dock ta in ÅF i portföljen.