Tung rapportvecka med flera överraskande starka rapporter

Osedvanligt många företag har kommit med spännande rapporter i veckan och då jag går igenom dem för egen skull delar jag med mig av några av mina allmänna reflektioner.

Man ska komma ihåg och ha respekt för att den fullständiga effekten av räntehöjningar och inflation faller ut först under kommande kvartal. Bland sommarläsningen i år finns Benjamin Graham's the intelligent investor. Han tar bland annat upp skillnaden mellan investering och spekulation. Bra och välskötta företag tenderar i regel att klara sig även genom svårare tider. Därför brukar jag välkomna börsnedgångar eftersom de ger fina möjligheter att öka i bra aktier som trots allt är ägarandelar i välskötta företag.

Sedvanlig disclaimer - detta är en hobbyblogg där det ligger i sakens natur att jag endast delar med mig av några allmänna reflektioner om min sparresa. Inlägg ska inte läsas som finansiell rekommendation eller analys. I rådande ränteläge och osäkerhet i ekonomin är även stabila företag förknippade med en risk. Mitt sparande är vidare långsiktigt varför jag inte på något sätt försöker förutsäga kursutvecklingen på något års sikt. Du är själv ansvarig för dina investeringar och behöver alltid göra din egen analys och investera utifrån dina förutsättningar, din självkännedom och din investeringshorisont.

SBB är den stora snackisen just nu. Många har skrivit bättre och mer ingående både för och emot caset varför jag nöjer mig med att konstatera att jag hade mycket högre förväntningar på rapporten. Man ska komma ihåg att de åtgärder som har gjort i form av försäljningar till del kommer att bokföras först i nästa kvartalsrapport. Samtidigt kommer makroeffekterna, däribland valutaeffekter, antagligen vara värre då än i innevarande kvartal också. Ett par ljuspunkter var att hyresintäkterna och driftsnettot steg vilket jag uppskattar i fastighetsbolag men just nu handlar det mesta om att bevisa för marknaden att företaget klarar att hantera ett högre ränteläge. Det finns en överhängande risk att hundra år av höjd utdelning inte håller särskilt länge då sänkt utdelning normalt sett vore ett rimligt svar i rådande läge. Jag kvarstår vid att vara försiktig och ökar mycket blygsamt. Det är en chansning men en portföljandel på en procent räcker.

Castellum levererade i kontrast till SBB en rakt igenom imponerande rapport. Jag är redan fullinvesterad på mitt långsiktiga mål i aktien och det kliade rejält vid nedgången i morgoncallen efter att öka ytterligare men jag har valt att öka i annat då min portföljandel redan motsvarar 5 procent av en fullständig utdelningsportfölj med en mer normal värdering närmare EPRA NRV som landar på 263 kronor (+16 procent). 50 procents ökning i hyresintäkter, 49 procents ökning i driftsöverskott, 47 procents ökning i förvaltningsresultatet är brutalt bra och ett ordentligt styrkebesked. 62 procents ökning i vinst per aktie innebär att Q2-resultatet på 10,11 kronor per aktie ensamt räcker till rådande helårsutdelning på 7,6 kronor per aktie och av allt att döma utdelningshöjningar även i ett tufft ränteläge kommande år. Man ska ha respekt för att ränteläget kommer påverka mer i kommande rapporter men jag har svårt att tolka rapporten på annat sätt än att Castellum möter krisen med en urstark position. Belåningsgraden är 38,2 procent vilket i sammanhanget är ganska lågt och en högst rimlig säkerhetsmarginal.

Wallenstam är ett synnerligen välskött fastighetsbolag som äger fastigheter i några av Göteborgs bästa lägen. Jag gillar särskilt att VD Hans Wallenstam har varit med när det var som värst under finanskrisen på 90-talet och hans verksamhet är starkt präglad av ett defensivt och långsiktigt tänk. Egentligen tycker jag inte att aktien uppfyller mina utdelningsmål med den idag låga direktavkastningen men efter att ha tagit del av rapporten har jag tänkt om. Historiskt har företaget klarat att dela ut två kronor per aktie och det finns ingen anledning till att de inte skulle göra det igen när de bedömer att stormen har lagt sig (resultat netto per aktie 3,3 kronor på halvåret). Intill dess har de alla möjligheter att utnyttja krisen till förvärv av fastigheter. Nu ska man komma ihåg att företaget har gjort en aktiesplit 2:1 vilket påverkar utdelningen men som en defensiv hörnsten med låg risk tycker jag att Wallenstam har en given plats. Kanske är jag drabbad av Göteborgbias, titta på VD-presentationen (länk) och döm själv. En soliditet på 47 procent och belåningsgrad på 43 procent är stabilt. Hyresintäkterna ökade med 9 procent och substansvärdet är 60,10 kronor per aktie. Därtill har det kommit en del insynsköp efter rapporten. Mitt innehav motsvarar långsiktigt 0,5 procent i en färdig utdelningsportfölj sett till potential men jag hoppas på möjligheter att långsiktigt växla upp till en procent.

Scandic Hotels var ett annat glädjeämne under fredagen. Jag är egentligen redan fullinvesterad men har ändå valt att öka positionen något då mitt initiala mål sattes före emissionen under pandemin. För första gången sedan dess levererar företaget en beskedlig vinst per aktie på 2,44 kronor per aktie. Om man antar att företaget klarar att leverera en årsvinst per aktie i linje med innevarande kvartalsrapport värderas aktien just nu till P/E 4-5 vilket inte är speciellt högt. Scandic har förvisso fortfarande en sårbar situation efter pandemin men med ett starkt positivt kassaflöde igen och en mer normal beläggningsgrad på 63 procent under det andra kvartalet, och 70 procent under juni månad, finns förutsättningar på att få rätsida på verksamheten igen. Beläggningsgraden har en bit kvar till nivåerna före pandemin och jag tror inte nödvändigtvis att vi får se utdelning redan nästa år men jag gillar att företaget har gjort vissa förvärv och nyinvesteringar i det läge som uppstår vilket jag tycker bekräftar mitt ursprungscase när pandemin bröt ut att Scandic kommer vara en aktör som kan gå stärkt ur krisen i kraft av sin stora marknadsposition. Intäkt per rum och omsättning ökar naturligtvis rejält men jag är lite försiktig med att dra för stora växlar på jämförelser med pandemiåren. Men en god vinst är ett bra tecken.

Inwido levererar en ökad orderingång om elva procent. Marknaden reagerade starkt negativt på rapporten mycket på förväntningar om svårare tider när priserna på insatsvaror ökar och avmattning av orderingång under juni. Jag valde att se det som ett tillfälle att öka och kommer nog öka än mer om nedgången fortsätter för verksamheten är i grunden sund och det verkar främst vara omvärldsfaktorerna som påverkar. Företaget har en rekordstor orderstock att luta sig emot vilket borde hålla dem sysselsatta nog att övervintra det extrema ränte- och prisläget. En vinst på 5,74 kronor per aktie på halvåret gör att jag tror att de klarar att bibehålla nuvarande utdelningsnivå på 6,15 kronor per aktie och en direktavkastning över fem procent tycker jag är riktigt bra.

Axfood levererade en fin rapport med ökad vinst och rejält ökad omsättning men däremot minskade marginalen marginellt. Det är förhoppningsvis bara en effekt av de ökade matpriserna och rör sig endast om en minskning med 0,1 procent. Gör ändå en mental notering att följa upp i kommande rapporter för att få bekräftat att det inte rör sig om en bestående trend av försämrad marginal.

Några rapporter jag var mindre imponerad av är bland annat Cloetta som rapporterar en förlust efter engångskostnader men jag noterar att omsättningen och rörelsemarginalen ökar. Också Gjensidige rapporterar en lägre vinst än tidigare påverkad av makroeffekter men kärnverksamheten verkar löpa på bra med ökade försäkringsintäkter. Investor är väl ungefär så defensiv som man vill men rapporten levererade inga större överraskningar och substansvärdet är 199 kronor per aktie vilket ger 12,5 procents rabatt. Handelsbanken visar fortsatt inga tydliga tecken på att omstruktureringen med färre kontor ger tydlig effekt men stabilt nog att behålla innehav. SWECO verkar ha svårare tider med lägre EBITDA-marginal. Tomra levererade sämre resultat än föregående år och matchar inte de högt ställda tillväxtförväntningarna. Det är i grunden ett välskött företag så jag gör en notering att hålla ett öga ifall det blir en överdriven negativ kursreaktion framöver. Till sist är Avanza uppenbart påverkat av det svåra ränteläget och negativa börssentimentet. Med 1,9 kronor per aktie i vinst på kvartalet blir det svårt att bibehålla en utdelning på 9,2 kronor per aktie även om företaget kan i kraft av den starka kassan. Jag tar därför direktavkastningen på sex procent med en nypa salt och räknar med att den landar någonstans mellan 4-8 kronor per aktie beroende på hur det andra halvåret utvecklas. Sven Hagströmers insynsköp för sex miljoner kronor är dock betryggande. Jag överväger också öka om nya tillfällen uppstår runt 150 kronor per aktie.

Och jo, det blir säkert lite påfyllning i Minesto igen som fortsätter arbeta på i lugn och ro där D4-kraftverket nu är i full drift. Det kommer säkert resultat från optimeringen av kraftverket inom kommande veckor och jag har fått nya intäkter från Avanzas aktieutlåningsprogram som jag gärna återinvesterar.

Till sist har Midsummer släppt en hållbarhetsrapport vilken vid första anblick verkar gedigen. Den kommer sättas upp på läslistan för kommande vecka men nu tar jag helg.

En reflektion jag gjorde var att den senaste tidens ökningar i olika aktier antagligen kommer ge omkring tio tusen kronor i ytterligare utdelningar inom något år. I Scandic Hotels är jag inte säker på när de börjar dela ut igen då de kanske väljer att återinvestera genom att växa genom förvärv och dito i Wallenstams fall när det gäller när utdelningshöjningen till hela kronor kommer. Men att den kommer är jag övertygad om. Det är en fråga om tålamod och intill dess gläds jag över möjligheten att öka i fina företag.

Ökningarna i veckan innebär att jag skjuter på målet att sänka räntenivån på mitt investeringssparkonto med ytterligare en månad men då de aktier jag har ökat i alla ger eller har potential att inom ett par år ge en direktavkastning som vida överstiger min belåningsränta bedömde jag att det likväl var motiverat att öka lite aggressivare än initialt planerat. Jag har samtidigt fått ned portföljbelåningen till 7,8 procent vilket innebär att jag har utrymme att öka ytterligare om det skulle bli än aptitligare värderingar framöver.

Utdelningar och nya aktieköp under april

April är traditionellt en bra utdelningsmånad, så också i år. 10 565 kronor bokförs in på kontot netto efter utländsk källskatt. Det är lägre än förra året. Ofta beror sådant på extrautdelning då eller att någon aktie i år delar ut i maj istället. Ett tjugotal aktier bidrog. Störst utdelningar fick jag från Multiconsult och Skanska men även Avanza, Castellum, Cloetta och Gjensidige bidrog också med fina utdelningar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag hade satt undan kapital för att ha utrymme att vara med i en emission i Cibus. Nu blev det en riktad emission vilket jag tycker är synd då det blir utspädning för oss som inte är med och generellt vill jag helst teckna fullt om det blir en emission i aktier jag äger och tror på. Hur som helst möjliggör emissionen ytterligare förvärv och en ökad soliditet vilket gagnar mitt innehav på längre sikt.

Därför har det istället blivit utrymme för att öka portföljen lite mer än vad som initialt var planerat. Det innebär i sin tur även att belåningen är högre än vad som initialt var planerat. Min ursprungliga plan var att den skulle vara åter under 7 procent nu men faktum är att den med sina 9,2 procent ändå är något lägre än i mars. Jag bibehåller balansen mellan att minska bit för bit och samtidigt fortsätta att återinvestera utdelningar i nya aktier. Det blir lagom att få ned belåningen till nästa nivå lagom till sommaren. Kapitalförsäkringen är redan på en långsiktigt mycket solid nivå men investeringssparkontot vill jag sänka lite ytterligare främst för att få ned räntan till en mer förmånlig nivå.

Så till köpen. Först och främst har jag tagit in ett nytt innehav i portföljen i Samhällsbyggnadsbolaget (SBB). Det är en aktie som jag har varit mycket kluven till en längre tid och växt in i bit för bit. Först har jag haft tveksamheter kring olika turer kring företaget, därefter har jag tyckt att värderingen har varit i högsta laget då det är ett fastighetsbolag med begränsad tillväxt som inte bör värderas till en lägre direktavkastning än jämförbara konkurrenter. Man har helt enkelt betalat premie trots en relativt hög risk givet företagets soliditet. När aktiekursen nu har halverats det senaste halvåret samtidigt som företaget levererade en god nog rapport tyckte jag att det var läge att ta in en första beskedlig position. Företaget har tillräckliga intäkter för att bära utdelningen (även om jag inte är lika övertygad därom om VD långsiktiga utdelningsvision), det har en soliditet och belåningsgrad som är starkare än jag hade förväntat mig (väl medveten om deras kreditrating) och aktien handlades till rabatt på över 50 procent jämfört med EPRA/NAV. Min slutsats blev att risk-reward är god nog. Men det som framförallt lockar är att de köpte upp mitt fina innehav i Hemfosa som är en portfölj av defensiva fastigheter med relativt låg risk. Jag har nu tagit en position på drygt 1 procent av portföljen i företaget vilket givet att det jämte Cibus är den enda andra månadsutdelaren i Sverige kommer räcka för att köpa ett mindre antal aktier endast på återinvesterad utdelning varje månad. Jag ser det helt enkelt som att innehavet nu får rulla på av sig själv.

Den här månaden har köpen blivit mer fokuserade då flera aktier har återhämtat sig sedan månadsskiftet februari-mars. Jag har ökat mitt innehav i Inwido med 45 procent. Jag har försökt läsa in mig så gott det går kring vilka utmaningar företaget kan ha som motiverar den senaste tidens nedvärdering. Marginalerna är något lägre och kanske kan företaget missgynnas om konjunkturcykeln går in i en ny fas men på det stora hela framstår företaget som undervärderat även medräknat lägre vinster och sänkt utdelning. När aktien handlas till en direktavkastning på 4,5 procent och vid något tillfälle till och med över 5 procent och jag får utbetalningen av årets utdelning från Inwido redan om två veckor framstår det som riktigt bra. Den sista ökningen gjorde jag på den bästa Q1-rapporten någonsin från företaget. EBIDA-marginalen hade stärkts och de har en stärkt orderbok. Även om man ska ha respekt för att det kan finnas negativa eftersläpningseffekter ser det just nu åtminstone ut som att mitt case håller. Gott nog så.

Ett företag som jag bevakar noggrant givet utmaningarna och emissionen under pandemin är Scandic. Det är i grund och botten ett företag med en solid marknadsposition på hemmamarknaden och som före pandemin var en utmärkt utdelningsaktie. Det är lite av ett dogs-case just nu då marknaden tenderar att rata företag och sektorer som har påverkats särskilt av pandemin. Det är en bit kvar till lönsamhet och därav räknar jag inte med utdelningar i år, kanske ej heller nästa år, men beläggningsgraden hade vid slutet av kvartalet återhämtat sig till 53,5 procent vilket fortfarande är en bit kvar till de finaste noteringarna före pandemin. Likväl är det en signal om att kunderna återvänder. Man ska komma ihåg att företaget ännu påverkades av restriktioner i början av kvartalet varför vi borde kunna förvänta oss bättre rapporter framöver. Att företaget levererar en positiv EBITDA igen och en EBITDA-marginal på 19,8 procent är en tydlig indikator om en återgång till vinst. Givet att företaget ännu presterar negativt resultat bör dock betonas att det finns en väsentlig risk i caset om nya externa chocker påverkar verksamheten negativt men jag tror i utgångspunkt att de annars rider ut stormen och kan leverera vinst i år och utdelning inom 1-2 år. Utifrån ett sådant case är aktien rätt bra värderad då de vid full verksamhet och stabilitet igen bör kunna leverera en utdelning över tid på flera procents direktavkastning mot min pandemi-yield on cost.

Två andra lite mer riskabla case är BASF och KONE. Det är två aktier som jag redan äger och den senare har jag skrivit om på bloggen tidigare. Bägge har just nu en del utmaningar och man får förmoda att de påverkas av det extrema läget i omvärlden. Jag är milt uttryckt inte imponerad av nyckeltalen i något av företagen så det bör understrykas särskilt att ökningen är lite av en chansning i ett case att de i framtiden återgår till historisk lönsamhet när omvärldsfaktorerna normaliseras. Bägge är i grunden gedigna och stabila företag med en bra verksamhet och marknadsposition. Jag har bevakat dem i minst ett halvårs tid då värderingen länge har varit rätt lockande men de svaga nyckeltalen har avskräckt investering tidigare. Nu tyckte jag dock att risk-reward tippade över till att öka lite grann, det beror också på att det är länge sedan jag ökade i aktierna och så länge det är någorlunda motiverat vill bibehålla en hygglig portföljandel.

Och ja, jag har ökat i Minesto. Det kom en riktigt fin nyhet i mitten av april om att företaget har lagt fram en plan som har förankrats hos nyckelaktörerna på Färöarna om totalt upp till 120 MW fördelat på fyra till fem namngivna parker. Det här är väsentligt mer än jag räknade med i mina egna genomgångar av företaget när jag gick på djupet i att läsa in mig på företaget under 2021. Det är också minst en ny park som jag inte tidigare har hört om. Det bör understrykas att Dragon Class-kraftverket nu inom kort (antagligen redan i maj) bör köras i drift en tid och att en order med parkinvesterare behöver sys ihop men den brasklappen har gällt hela vägen för caset och min slutsats blir att den ekonomiska potentialen kring företagets värdering också de kommande åren borde vara väsentligt högre än jag tidigare hade kalkylerat med. Jag går just nu igenom mina tidigare inlägg som jag skrev för ett par år sedan och jämför dem mot utvecklingen sedan dess så det kommer ett inlägg så småningom men den övningen får ta den tid det tar.

Inför maj väntar jag nu på företrädesemissionen i Axfood. Det förvånar mig lite att företaget ser behov av att ta in kapital men det är en av mina defensiva hörnstenar i portföljen och givet att det är 1 ny aktie per 30 befintliga aktier man får teckna rör det sig inte om några jättesummor. Kursen i företrädesemissionen är 215 kronor vilket är en riktigt fin rabatt. Naturligtvis kommer jag att teckna fullt och även hålla ett litet öga på om det kommer uppstå lägen att fånga lite fler aktier eller teckningsrätter till bra pris.

Apropå räntor har Avanza nu ändrat så att man har möjlighet att belåna räntefritt även över 50 000 kronor men bara för vissa utvalda säkrare aktier och givet en viss diversifieringsnivå på portföljen. Jag kommer ta för övning i maj att kolla lite extra på vilka aktier i portföljen som berörs. En sund strategi vore att återinvestera lite mer utdelning i dessa aktier vilket ger en fin kombination av bibehållen hävstång och närmare till nollränta. Tyvärr är det sällan fyndläge i dessa aktier men det får bli ett särskilt projekt i maj.

Helgreflektioner i en orolig tid

I tider som dessa dyker det upp fler experter och så kallade experter än vanligt med en uppsjö av killgissningar och information på osäker grund. Mitt sätt att förhålla sig till det är att vara trygg i att jag vet att jag inte vet eller kan förutspå vare sig utvecklingen eller hur den påverkar börsen och min aktieportfölj. Istället lägger jag min energi på vad jag själv kan påverka - min egen hemläxa om företagen.

Även om jag som utlandssvensk med mer vana av andra, lite tuffare miljöer än medelsvensson tror jag inte alls på att försöka tajma utvecklingar på makrosidan. Det kräver väldigt mycket kunskap men framförallt tid. Och när det vänder går det fort i motsatt riktning, det kan räcka med en bra nyhet i en enskild aktie för att man ska missa tåget helt. Och med största sannolikhet inträffar det ju medan jag har fullt upp med mitt arbete eller av andra skäl som t.ex. resor inte har tillgång till internet.

Grejen är den att har man ett långsiktigt perspektiv och lägger energin på mikrosidan - att äga aktier i bra företag som man lägger all sin energi på att analysera och regelbundet följa upp - så räcker det långt. Jag tror att man gör klokt i att påminna sig om att en aktie är just en ägarandel i ett företag och om man tycker att företaget har en bra och stabil verksamhet med förutsättningar för ökade vinst över tid bör man lägga energin på att bygga ut sin portfölj med fler ägarandelar i bra företag. Det finns egentligen inget starkt skäl till att sälja aktier i sådana företag då de över tid bör kunna ge en nog så god direktavkastning. Varje år.

I tider av oro på börsen brukar jag ta för vana att under helgen ta en titt på portföljen för att i lugn och ro i ett första skede identifiera vilka aktier som skulle kunna handlas på rimliga nivåer eller rent av rabatt. När det är gjort tar jag i regel en närmare titt på dessa företag där minimum är att ögna igenom den senaste rapporten och titta på företagets nyckeltal för att få ett hum om ifall trenden är positiv, stabil och växande.

Eller för att ta några exempel. Man måste ändå anse att det är en rimlig hypotes att anta att Axfood kommer att fortsätta sälja mat med en stark position på den svenska marknaden där de investeringar i verksamhetens effektivisering som har gjorts på senare tid fortsätter bära frukt (no pun intended). Aktien handlas just nu till en direktavkastning på 3,2 procent vilket fortfarande är en promille under där jag brukar anse den vara köpvärd. Kanske blir den det. Vem vet.

Eller kommer Castellum, Cibus eller Realty Income plötsligt förlora sina många hyresgäster. Återigen är ett rimligt antagande att deras långsiktiga verksamhet påverkas högst marginellt. Cibus mataffärer lär fortsätta sälja mat. Men företaget kan komma göra en emission och aktien är inte särskilt lågt värderad. Jag har redan ökat mitt innehav i Castellum med fyra procent sedan årsskiftet och med en direktavkastning på över 3,5 procent ligger det i korten att jag nog fortsätter att öka i samma lugna takt. Realty Income å sin sida handlas till en direktavkastning över 4,25 procent och även där ökar jag i lugn takt.

Kopparbergs är en aktie som fortfarande inte har återhämtat sig helt från pandemin där jag egentligen redan är fullinvesterad. Men aktien handlas också till en direktavkastning på över 4,25 procent vilket gör att jag sneglar lite på möjligheten att ändå öka. Över 5 procents direktavkastning kommer jag garanterat att göra det. Och nu räknar jag alltså på fjolårets utdelningsnivå. Redan på onsdag kommer nästa rapport och då får vi besked om vilken utdelningsnivå som betalas ut i år. Möjligen är de lite försiktiga givet att försäljningen inte är fullt normaliserad ännu efter pandemin men mitt utgångstips är en direktavkastning på 7 kronor per aktie, vilket om jag får rätt skulle innebära en direktavkastning på 4,4 procent. Jag tycker att det är ett rimligt antagande att tro att folk fortsätter att dricka de produkter företaget erbjuder.

Cloetta hann jag bara köpa hälften så många aktier i som jag skulle vilja då det tydligen var fler som såg potentialen. Efter att jag hade köpt halva mitt tilltänkta innehav kom rekommendationer från både Börsveckan och Dagens Industri för aktien. Till 4 procents direktavkastning är aktien egentligen fortfarande rimligt värderad men ska jag köpa fler före nästa lön vill jag helst ha minst 4,25 procents direktavkastning. Det är väl ett rimligt antagande att tro att folk fortsätter att köpa godis.

En aktie som jag har sneglat länge på att öka i är det norska försäkringsbolaget Gjensidige. Aktien handlas nu till en direktavkastning över 3,6 procent och jag har redan köpt en första liten post igen. Det är ett rimligt antagande att tro att försäkringsbranschen i Norge inte påverkas nämnvärt av idag rådande oroligheter på längre sikt. Jag valde att sälja tilldelningen i Solid Försäkring och har alltså ökat här istället.

Det här är bara några exempel, naturligtvis finns det många fler inklusive en hel uppsjö med aktier som jag inte äger eller följer. Två andra exempel är fönsterföretaget Inwido, där jag har ökat rätt aktivt på sistone sedan den höjda utdelningen plötsligt gör att aktien åter handlas till en direktavkastning på 4 procent med i övrigt fina räkenskaper, samt takföretaget Nordic Waterproofing, även där har en höjd utdelning inneburit att aktien nu handlas till 3,45 procents direktavkastning. Över 3,5 procent ökar jag en första post. Också norska konsultbolaget Multiconsult handlas över 4 procents direktavkastning med fina räkenskaper men där känner jag mig redan fullinvesterad och vill ha högre kursrabatt för att öka mer. Noterar även att Clas Ohlson handlas till 5,65 procents direktavkastning. Också där anser jag mig vara fullinvesterad för stunden och aktien är lite lurig då det inte är ett tillväxtcase vilket gör att marknaden är skeptisk men som värdecase kan jag tänka mig öka igen om aktien skulle handlas till rabatt över 6 procents direktavkastning. Och Investor är som vanligt inte billigt värderad men nog håller jag ett öga på aktien, som alltid.

Jo, naturligtvis har jag ökat lite då och då i Minesto. Jag har ju sedan lång tid tillbaka en egen uppfattning om vad aktien är värd även om jag inte skriver det rakt ut då jag tycker att man bör göra sig själv tjänsten att sätta sig in ordentligt i den typen av företag så att man förstår caset, potentialen men även riskerna innan man investerar. Men jag tecknade ju fullt i emissionen för ett år sedan och betalade då ett stort belopp på nivåer över vad aktien handlas idag och med tanke på allt som har hänt sedan dess i teknikutveckling och nya marknader som verkar öppnas upp - jag hade initialt inte räknat med vare sig Frankrike eller Sydostasien när jag gjorde mitt ursprungscase för aktien för några år sedan - ser jag det som en fullt rimlig risk-reward att fortsätta att öka även om min portföljandel är mycket stor. Jag förhåller mig som så till det att jag bestämmer hur stor andel av min månadsinsättning som jag anser vara rimlig att fortsätta lägga på Minesto och sedan ökar jag helt enkelt varje månad som aktien fortsätter handlas under 16 kronor. Vi kommer snart få besked om de får stöd i auktionsförfarandet i Storbritannien, kanske redan kommande vecka, och deras första kommersiella kraftverk kommer snart att sjösättas på Färöarna.

Sedan kan det ju dyka upp lägen att ta in nya aktier också. Jag valde i veckan till exempel att ta in samma andel i Swedish Stirling som jag hade för ett år sedan. Jag sålde då aktien för att kunna lösa in samtliga teckningsoptioner i Minesto. När den nu handlas på nästan halva nivån av vad jag sålde för och det nyss kom positiva nyheter kring finansiering av det första nyckelprojektet tyckte jag att det var ett bra läge.

Jag har sedan länge bevakat ett dussin olika miljöteknikaktier som aldrig funnits i min portfölj och som jag följaktligen heller aldrig skrivit om. Midsummer är en sådan aktie som jag länge har varit ganska tveksam till bland annat då jag har varit lite tveksam till ledningens förmåga, då det krävs försäljning av stora volymer på en rätt konkurrensutsatt marknad för att nå en fin utveckling och då jag helt enkelt har tyckt att produkten har varit lite ful rent estetisk. Nu har jag dock i lugn och ro låtit företaget överbevisa mig på dessa punkter och de har löst en produktionslina i Italien samt vissa tidiga intäkter som gör det lättare att räkna på caset. Därför köpte jag en första liten bevakningspost på några hundra aktier.

Jag tror överhuvudtaget att det är klokt att sprida ut sina köp i tider av oro. Man vet aldrig när sentimentet vänder igen på marknaden. Men däremot kan jag ju alltid gå tillbaka till min väldigt enkla tumregel i en trestegsraket där jag delar in utdelningsaktier i A, B och C-kategorier för hur mycket jag ska öka. Ovan lilla enkla övning visar att de flesta aktier är i den första eller andra kategorin där det är rimligt att fylla på men inte så billiga att man vill öka till varje pris. Därför fortsätter jag att fördela köpen och gläds åt nya ägarandelar i bra företag. Kommer rena rabattkurser får jag väl öka mer då. Kommer det inte lägre kurser än nu har jag fortsatt en sund belåning och risk i portföljen. Det finns alltid något som är rimligt värderat.

I tider som dessa är jag tacksam över att jag har haft självdisciplin nog att inte ryckas med i alla trendaktier under det senaste året. Under coronakraschen i mars 2020 fyllde jag min belåning till bristgränsen när företag handlades på löjligt låga nivåer. Även om jag betade ikapp så kom sedan ett år senare inlösen av teckningsoptioner i Minesto och jag behövde åter öka belåningen. Sedan dess har jag under tio månader haft ett projekt att minska belåningen. Portföljen har under det senaste halvåret gått från tolv till sju procents belåningsgrad. Även om belåningen ökar igen när jag nu köper lite mer och närmar sig åtta procent samtidigt som belåningsutrymmet minskar när börsen går ned tycker jag att en belåning på tio procent är fullt rimligt i detta läge. Min kapitalförsäkring har i nuläget ingen ränta på Avanzas lån och mitt ISK var bara en månad ifrån att nå en normal ränta. Att skjuta upp det med 2-3 månader ser jag som proportionerligt om börsen skulle bli billigare kommande veckor. Jag har också ökat mitt sparande utanför börsen. Det kan tyckas som konstig tajming i en tid då inflationen är hög men jag vill helt enkelt säkerställa att jag har en kontantinsats till ett fastighetsköp i Sverige. Inflationen bör man förstås ta på allvar men även där finns det ovanligt många experter just nu. Jag har min egen uppfattning som grundar sig i hur centralbanker agerar i praktiken och hur de kommunicerar samt hur de historiskt har bidragit till att inflatera ned höga statliga belåningar men vill inte utveckla det mer än så eller spekulera i det.

Efter helgens övning står min aktieportfölj redo att möta de kommande veckornas utveckling oavsett vilken den blir och jag har en prioriteringsordning för på vilka nivåer jag är beredd att köpa olika aktier. Då kan jag luta mig tillbaka, ägna veckan som kommer åt mitt jobb och ta ett nytt omtag nästa helg för att följa upp vilka köplägen som verkar finnas då. Kursutvecklingen får kortsiktiga spekulanter oroa sig över. Jag är mycket långsiktig i mitt sparande och har blivit bättre och bättre på att inte lägga energi på sådant. Välskötta företag hittar med tiden alltid tillbaka till en rimlig värdering. Och skulle de inte göra det är det inte aktiekursen utan företagens verksamhet som är problemet. Därför lägger jag all min energi där.

OBS! Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Du är alltid ansvarig för dina egna investeringsbeslut och bör alltid själv sätta dig in i vad du investerar i. Det är en dagboksanteckning över mina reflektioner under en annorlunda och ovanlig tid. Framförallt är syftet med inlägget att påminna om att man inte bör stressa upp sig i tider av börsoro utan hålla sig till sin strategi, fortsätta att lägga energin på att läsa in sig om företagen och försöka vara långsiktig i sina investeringar.

Nedslag i dagens fina rapporter från Axfood, Castellum, Inwido och en sämre från Duni

Det är bråda dagar just nu inför att den kontinentala semestern snart börjar och hinner inte skriva så ingående som jag skulle vilja men vill ändå göra ett litet nedslag för framtiden i fyra aktier jag äger som har presenterat intressanta rapporter idag. Det blir en mental anteckning om hur jag följer upp dessa aktier framöver. Som vanligt ska blogginlägg aldrig läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Bör särskilt understrykas när jag inte ens har hunnit ögna igenom rapporterna själv. Du bör som alltid läsa rapporterna själv och bilda dig en egen uppfattning.

Axfood levererade en riktigt fin rapport (länk) där omsättningstillväxt på 9,5 procent med en nettoomsättningsökning på 4,5 procent och butikstillväxt lovar gott i en defensiv sektor som oftast håller jämna steg med befolkningstillväxt och inflation. Företag som Axfood gynnas i svåra tider när fler äter mer hemma än ute. Det har inte minst gynnat Willys och Axfood har därför tagit marknadsandelar under krisen samtidigt som Hemköp som helhet håller jämna steg med marknaden trots en markant minskning i vissa butiker i Coronadrabbade områden som centrala Stockholm. Hur bestående de här marknadsandelarna är återstår att se.

Glädjande är det stora uppsvinget i e-handel (mer än dubblerats!) där Axfood håller sedan gammalt på att utveckla ett automatiserat lagersystem som ska kunna användas till både e-handel och butiker vilket på sikt bör kunna innebära besparingar som omsätts i ökad vinst.

Smolk i bägaren är att kassaflödet minskar och även om rörelsemarginalen är stabil över det långsiktiga målet på 4 procent minskar den faktiskt marginellt jämfört med samma kvartal ifjol.

Resultat per aktie blev 4,15 kronor vilket är en ökning på hela 12,5 procent, återigen mycket i ett defensivt företag. Det innebär att Axfood bör ha utrymme att ge utdelning i september samtidigt som jag tror att de kan komma att höja utdelningen till 7,50 kronor för det kommande året. Jag har skrivit en hel del om deras kloka investeringar, bland annat i hållbarhet och energieffektivisering, tidigare och tror att vi kommer få se dem börja betala av sig de kommande åren. Axfood är som alltid en dyr aktie med P/E nära 25 och en direktavkastning på godtagbara men knappast låga 3,6 procent med tanke på den mogna marknaden och begränsade tillväxten. Axfood är mitt tredje största innehav och utgör över 7 procent av portföljen. Jag har länge haft en stor position och ökade med 3,2 procent under börskollapsen i mars. Det är jag glad över idag. Stabilitet fortsätter leverera helt enkelt.

Castellum presenterade en fin rapport (länk) där företaget verkar klara att balansera Covid-krisens utmaningar väl. Naturligtvis påverkas Castellum men det är bara cirka 8 procent av verksamheten som bedöms ha fått en mer rejäl effekt vilket lyckligtvis kompenseras av att resten av verksamheten går väl. Det beror på att Castellum sedan länge har styrt bort från butiker, hotell, restaurang och liknande som är mer osäkra i kristider och med ökad e-handel.

EPRA NAV per aktie var under kvartalet 199 kronor vilket innebär att aktien just nu handlas till cirka 8 procents rabatt mot substansvärdet. För mig är som vanligt uthyrningsgraden min viktigaste indikator i fastighetsaktier då mitt ägande är mycket långsiktigt och jag bara vill ha en stabil utdelning över tid från den här sektorn. Nettouthyrningen är tyvärr halverad det här halvåret jämfört med ifjol men inte förvånande i dessa tider. Jag tycker att Castellum är rätt rimligt värderat med en direktavkastning på 3,7 procent. Inväntar nästa läge att öka och är nöjd med att ha ökat mitt innehav med cirka 10 procent i mars varför Castellum utgör cirka 4,5 procent av portföljen idag.

Ett resultat per aktie på 3,85 kronor innebär en minskning men likväl nog för att täcka nästa halvårsutdelning på 3,25 kronor som jag förutsätter betalas ut som planerat i september. På halvåret ökade man med 9 procent till 6,18 kronor vilket innebär att utdelningen i princip redan är i hamn krisen till trots. Kassaflödet var också en munter läsning.

Avslutningsvis gillar jag att Castellum fortsätter investera i solceller. Ska försöka få tid att följa upp deras hållbarhetsarbete såsmåningom igen.

Inwido levererade en riktigt fin rapport (länk) där ett kassaflöde på 515 miljoner kronor det första halvåret jämfört med 280 miljoner kronor samma period ifjol är urstarkt. Detta i kombination med positiva valutaeffekter har sänkt nettoskuldsättningen väsentligt. Både EBITA-marginalen och rörelsemarginalen stärks och omsättningen ökar trots utmaningar på flera marknader till följd av Covid, inte minst de brittiska öarna. Ett resultat per aktie på 2,46 kronor är en ökning med 20 procent jämfört med ifjol. Det är också tillräckligt för att ensamt bära fjolårets utdelning, som då dock sänktes med en krona. Att det här kvartalet ensamt täcker 70 procent av utdelningen på 3,5 kronor som betalades ut 2018 gör att jag tror att vi kommer få se en utdelning på 3,5 kronor igen redan till våren. Inwidoaktien värderas också därefter och jag tycker att den börjar blir kostsam även om 4 procents direktavkastning på en återgång till 2018 års utdelningsnivå egentligen är helt ok. Det här är dock en aktie som jag har ökat i regelbundet på lägre nivåer de senaste två åren eftersom jag ser den som ett turnaround case och bra företag som har haft tillfälliga problem, nu senast med 4,5 procent i april. Inwido utgör idag över 1,5 procent av portföljen. Precis som Gjensidige igår hamnar Inwido nu på aktiv bevakning.

Duni är sedan gammalt ett litet buffertinnehav i portföljen, alltså en aktie som jag köper ibland när den värderas till bra nivåer men som jag samtidigt kan tänka mig att sälja om jag vill köpa något annat utöver min vanliga likviditet. Duni har hunnit bli ett rätt litet innehav som utgör knappt en halv procent av portföljen vilket gör att dess framtid är något osäker. Behöver jag kapital till att lösa teckningsoptioner i Minesto eller teckna nya aktier i Azelioemissionen säljer jag kanske Duni.

Rapporten (länk) var ingen munter läsning, vilket inte förvånar då Duni är underleverantör av servetter och liknande artiklar till hotell och restaurang som hör till de hårdast drabbade sektorerna. Ett resultat per aktie på minus 1,41 kronor innebär att det finns en överhängande risk att utdelningen sänks eller uteblir till våren och definitivt lär utebli i höst. I rapporten framkommer dock att företaget återhämtade sig till break-even-nivå i juni jämfört med mer än halverad försäljning i april varför den värsta krisen bör vara bakom dem. Det behöver bekräftas i Q3-rapporten om tre månader.

Noterar till sist att marknaden tog emot Elanders rapport väl (men har inte hunnit ögna igenom den själv). Det förbryllar mig då varken omsättning eller operativt kassaflöde ökade men kanske hade marknaden förväntat sig en större nedgång i en sektor som också drabbas relativt ordentligt.

Några reflektioner efter en historisk börskollaps

Veckan som gick såg vi en historiskt stor börskrasch. Detta inlägg är därför några reflektioner som syftar till en slags dagboksanteckning att kunna gå tillbaka till i framtiden. Det är ingen analys eller rekommendation över framtida börsutveckling.

Börsfall är aldrig roliga men det gäller att hålla huvudet kallt och försöka undvika att överreagera. För egen del har jag försökt ha beredskap genom att tidigt sälja av surdegar och längs vägen öka i aktier som jag sedan tidigare har bestämt att jag vill öka ordentligt i när lägen som dessa dyker upp. Tyvärr tror jag att den nya tekniken - både avseende robotar och enklare orderläggning - gör att det går fortare nedför men på den positiva sidan borde det också innebära att vi fortare bottnar.

Det må vara den största börsnedgången jag har upplevt en enskild handelsdag men är ändå gammal nog att minnas åtminstone tre stora kriser i Sverige och har på nära håll sett åtminstone ett par kriser i andra länder. Befann mig till exempel i Baltikum under finanskrisen förra decenniet. Mina minnen går tillbaka dit till de nästan tomma restaurangerna och hur nära det var med bankkollapser. Det krävdes mycket drastiska åtgärder med lönesänkningar i många offentliga jobb. Men bara fem år senare hade de tre länderna återhämtat sig och idag har de antagligen en långt starkare ekonomi än vad de hade efter krisen. Med beaktande för risken att det förstås alltid kan vara annorlunda den här gången och med empirisk erfarenhet av hur nära det var att det finansiella systemet brakade ihop då så tror jag ändå att vi kommer återhämta oss precis som man gjorde då.

Tyvärr visar både börsfallet och Corona sociala medier från sin sämsta sida. Ogillar twitterformatet som enligt min uppfattning är förenklat på gränsen till fördummande då man inte kan utveckla resonemang på ett meningsfullt sätt. Det är jättebra för att dela information men inte för att diskutera information. Tycker dels att det är tråkigt med dem som skriver nedsättande om småsparare under börskraschen. Skämskudde på det. Det så enkelt som att småsparare har ett arbete att sköta och som en konsekvens inte har vare sig tid eller förmåga att agera som professionella investerare gör. Kan man inte vara ödmjuk inför det uppvisar man dåligt omdöme.

Tycker också att det är tragiskt hur mobb- och pöbelmentalitet riktas mot Folkhälsomyndigheten och politiker. Som utlandsboende är min uppfattning att Sverige har skött det hela på ett relativt sakligt och seriöst sätt utifrån löpande omprövning av tillgänglig information. Sverige framstår möjligen som mer drabbat än landet som jag befinner mig i just nu men det beror också på att Sverige tidigt genomförde tester och smittspårning intill att kapaciteten tog slut. Här fanns kapacitet för tester knappt från början vilket innebär att mörkertalet med stor sannolikhet är långt större än i Sverige. Sverige vann trots allt en del tid genom den tidiga testningen och smittspridningen. Hoppas att det också kan förhindra ett värre utbrott där. Här är det nog en tidsfråga tyvärr.
 
Kritiken mot att statsepidemiologen reser till Somalia för att starta en hälsomyndighet är vulgär. Det är karlns arbete och expertis, något som han bevisligen är bra på och har gjort internationellt tidigare.

Som mångårig utlandssvensk har jag ingen stark partipolitisk uppfattning längre mer än att jag ogillar högerpopulism och sossekorruption i lika delar men också objektivt kan se förtjänster hos bägge sidorna. Tycker ändå att det är tragiskt hur folk gör en partipolitisk fråga av vad som är en global pandemi. I kriser bör alla - regering, opposition, myndigheter, företag och medborgare - samla sig och gemensamt bidra till att få bukt med krisen. Att spä misstro i olika riktningar leder inte till något gott. Det kommer finnas gott om tid att utvärdera krisen och ge saklig kritik i alla riktningar efteråt.

En sista Coronareflektion är att en fördel med att vara snålsparare är att man tenderar att redan ha en hel del basmat hemma. Jag köper alltid så mycket jag orkar bära när det är rea på basmat och har därför i normalläget ett lager för ett halvår av varor som håller sig. Det gör att man bara behöver komplettera med lite småsaker såsom frukt, grönsaker och kryddor som gör det lilla extra. Krossade tomater, lök, vitlök, morötter samt ris, couscous/bulgur och potatis kommer man långt på. Lägg till lite linser och kikärtor och det går att svänga ihop rätt många rätter med minimal ansträngning.

Nu till börsen och aktier!

Jag har sedan länge velat öka i Investor och Kopparbergs vid nästa större börsnedgång. En redan hög belåning gjorde att manöverutrymmet tyvärr inte var så stort som jag skulle ha velat men kunde ändå öka med ytterligare 25% i Kopparbergs och ytterligare 67% i Investor. Som jag skrev förra veckan är jag ändå stolt över att jag kan se portföljen tappa så mycket i värde utan att det berör mitt agerande såtillvida att det inte får mig att avvika från min investeringsstrategi. Det beror på att jag vet med mig att jag har en investeringshorisont där jag inte behöver utdelningarna förrän om minst 6-8 år. Eftersom jag inte planerar att sälja aktier som jag avser bibehålla för utdelning är det lika ovidkommande vad de är värda idag som vad de var värda vid årsskiftet. Möjligen kommer jag bry mig om vad de är värda nästa decennium men det är en bra bit innan jag ens behöver bekymra mig om det. Jag försöker inte tajma marknaden genom sälj utan lägger all min energi på att kontinuerligt försöka köpa nya aktier som jag anser är rimligt värderade vid köptillfället. Att sälja för att köpa tillbaka skulle kosta mig courtage motsvarande 0,5% och det ser jag ingen poäng med.

Utmaningen för mig är att det är en ny situation att gå in i en börskrasch med belåning då jag också måste beakta risken för att belåningsutrymmet håller en hanterbar nivå. Det är dock främst en likviditetsfråga då jag vet att jag har en hel del kapital som är på väg in utöver månadslönen i form av utdelningar och andra retroaktiva utbetalningar eller ersättningar. Därför tyckte jag att det var rimligt att ändå öka då jag vet ungefär var min gräns går. Det här är dock jätteviktigt att räkna på och ha marginaler för eftersom man annars snabbt kan råka illa ut!

Kopparbergs har förvisso ett par svagare rapporter bakom sig och jag förväntar mig det resten av året också. Å ena sidan brukar man säga att mat och alkohol står emot lågkonjunkturer och depressioner eftersom folk alltid köper det. Å andra sidan är det svårare att köpa alkohol när folk inte vågar gå ut och antagligen används mindre alkohol när det är färre sportevenemang, folk inte går till pubar och restauranger eller ens har hemmafester. Det här är dock en tillfällig effekt över några månader. Kopparbergs värderas just nu till P/E 11 med en utdelningsandel motsvarande 2/3 av vinst per aktie.  Det egna kapitalet täcker mer än 6 år av utdelning på nuvarande nivå. Kopparbergs handlas just nu till en YOC>5% och min uppfattning är att Kopparbergs kommer ha utrymme att höja utdelningen med ytterligare 7,5% till 7 kronor i framtiden när det här har lagt sig.

Investor är en klassisk småspararaktie eftersom det i praktiken är som att äga en aktivt förvaltad Sverigefond. Investor är alltid dyr, så även i börsnedgångar. Men idag lyckades jag komma över aktier till en YOC>3,5% på årets utdelning. Med en förväntad utdelningshöjning om 1 krona årligen motsvarar det en YOC>3,75% 2021 och en YOC>4,25% 2023. Eftersom mitt eventuella FIRE-mål är 4-8 år bort i tiden passar det mig perfekt. Investor är ett investmentbolag och kan förstås inte värderas på samma sätt som vanliga aktier men de har en vinst på aktie och ett eget kapital som i sig garanterar att nuvarande utdelningsnivå och utdelninghöjningsnivå kan bibehållas i decennier framöver om inget väldigt fundamentalt förändras. Det är dock en liten förenkling eftersom man väl får förutsätta att Investor nu aktivt tittar på möjligheter att använda sin stora kassa till att köpa upp nya företag för framtida tillväxt.

Jag ökade också lite i Axfood. Typiskt nog är Axfood dyr eftersom det är den typen av aktie som folk söker sig till i kristider. Folk behöver alltid köpa mat och så länge företaget inte konkurrensutsätts på allvar - där risken för konkurrens från Lidl är betydande nog att bevaka - kommer företaget fortsätta dela ut på ett obligationsliknande sätt år efter år. P/E 21 är sjukt högt efter den största börskraschen på decennier men YOC>4,25% är ganska precis i linje med mitt långsiktiga mål och ett fullt rimligt tillfälle att öka på lång sikt igen. Ex-datum för avskiljning av första halvårsutdelningen i år är dessutom nästa vecka varför jag får tillbaka 2,25% redan innan månaden är slut!

Mer riskabelt var att öka i Scandic Hotels. Jag resonerade så här. Ja, Scandic har varslat och ledningen har sänkt sin lön. Ja, de kommer ha några riktigt, riktigt tuffa månader framför sig där kommande rapporter blir dyster läsning. Men Scandic är en av de största hotellaktörerna på den svenska marknaden med ett bra varumärke. Brukar själv ofta bo där hemma i Sverige. De har en utdelningsandel på strax över 50% av vinsten och ett eget kapital som överstiger 15 år av utdelningar på nuvarande nivå. Därför ska man inte utesluta att de kanske rent av bibehåller den höjda utdelningen som planerat i år. Det handlar nog mycket om signaleffekter. De har definitivt utrymme att dela ut på denna nivån så snart de återhämtar sig från krisen. Just nu handlas aktien till en YOC omkring 7,5% vilket innebär att framtida risk i hög utsträckning är rätt bra inprisad så länge Scandic överlever den här krisen vilket det inte finns några allvarliga skäl att misstänka att de inte gör.

Har förstås ökat i Minesto också men retar mig att inte kunnat öka mer. Eftersom jag redan har det antal aktier och optioner jag vill äga på lång sikt i Minesto tvingade jag mig själv att framförallt köpa långsiktiga utdelare istället. Det är också för att undvika orimligt stor portföljrisk med tanke på belåning och risk för fortsatt nedgång. Minestoaktier ger inte underlag för kreditlån. Planerar att skriva ett mastodontinlägg om Minesto inom kort där det kommer framgå en gång för alla varför jag tror så mycket på företaget utifrån min inläsning på företagets information och de analyser som finns.

En stående order i NorthWest Healthcare föll också in på exakt samma nivå och antal aktier som vid förra börsnedgången ifjol. Det är ett ganska litet innehav som utgör en marginell del av portföljen men med en YOC>8% ger det ändå ett bra komplement trots att utdelningen inflateras bort på sikt. Anledningen till att jag har tagit aktien är för att jag vill ha några månadsutdelare i portföljen och vill sprida risken. Nu när TransAlta Renewables och Realty Income börsnedgången till trots fortfarande är dyrare än förr samtidigt som Boston Pizza har sänkt utdelningen och är osäkrare än tidigare var NorthWest Healthcare helt enkelt det bästa alternativet att öka i bland mina månadsutdelare.

Jag har ingen aning om börsfallet fortsätter eller inte. Men just nu har björnen slagit sina ramar hårt mot börsgolvet och det är i farans riktning att vi sakta tippar nedåt ytterligare ett tag innan det här vänder. Min uppfattning är att en utdelningsaktie är riktigt billig om den allt annat lika utan väsentlig risk handlas till en YOC över 4,25%. Många fina aktier som Axfood, Castellum och Investor har en bit kvar dit varför det tyvärr finns risk för ytterligare lite nedsida. Börsnedgångar innebär en stor möjlighet för den riktigt långsiktiga men man måste också vara extra försiktig och förstå att företag kommer drabbas och några rent av gå omkull. Viktigt som alltid att göra sin hemläxa och analys ordentligt (nej, jag analyserar inte aktier uteslutande från YOC, det är bara mitt riktmärke som jag från dag till annan använder för att allt annat lika efter en grundlig analys se när en aktie är köpvärd).

Vi får se hur det går med utdelningarna. Flera bedömare talar om indragna utdelningar. Det tror jag är en viss överdrift eftersom företag med några undantag i regel säkerställer att de har kassa och vinst nog att utdelningen inte ska äventyra den faktiska verksamheten. För bankerna kan det bli lite svettigare och som av en händelse sköt Swedbank upp sin stämma hastigt och lustigt.

Håller utdelningarna enligt prognos, vilket väl är väl optimistiskt att tro trots allt, skulle jag kunna inkassera nära 50 000 kronor i utdelningar det här året. Det är inte så illa trots allt.

Använd helgen till att i lugn och ro utvärdera portföljen och hur företag påverkas medan börsen är stängd. Då kan du i lugn och ro utvärdera din egen portfölj och hur du ska förhålla dig till börsraset.

Detta inlägg är som vanligt ingen rekommendation utan endast en reflektion och dagboksanteckning över hur jag förhöll mig till ett historisk börsras. Avsikten är att i framtiden kunna dra lärdom av detta. En omedelbar lärdom är att se till att ha mer utrymme nästa gång i form av lägre belåning.

Portföljutvärdering: kärninnehaven - behövs de verkligen till varje pris?

Nytt år och ett bra tillfälle att kritiskt analysera min portfölj och strategi med lite längre tidshorisont. Detta är det första inlägget i en serie där jag bryter ned analysen i mer hanterliga beståndsdelar. En sammanfattning om portföljen efter det gångna året hittar du här. Inlägg i serien är att betrakta som analys och självreflektion. Dra gärna lärdom av mina misstag men läs inte inlägg som finansiell rådgivning. Gör alltid din egen analys.

Tillbakablick - det började med kärninnehaven

När jag startade min aktieportfölj för 18 månader sedan hade jag en enkel filosofi. Jag skulle regelbundet köpa fem aktier som jag bedömde som stabila nog att få en avkastning genom utdelningar som överträffade den riskfria räntan.

Min ursprungliga portfölj bestod av Clas Ohlson, Handelsbanken, H&M och ICA.

ICA var egentligen ett andrahandsval för att få exponering mot den defensiva livsmedelsmarknaden. Anledningen var att Axfood i spåren av att Brexit precis inträffat var ovanligt dyr. När jag kunde ta in Axfood i portföljen sålde jag till sist av ICA.

Castellum tillkom ganska snart som ett femte kärninnehav. Tanken var att ett sunt och långsiktigt ägande av fastigheter också kan ge en god defensiv avkastning över tid oavsett hur fastighetsmarknaden utvecklas.

Handelsbanken valde jag eftersom det är den av de fyra storbankerna som har bäst historik av att hantera kriser. Jag har sett ett par finanskriser på nära håll i andra länder och har stor respekt för den risken. Handelsbankens direktavkastning är i regel acceptabel men ändå lägre än övriga storbanker.

H&M har jag ägt privat genom arv (det innehavet ger tekniskt fortfarande en kursvinst) och de hade pålitligt delat ut direktavkastning under hela min uppväxt. Clas Ohlson hade en bra verksamhet och lika fin historik varför de var två okomplicerade innehav och relativt enkla att förstå sig på.

Flera kärninnehav?

Allt eftersom portföljen har vuxit och jag har upptäckt nya aktier har jag strävat efter att frångå tänket att bara ha fem aktier. Min målbild för kärninnehaven sjönk från 20 procent till någonstans mellan 5 och 10 procent beroende på utveckling och möjligheter att köpa till bra pris.

Det innebar att jag fick utrymme att ta in andra större innehav i portföljen. Två av dem är redan idag såpass frekventa att de närmast kan ses som kärninnehav: Hemfosa och Skanska.

Skanska är ett klassiskt byggföretag med verksamhet både i Sverige och utomlands. Det gillar jag eftersom det innebär att de blir mindre sårbara för den svenska konjunkturen. Jag känner till väl sedan Unga Aktiesparare att byggföretag är cykliska. Det är också ett skäl till att jag valde Skanska: de har nämligen sedan en tid tillbaka en historik av att höja utdelningen. Den planeringen föredrar jag. Allt annat lika kan jag lita på att utdelningen som minst kommer hålla jämna steg med den riskfria räntan och det räcker faktiskt ganska långt för mig.

Hemfosa växte fram till ett kärninnehav mycket tack vare att jag kunde köpa stora poster billigt och de därefter fortsatt att utvecklas bra. Jag gillar särskilt deras mer defensiva inriktning på samhällsfastigheter vilket jag tycker är klokt i en tid när privata bostäder och kommersiella fastigheter har en högre risk än på länge.

Kopparbergs har jag funderat på att ta in som ett kärninnehav på grund av produktens defensiva karaktär. Aktien är enligt mitt tycke fortfarande inte billig men handlas i alla fall på godtagbara nivåer igen. Här kan jag se mig själv öka väsentligt under 2018. Utmaningarna beror till stor del på den brittiska marknaden medan förutsättningar för att växa på den stora amerikanska marknaden finns.

Till sist funderar jag nu för första gången på om jag inte vill göra Multiconsult till ett mentalt kärninnehav? Framtiden tror jag på med tanke på de goda möjligheterna för tillväxt genom förvärv vars potential ännu inte har fått genomslag i resultat för de förvärv som har gjorts under den senaste tiden. Jag har dock valt att inte uppgradera till kärninnehav eftersom aktien är under press just nu.

Indexliknande komplement?

En tanke jag bollat med är att ta in investmentbolag eller billiga indexfonder för att sprida risk.

Investor har jag redan bestämt mig för att ge permanent plats i portföljen. Investor äger många av de större aktierna på OMX30-indexet vilket gör att den är som en indexfond fast oftast bättre. Inte minst gillar jag att de har stora innehav i både Atlas Copco och ABB, två aktier jag tittat på att ta in i portföljen men som har varit för dyra. Innehavet i Astra Zeneca kompletterar min lilla tillfällighetspost i den defensiva läkemedelsbranschen väl.

Jag har satt upp ett mål om att köpa minst en aktie varje månad som den handlas till en YOC över 3 procent. Att jag accepterar en låg YOC i Investor beror på att jag tror att de kommer ha en utdelningstillväxt enligt etablerad modell med höjning en krona per år under de kommande 5-10 åren. Det innebär förvisso att utdelningstillväxten minskar men jag kan räkna med en genomsnittlig utdelningstillväxt om minst 5 procent över hela perioden.

Jag har bollat med tanken att ta in Avanza Zero igen. Att jag inte gör det beror på att jag tror att börsen under de kommande två åren kommer se en större nedgång. Min filosofi är ju främst att få direktavkastning från aktieutdelningar och då vill jag inte behöva grubbla på om jag ska sälja av en indexfond i rätt skede. Jag äger dock Avanza Zero som bas i mitt pensionssparande.

Investmentbolag är något jag vill återkomma till längre fram. Det finns två nackdelar som jag ser det. Dels är substansrabatterna idag inte lika höga som tidigare varför de inte med samma självklarhet är köpvärda. Dels handlar det om tillit. Långsiktiga privata förvaltare som Wallenberg eller Lundberg brukar borga för långsiktig stabilitet och avkastning. Exemplet Ratos visar dock att det kan gå i andra riktningen också och när jag väl har köpt ett investmentföretag är det svårt att analysera på djupet. Svolder är jag nära att ta en liten kompletterande position i. Industrivärden lockar också men är dyr.

Nackdelen med kärninnehav

Fördelen med kärninnehaven har varit deras höga och jämna direktavkastning. Nackdelen är att de, utöver Axfood, inte med självklarhet är så stabila att jag bör ha en så hög portföljandel nu när jag är igång och fått in flera andra fina aktier i portföljen. Faktum är att kärninnehaven tynger portföljens värdeutveckling. Det hade jag i sig struntat i om det inte vore för att två av kärninnehaven löper risk för sänkt utdelning i framtiden. Därför kommer jag ompröva mitt tänk och ha lägre positioner med sikte på 2,5 procent av portföljen som lägst och 5 procent som högst, Axfood undantaget.

Målbild för 2018

Axfood är jag idag glad att jag passade på att öka beskedligt i när jag hade chansen. Det gör att jag inte behöver öka så dramatiskt i år. Jag vill dock ha minst 5 procent av portföljen i denna defensiva aktie. Därför bedömer jag mig behöva minst 300 aktier vid årsskiftet vilket innebär ytterligare 50 i år. Det bör noteras att jag är medveten om att framtida utdelningstillväxt i Axfood sannolikt är ganska modest. Givet aktiens defensiva karaktär är jag ganska nöjd med att fortsätta äga den ändå. Målet är 4 procent direktavkastning till låg risk som överträffar den riskfria räntan över tid.

Castellum fick jag till sist inte köpt fullt så många aktier som jag hade tänkt i men då hade jag också reviderat upp mitt mål något. Min portföljandel är idag nämligen tillräcklig för att klara 2,5 procent av portföljen också vid nästa årsskifte. Givet osäkerheten på fastighetsmarknaden ser jag det därför som att jag kan öka men inte behöver göra det till varje pris. Jag kan dock tänka mig skala upp till 5 procent igen om priset är det rätta vilket skulle innebära omkring 400 aktier.


Clas Ohlson presenterade som bekant en svag rapport senast och många oroar sig över att näthandeln ska ta marknadsandelar. Jag har också reagerat med viss försiktighet där jag bara köpte 2/3 av de 200 aktier jag hade som mål under 2017. I praktiken har portföljandelen därför minskat som en försiktighetsåtgärd. Sälja tänker jag inte göra för jag vill först se vad VD Lyrå och ledningen presenterar i den sedan länge utannonserade strategin inför framtiden som kommer presenteras i vår. Clas Ohlson har en historik av postorderhandel och borde ha rimliga förutsättningar att ha marknadsandelar också på nätet. Jag tror också att deras just-in-time-butiker kommer fortsätta leverera för kunder som snabbt och enkelt vill köpa produkter när de behöver dem. Omställning blir det och osäkerhet men behålla gör jag. Frågan är vilken portföljandel jag vill se? 2 procent tycker jag är ganska lagom vilket reflekterar en minskad position. Det skulle ändå innebära att jag behöver öka till 200 aktier under året. Kanske kommer jag därför köpa en handfull aktier per månad.

Handelsbanken har varit mitt minsta kärninnehav. Glädjande under 2017 var att jag äntligen har fått en portföljandel på mellan 3-4 procent. Jag klarade också mitt mål att äga minst 150 aktier under 2017. På längre sikt, åtminstone ett decennium, är jag något försiktig inför risken att Handelsbanken konkurreras ut av nischbanker. I det kortare perspektivet har vi med största sannolikhet en fin utdelningshöjning att se fram emot i vår och det surrades i höstas om extrautdelningar. Aktien handlas samtidigt på ganska aptitliga nivåer. Därför avser jag öka ordentligt under januari och februari.
Ett rimligt mål är att bibehålla samma portföljandel vilket torde motsvara 300 aktier under 2018.


H&M har jag redan ett stort innehav i. Jag ökade under 2017 mellan 200-225 kronor när jag tyckte att aktien handlades till rimlig riskpremie. Min utgångspunkt är därför att inte öka nämnvärt intill dess att det finns positiva indikationer på att trenden har vänt. Kapitalmarknadsdagen och hur den tas emot blir ett viktigt test. Jag kommer följa upp H&M i ett separat inlägg eftersom jag vill gå tillbaka och se hur jag har resonerat under det gångna året. Kontentan är att jag inte räknar med att nettoköpa fler aktier under 2018. Däremot kan det bli så att jag minskar något på marginalen. Min utgångspunkt är dock att bita i det sura äpplet och behålla aktien. Utdelningssänkning hade jag räknat med när jag köpte och jag tror ändå att jag kommer kunna räkna med en utdelning motsvarande över 3,33 procent av YOC även de kommande åren (det vill säga över 7,50 kronor per år eller en sänkt utdelning med 25 procent). Ser man till portföljandel blir min målbild 2,5 procent av portföljen på lång sikt. Det är en tydlig och motiverad ambitionssänkning. Det innebär att jag behöver runt 300 aktier den dag portföljen är värd 2,5 miljoner kronor. Alltså kan jag köpa ytterligare ett femtiotal aktier om trenden skulle vända men under det kommande året tänker jag snarast sitta still i båten med fokus på analys.

Hemfosa är jag väldigt sugen på att öka i när de väl delar upp aktien i en samhällsfastighetsdel och en mer spekulativ del. Det kan bli så att jag säljer den senare för att lägga alla ägg i den förra korgen. Intill dess väntar jag eftersom aktien nu är rätt dyr. Mitt mål är 2,5 procent av portföljen i Hemfosa.

Skanska handlas på rätt aptitliga nivåer. Den stora frågan är dock om jag vill ha mer än 2,5 procent i aktien på längre sikt? Nja. Samtidigt har jag nu ett tillfälle att handla aktien till nära 5 procents direktavkastning. Därför tänker jag mig nog ändå öka portföljandelen till 5 procent med längre sikte. Det skulle innebära att jag behöver öka med 250 procent till 300 aktier.

Avslutande reflektion

Tendensen har varit att jag minskar mina kärninnehav till 2,5 procent av portföljen på längre sikt. Undantaget är uttalat defensiva Axfood. Detta innebär dock att de sammantaget faktiskt bara utgör 15-20 procent av portföljen. Därför ökar det pressen på att öka i andra aktier som sannolikt kommer ha en mindre portföljandel mellan 1-2 procent. Den klokare lösningen är antagligen att sikta på att ha runt 10 kärninnehavsliknande aktier under 2018. Kopparbergs och Multiconsult tror jag kan bli två sådana aktier. Scandic kan kanske bli ett kärninnehav men är liksom Kopparbergs lite svår att handla regelbundet till tillräckligt god direktavkastning. Investor bör bli det på sikt. Realty Income ser jag inte som ett kärninnehav eftersom det är en mer svåranalyserad utländsk aktie men i praktiken kommer portföljandelen vara i den trakten. Vad jag gärna vill ta in är skog. Det är en uttalat defensiv sektor men den är också cyklisk. Både Holmen och SCA som jag vill ta in är med beaktande av den begränsade vinsttillväxten och sannolikhet för cyklisk nedgång inom en snar framtid väldigt högt värderade just nu. En målsättning för 2018 blir ändå att försöka ta en portföljandel om 1 procent i minst en av dessa bägge skogsaktier.

Fortsatt diversifiering blir som sagt ledordet och kärninnehaven offras på diversifieringens altare. H&M visar tydligt risken med för stora innehav och Clas Ohlson visar att även till synes stabila och välskötta företag med utmärkt historik kan möta utmaningar med kort varsel. Jag tror att både Castellum och Handelsbanken riskerar liknande förtroendeutmaningar någon gång de kommande åren. Kärninnehaven vill jag därför se som en grundsten i portföljen som jag kan ganska väl och kan öka i allt annat lika. Däremot vill jag undvika att se det som att jag måste ha en stor portföljandel.

Nästa årsskifte tror jag därför att jag har gått från 5 aktier som utgör en stor del av portföljen till 10 aktier som utgör mellan en fjärdedel och en tredjedel av portföljen.

Hållbara investeringar: föredömet Axfood är steget före konkurrenterna

Ett uttalat syfte med mina investeringar är att de inte bara ska vara ekonomiskt utan även miljömässigt hållbara. Jag följer därför inte bara årsredovisningar och balansräkningar ur ett ekonomiskt perspektiv utan bevakar regelbundet hur mina innehav presterar miljömässigt.

Har länge velat skriva en artikelserie som går igenom mina portföljinnehav utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Först ut är Axfood.

Hållbarhetsredovisning 2016 analyseras här.

För den som inte orkar läsa igenom deras rapporter eller min ganska långa sammanställning kan kort konstateras att Axfood på ett imponerande sätt har lyckats minska sin miljöpåverkan samtidigt som man har uppnått en lika imponerande vinsttillväxt under samma period. Hållbarhetsarbetet är konkret, identifierar förbättringsmöjligheter i den löpande verksamheten som i regel också ger goda synergier på kostnadssidan. Axfood är helt klart ett föredöme inte bara i livsmedelssektorn utan avseende företags miljöarbete i bred mening. Därför utgör de ett självklart ankare i varje defensiv utdelningsportfölj med hållbarhetsfokus. Jag är därför glad och stolt över att Axfood är ett kärninnehav som just nu utgör cirka 8,5 procent av min portfölj.

Att följa Axfoods hållbarhetsarbete kan rekommenderas även för den som endast är intresserad av det affärsmässiga. Det här inlägget ger flera exempel på föredömligt långsiktigt hållbarhetsarbete som leder till synergier mellan lägre miljöpåverkan och långsiktigt kostnadsbesparande investeringar.

Kort sammanfattning: därför är Axfood en utmärkt hållbar investering

- Uttalad målsättning att vara bäst i branschen på hållbarhet.
- Ambitiöst klimatmål om minskad klimatpåverkan med 75 procent till 2020.
- Det klimatmålet är i praktiken nästan uppnått. Nu siktar man högre på att bli helt klimatneutrala.
- Kloka investeringar i köldmedier och transporter skapar synergier för både miljö och resultat.
- Hemköp har ett uttalat kvalitetstänk där hållbarhet, etik och CSR är en hörnsten.
- Även Willys och lågprismärket Garant tar ett större miljöansvar än konkurrenter i lågprissegmentet.
- Axfoods CSR-chef Åsa Domeij har ett mångårigt och genuint engagemang för hållbarhetsfrågor som förefaller vara väl förankrat i företagets ledning och faktiskt implementeras i praktiken.
- Andelen vegetarianer ökar och Axfood är bättre positionerad här än konkurrenterna.

Andelen vegetarianer ökar - Axfood väl positionerad
Andelen konsumenter som efterfrågar vegetarisk mat, ekologiska produkter och etisk mat i allmänhet ökar, inte minst i den yngre generationen. I höstas publicerades en undersökning som visade att nästan varannan svensk (45 procent) äter vegetarisk kost en eller flera gånger i veckan och var fjärde (24 procent) kan tänka sig att öka andelen vegetarisk kost (källa). I en undersökning beställd av just Axfood visade det sig att nästan var femte svensk (19 procent) kan tänka sig ett vegetariskt julbord (källa). Under första halvåret ökade Axfoods butiker sin försäljning av vegetarisk kost med 41 procent i genomsnitt och 47 procent hos Hemköp. Mer aktuella siffror presenteras i hållbarhetsredovisningen för 2016 som visar att andelen frysta eller kylda vegetariska produkter ökade med 37 procent över helåret. Det är således en tydlig trend av ökad försäljning. Axfood förefaller därför vara bättre positionerad än flera av konkurrenterna på det här området och kan mycket väl komma ta ökade marknadsandelar som i sin tur ökar vinsttillväxten om trenden fortsätter.

Egna lågprismärket Garant har bättre hållbarhetsprofil än konkurrenterna
Att premiumsegment som Hemköp ligger långt fram i hållbarhet är som det ska vara. Att Axfoods egna lågprismärke Garant däremot också har en tydligare hållbarhetsprofil än konkurrenterna är dock en konkurrensfördel som har stor potential. Unga studenter köper nog hellre Garants produkter med jämförbara prisnivåer än Lidls dito som i regel helt saknar hållbarhetstänk. Även om Lidl sedan två år tillbaka har insett att de behöver profilera sig här för att kunna konkurrera på allvar är de långt efter. Lidls produkter är i regel sådana produkter där konkurrenterna redan har tagit steget. Rättvisemärkta rosor, ekologisk mjölk, fair trade-kaffe och alla bananer i Axfoods ordinarie sortiment är redan ekologiska. Vad Axfood gör är att försöka ligga steget före och positionera sig. Vad Lidl gör är att ta in rättvisemärkta och ekologiska produkter först när de redan har blivit standard på marknaden. Det går ingen medveten konsument på. ICA är något bättre på ekologiska produkter men de är å andra sidan också dyrare utan att ha samma kvalitet som Hemköps motsvarande produkter.

Fairtrade-rosor - Axfood steget före konkurrenterna som vanligt

Några exempel på Garants proaktiva arbete är: miljöpris belönar leverantörer som ställer om i hållbar riktning (länk). Garant har ett mycket omfattande ekologiskt sortiment med över 250 unika produkter, vilket motsvarar mer än var femte produkt. Willys positionerar sig genom att ta fram vegoprodukter i det egna varumärket Garant. Som beskrivits ovan verkar det löna sig. Palmolja är inte miljövänligt men till skillnad från konkurrenterna är Garants produkter åtminstone certifierade (länk). Det här är en rad små saker som i det större perspektivet faktiskt gör skillnad. Ingen rödlistad fisk säljs, ej heller jätteräkor som förstör mangroveskogar (länk). Kakao/choklad är fair trade-certifierad (se hållbarhetsredovisning). I övrigt är alla höns frigående och både ägg och kött kommer från svenska gårdar som följer svensk djurskyddslagstiftning (länk). Det här är förstås inte alltomfattande och många efterfrågar mer hållbarhet men det gör det lättare för konsumenter att köpa billig mat med en godtagbar minimistandard avseende hållbarhet. Något som många unga konsumenter idag efterfrågar.

Ekologiska krossade tomater - basvara i utdelningsutdelarens kök.

I Tyskland finns flera livsmedelsföretag med Axfoods koncept. Du ska kunna handla precis som i en vanlig mataffär där du väljer varor av olika kvalitet och pris utan att behöva bekymra dig om vad som är ekologiskt eller inte. Att Axfood rör sig i den riktningen tror jag att många svenska konsumenter välkomnar och efterfrågar. Personligen tycker jag att det är lysande att kunna välja mellan att köpa eko billigt (Willys Garant) eller eko med premiumkvalitet (Hemköp). Jag köper alltid ekologiskt men har aldrig varit överförtjust i att betala överpriser till min lokala övervintrade hippie för att säkerställa att kosmisk energi har tagits upp och påverkat grödorna som gärna har handplockats av något diffust entokollektiv i ett onödigt exotiskt land. Det senare har jag aldrig efterfrågat och det är enligt min mening därför bra att den typen av verksamhet konkurrensutsätts av betydligt enklare ekovaror. Ekomarknaden i Sverige har äntligen utvecklats.

Operativ miljöchef
Åsa Domeij har varit miljöchef hos Axfood sedan 2008 och har bidragit med kontinuitet och ett långsiktigt förändringsarbete. Nog så viktigt är att hon verkar ha ledningens förtroende och att ledningen faktiskt verkar omsätta många av hennes rekommendationer i praktiken på ett affärsmässigt sunt sätt. Detta tål att understrykas för många börsnoterade företag lider fortfarande av att man anställer en miljöchef som tar fram en CSR-strategi i PR-syfte. När det väl är styrelsemöten körs miljöchefens rekommendationer ofta över. Det verkar lyckligtvis inte vara fallet i Axfood utan bilden jag får är att man verkar diskutera miljöchefens rekommendationer på samma grunder som övriga rekommendationer och därefter landa i vad som samlat är affärsmässigt bäst. Det är sunt och ingen oväsentlighet - tvärtom är det en viktig anledning till att Axfood långsiktigt har kunnat positionera sig som en seriös hållbar aktör i livsmedelssektorn. Att ett varumärke som Willys och Garant uppfattas som hållbart är ingen självklarhet. Att lyckas genomföra den omställningen tar tid och är ett berömvärt långsiktigt och tålmodigt arbete som kräver en lång rad små men viktiga beslut enligt vad som beskrivits ovan.

Ett tydligt exempel som särskilt bör framhållas är att Axfood genomför en hållbarhetsbedömning vid alla inköp från leverantörer. Nu kanske du som läser tycker att det är en onödig kostnad men det är i själva verket en slags due diligence där man undviker onödiga risker som kan leda till merkostnader eller minskad efterfrågan vid eventuella missbedömningar eller skandaler. Hur processen går till beskrivs ingående i hållbarhetsredovisningen.

Och för tydlighet: detta är ingen politisk blogg. Jag är inte intresserad av att diskutera din syn på Åsa Domeij eller miljöpartiet med dig och ber dig vänligt att göra det någon annanstans. Det jag är intresserad av är att Åsa Domeij gör ett bra jobb som Axfoods miljöchef och levererar resultat som är både affärsmässigt och miljömässigt försvarbara. Det förefaller hon göra berömligt. 

Apropå politik kan den uppmärksamme även hitta Ebba Busch Thor som ett påskägg/cameo på sidan 35 i hållbarhetsredovisningen.

Hållbarhetsrapport
Mitt övergripande intryck är att Axfoods hållbarhetsredovisning för 2016 är en spretig rapport som blandar miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer. Den liknar i det avseendet ganska mycket den senaste IKEA-katalogen. Kanske ligger det i tiden att den stora berättelsen är i fokus men jag föredrar hellre torrt presenterade resultat där de mest anmärkningsvärda resultaten lyfts fram särskilt. Skummar man bortom berättelsen finns dock en hel del föredömligt hållbarhetsarbete.

Klimatmålet för 2020 är så gott som redan uppfyllt
Berömvärt är att Axfood i praktiken nästan har uppfyllt klimatmålet om minskade utsläpp av växthusgaser med 75 procent till och med 2020 med 2009 som basår. Idag är minskningen 73 procent. Det är ett mycket gott betyg för företagets miljöarbete och det har skett under en period när företaget har presenterat lysande ekonomisk tillväxt. Nästa steg är att bli klimatneutrala. Axfood är helt klart ett föredöme inte bara i sin sektor utan avseende företags miljöarbete i bred mening.

Klimatmålet till 2020 är i praktiken nästan redan uppnått.

Synergier mellan miljövinster och kostnader inom e-handelslogistik
Det finns tydliga synergier mellan miljövinster och kostnadsbesparingar i ambitionen att endast ha ett fordon per område som levererar e-handel. Lyckas man med det kan köpet av mat.se verkligen göra att Axfood tar marknadsandelar hos den urbana, medvetna och stressade medelklasskonsumenten. Det här arbetet är i sin linda och blir särskilt intressant att följa upp i kommande rapporter.

Logistik kring e-handel avgörande i framtida hållbarhetsrapporter

Modernisering av köldmedier kan ge synergier för både miljö och resultat
Domeij identifierar modernisering av köldmedier som ett prioriterat arbete. Äldre köldmedier kan bytas ut mot modernare som inte bara är bättre för miljön (t.ex. lägre utsläpp av ozonskiktspåverkande ämnen som flourvätekarboner) utan sannolikt också investeringar som på längre sikt också sänker butikernas kostnader. Det här är ytterligare ett exempel på sunt och berömvärt hållbarhetsarbete.

Köldmedier och transporter utgör 78 procent av Axfoods klimatpåverkan

Minskade och mindre klimatpåverkande transporter
Under 2016 minskade klimatpåverkan från transporter med 49 procent per ton transporterat gods samtidigt som 72 procent av fordonsflottan använder förnybar energi. Andelen transporter med tåg har ökat, inte minst i Norrland. Konkret försöker man långsiktigt minska energiförbrukningen till kylningssystem i fordon vilket också minskar utsläpp eftersom fordonen inte behöver stå på tomgång.

Negativt är att antalet flygresor som personalen genomför ökade med 3,5 procent jämfört med föregående år. Dessa har en hög miljöpåverkan och är även kostsamma. Underligt nog presenteras dessa bara i absoluta tal. Mer intressant hade varit att se hur stora utsläppen är per anställd. 3,5 procent låter som ungefär lika stora utsläpp per anställd som föregående år om man beaktar att det är i det spannet Axfood växte under 2016. Det här är hur som helst något att följa upp i nästa rapport.

Proaktiva investeringar i solpaneler - men i motvind
Axfood positionerar sig aktivt genom långsiktiga investeringar i solpaneler för butikers energiförsörjning. Under 2016 genererade dessa 180 000 KWh. Noterar att företaget kritiserar att gällande regelverk fortfarande ger för svaga incitament för investeringar i solpaneler. Jag gillar solenergi och ser det som en framtidsteknologi men ser det inte som bloggens uppgift att gå in i detaljaspekter i en politisk debatt.

Elförbrukningen ökar
Av de negativa resultaten i rapporten kan noteras att elförbrukningen ökade marginellt med 0,7 procent per kvadratmeter under 2016. Detta står i skarp kontrast till företagets ambition att minska elförbrukningen med 15 procent till och med 2020. Detta blir viktigt att följa upp i kommande rapporter.

Jämställdhetsmål
Den här bloggen fokuserar inte på jämställdhet men jag tycker ändå att det är berömvärt att Axfood strävar efter en jämn könsfördelning i spannet 40-60 procent. Man ökar andelen kvinnor i ledande befattningar år för år och når nu 32 procent. Av resultaten att döma under samma period är detta en god affär för företaget. I en tid när fler unga kvinnor än män utexamineras från topputbildningarna är det här också en smart långsiktig positionering för att på lång sikt rekrytera vinnarna till ledande funktioner. Jag är övertygad om att de i framtiden kommer vara fler kvinnor än män. Inte på grund av deras kön utan för att sannolikheten är högre att fler kvinnor än män kommer vara bättre.

Bäst i hållbarhetsredovisningen: Axfoods mål kopplas till Sveriges och FN:s hållbarhetsmål
Efter att ha skummat igenom en hel del berättelser blir jag mycket glad över att se den konkreta och stilrena presentationen över hur Axfoods hållbarhetsarbete länkar in i nationellt och globalt hållbarhetsarbete. Det här är i tiden och riktigt snyggt presenterat. Axfood har helt enkelt tagit sina miljömål ett steg vidare och länkat till hur man som företag bidrar till att ta ansvar för de hållbarhetsmål som Sverige (de 16 nationella miljömålen) och FN (17 globala mål under agenda 2030) har satt upp. Ett mycket konkret sätt att visa att Axfoods hållbarhetsarbete är väl i samklang med sin omvärld. Gå gärna in på s. 38-41 i hållbarhetsredovisningen och ta dig en närmare titt.
Det är samtidigt tydligt att måluppfyllelsen för de svårare målen fortfarande är ett pågående arbete inför 2020. De flesta mål som har uppnåtts är lågt hängande frukter. Ett viktigt undantag är palmoljan.

    Certifiering av palmolja är ett viktigt och konkret resultat under 2016. 

För uppföljning i kommande rapporter

- Klarar Axfood att nå målet om 6 procent försäljning av ekologiska varor? 
  Just nu leverar man det i vissa segment men inte alla (ej Willys).
- Levererar Axfood minskad elförbrukning?
  Det här är ett av få områden där man marginellt rörde sig i fel riktning det gångna året.
- Lyckas Axfood uppnå synergier i sin modernisering av köldmedier?
  Här finns potential för både miljövinst och kostnadsbesparing på lång sikt. Vettig investering.
- Lyckas Axfood uppnå synergier i logistiken kring e-handel?
  Här kan hållbarhetsarbetet konkret bidra till att göra mat.se-affären till en stor succé.
- Fortsätter försäljningen av vegetariska varor att öka?
  Här är Axfood väl positionerade men vore intressant att få bekräftat om det är en långsiktig trend       som också indikerar att företaget tar marknadsandelar av konkurrenter?
- Klarar man att minska miljöpåverkan och kostnad från flygresor?
  Just nu ökar andelen flygresor totalt sett.

Milstolpe: Axfood ger första fyrsiffriga utdelningen!

Idag uppnåddes en milstolpe: min första fyrsiffriga utdelning. 200 aktier i Axfood ger mig 1 200 kronor.

Ni kanske undrar hur utdelningen ska investeras? Det givna svaret är att jag redan i förra veckan passade på att köpa ytterligare 8 aktier i Axfood. När ex-datum uppnåddes sjönk aktien plötsligt med mer än de sex kronor som delas ut. Att öka med en yield on cost på över 4,5 procent är riktigt bra. Det enda som är lite synd är att jag får vänta ganska exakt ett år innan den utdelningen i sin tur betalas ut. Den ränta på ränta-effekten är värd en femtiolapp.

Axfood är inte portföljens största utdelare sett över helåret: H&M delar i skrivande stund ut cirka 1 350 kronor. Men då är utdelningen uppdelad på två tillfällen. 

Också Bosjö delar ut cirka 1 350 kronor över fyra tillfällen 2017 och Sydsvenska Hem delar ut mer än 1 000 kronor uppdelat på fyra tillfällen. Castellum, Hemfosa och TransAlta RES är därefter de största utdelarna just nu med mer än 500 kronor över helåret.

I skrivande stund kommer jag kunna räkna hem över 10 600 kronor i utdelningar under 2017. Och då alltså även ytterligare en femtiolapp i ränta på ränta-effekt i Axfood nästa år.

Snöboll, penningmaskin, träd - kalla det vad ni vill men visst är det fint när flera månaders gnetande och kontinuerliga köp äntligen bär frukt!

Veckosammanfattning: Axfood, H&M och Serneke fördröjer nettomiljonärstiteln ytterligare någon vecka

Jag är riktigt nära att nu kunna titulera mig nettomiljonär. Det vill säga miljonär även efter att min studieskuld har avräknats. Det har varit mitt nästa långsiktiga mål och jag hoppas egentligen på att nå det först till valborg. H&M, Axfood och Serkeke utgör tillsammans över en tredjedel av portföljen. När de faller faller tyvärr också portföljresultatet. Det innebär att jag just nu är mindre än tiotusen kronor ifrån. Skulle dessa tre aktier återhämta sig lagom till löneutbetalningen på fredag är jag i hamn men förmodligen får jag vänta ytterligare några veckor.

Har väldigt mycket att göra just nu och hinner inte blogga lika mycket men försöker i alla fall upprätthålla traditionen att göra en veckosammanfattning. De större nyheterna skrev jag om här i onsdags.

Axfood kommer bli min största aktie och dela ut hela 1 200 kronor vilket för mig är rekord och den första fyrsiffriga utdelningen. Eftersom kursen sjönk något mer än 6 kronor valde jag att fira genom att återinvestera utdelningen på förhand. Gillar egentligen inte att köpa när det är 370 dagar kvar till utdelning. Risken är trots allt som högst då och mycket kan hinna hända. Axfood är dock en trygg tråkaktie som knappas kommer se några större överraskningar än möjligen vikande tillväxt och försäljningssiffror. När det går att köpa ytterligare åtta aktier till en yield on cost på över 4,5 procent är det faktiskt riktigt, riktigt bra. Det känns lite ovant att inte kunna skriva in den extra femtiolapp som dessa aktier kommer ge i utdelning i årets utdelningskalender.

H&M är förstås börsveckans stora snackis. Jag har skrivit om aktien och hur jag resonerar flera gånger tidigare. Eftersom mitt GAV är under 243 kronor innebär det att jag endast är ned fem procent i nuläget. Det är faktiskt inte särskilt farligt med tanke på att endast ett par mer normala försäljningssiffror räcker för att studsa tillbaka igen. Jag investerar aldrig för kurstillväxt utan endast för långsiktig utdelning. Min största oro med H&M är om vinsterna bromsar in såpass mycket att de till sist behöver sänka utdelningen. Så länge jag klarar mina fyra procent per år netto efter inflation är jag nöjd och när H&M rett upp sina problem tror jag faktiskt att de fixar det. H&M lär fortsätta underprestera mot index och kommer säkert fortsätta prestera svaga resultat i veckan men på ett halvårs till års sikt tror jag faktiskt att de reder ut det här och åtminstone får kontroll över situationen igen så att vinsterna åtminstone inte minskar. Jag jämförde H&M med att vända en atlantångare. Det gjorde också von Schantz i en läsvärd artikel.

Realty Income höjde som sagt utdelningen och jag passade på att öka. Nu tjugo aktier. Dollarkursen vände nedåt något så det blev ett skapligt läge att köpa i uppgång efter att kursen ännu inte har hunnit helt korrigera utdelningshöjningen. Kommer framöver köpa en månadsutdelare varje månad för att säkerställa att jag har utdelning också under svagare kalendermånader.

I övrigt i veckan har jag fiskat norska aktier sedan NOK sjunkit ned runt 1,04 NOK/SEK. Det blev till sist bara en ökning i Gjensidige. Retar mig på att jag inte vågat köpa i uppgång i ATEA, det får bli en lärdom för framtiden. Castellum har jag också ökat lite ytterligare i under måndagen.

Serneke ja, jag står fortfarande fast vid min syn på företaget som jag har skrivit om flera gånger tidigare. De får i stadig ström in nya order och därför är jag inte särskilt orolig. I det korta perspektivet ska det dock till ett par positiva nyheter för att kursen ska studsa upp igen. Ett viktigt test på måndag blir om de bryter under dagens stängningskurs. Om inte tror jag att vi börjar se en dubbelbotten. I det korta perspektivet är ett problem att många som tycker sig missbedömt aktien har stående säljordrar liggande vid 105 och 110 kronor. Därför kommer det under överskådlig tid antagligen vara så att aktien behöver positiva nyheter för att varaktigt passera dessa bägge nivåer.

Förra veckan varnade jag om Delarka. Mycket riktigt tappade aktien fem procent under denna veckan. Nu verkar den förvisso ha bottnat och jag tror faran är över för den här gången. Aktien återhämtar sig säkert men jag är ändå glad att jag tog det säkra före det osäkra. Delarka kan tjäna som ett bra exempel på hur jag handlar i enfastighetsaktier. Försöker alltid ha lite säkerhetsmarginal eftersom det som veckans exempel visar snabbt kan åka nedåt när negativa nyheter väl dyker upp. Om jag återvänder ska aktien handlas ännu billigare, annars finns intressantare alternativ.