onsdag 31 oktober 2018

Månadssammanfattning oktober

Jag gillar börsnedgångar för de ger tillfällen att öka i bra aktier som annars är rätt dyra. Oktober månad har därför präglats av köpfest och jag har långsiktigt positionerat mig i flera defensiva innehav som ska utgöra hörnstenar i min portfölj på lång sikt. Mer om det nedan.

Oktober är traditionellt samtidigt ingen spektakulär utdelningsmånad. Av mina 11 aktier med utdelning den gångna månaden är 6 verksamma i fastighetssektorn. Totalt landade det vid 1 818 kronor i nettoutdelningar vilket är drygt en tredjedel mer än föregående år.


Notera att septemberutdelningarna har justerats upp med 31 kronor. Detta berodde på att valutaeffekten i Brookfield RES i faktiska utbetalningar blev något högre än jag hade uppskattat.

Portföljen är trots nedgången från september månad fortfarande 8,5 procent upp jämfört med 19 procent i september. Psykologiskt viktigt att aktieportföljen landade över miljonen när bokslut för oktober gjordes. Mitt mål var ju från början först att vara där vid årsskiftet och då har jag ett par månadsinsättningar kvar att göra så om inte det blir en regelrätt börskrasch ska jag nog klara av det målet året ut.

Portföljen landade nedåt även efter insättning jämfört med föregående månad. Det här är ett bra exempel på vad jag menar med insättningstillväxt. Mitt stora sparande gör att jag kan göra insättningar som är såpass stora att de i sig bromsar nedgången. Nu blev det en absolut nedgång på nästan 50 000 kronor till sist den här månaden men det beror också på att mitt stora innehav i Minesto har minskat med 25 procent vilket ensamt förklarar 2,5 procent av portföljnedgången
Den tyngs på marginalen av att jag har passat på att utnyttja hela Avanzas räntefria lån upp till 50 000 kronor för att öka i stabilare aktier vilket innebär att portföljen i skrivande stund har 2 procents belåning. Men det möjliggjorde bland annat att jag nu har en portföljandel i Axfood om 7 procent. Där vill jag ha 5 procent på lång sikt och kommer egentligen inte behöva öka innan portföljen når en storlek om 1,5 miljoner kronor och dit är det ett par år kvar. Till dess känner jag mig trygg med Axfood som en stor stabil bas om börsen går nedåt och till cirka 4,5 procent direktavkastning är det inte alls dumt. Rapporten var fin och finns utrymme för mer tillväxt framöver. Castellum tycker jag inte är billig men har ändå passat på att fylla på då det var ett tag sedan och aktien inte längre är direkt dyr. Nu 4,5 procent portföljandel där jag nog siktar på 2,5-3 procent på lång sikt. Sprider gärna risken i fastighetssektorn och vill inte ha alla ägg i samma korg där. Investor kan jag med stor glädje meddela att jag för första gången har mer än 2 procent i. Det är en medveten strategi att sakta men säkert öka portföljandelen. YOC är idag låg men utdelningstillväxten är förutsägbar och jag kan räkna med att på fem års sikt ha 4 procent utdelning på vad jag köper idag. Kopparbergs har jag ökat innehavet med en tredjedel till nu 4 procent av portföljen. Tillvaratog tillfället att fylla på beskedligt i ATEA och Kone som är fina utdelningsaktier där jag inte har ökat på ett tag. Jag har också passat på att öka i bl.a. Intrum och Kinnevik, dock med högst blygsamma portföljandelar.

Till sist har jag fyllt på i Hemfosa och Scandic och Skanska. Hade gärna ökat mer i dessa aktier men valde istället att gå in större i de just nu stabilare aktierna ovan och de är inte så billiga att jag är beredd att ta lån med ränta för att öka. Det är ännu svårt att säga om vi idag såg en definitiv vändning eller om börsen fortsätter ned. Lån med ränta spar jag till direkta fyndlägen.

Något som jag funderar på är om Avanza fortsätter sin tradition med courtagefri handel i amerikanska aktier på Black Friday. Den infaller i år fredag den 23 november vilket tyvärr är sista arbetsdagen före löneutbetalning. Då kan det bli aktuellt för mig att använda kortlån för att köpa över helgen. Jag siktar lite särskilt på att öka i februariutdelare som t.ex. P&G och månadsutdelaren Realty Income. Just nu fattas bara en femtiolapp för att februari ska ge en utdelning på minst en tusenlapp nästa år.

Jag har efter en intensiv period på jobbet äntligen fått tid att göra lite mer ingående analyser igen vilket har resulterat i ett par inlägg om Serneke (länk) och TransAlta Renewables (länk). Av de skäl jag beskriver i mina inlägg har jag valt att öka betydligt i bägge aktierna under hösten. Jag har också skrivit om nyheten att Minesto framgångsrikt har lyckats producera el i stor skala. Avsikten är att november månad också kommer bjuda på ett par djupdykningar i olika aktier.

I Minesto har jag i synnerhet nu under de lediga dagarna haft möjlighet till lite korthandel som har inbringat några hundralappar extra. Jag ägnar mig sällan åt daytrading eller swingtrading utan ser det egentligen mer som en utvecklingsresa där jag handlar för mindre belopp om högst ett tusental aktier åt gången (under 15 000 kronor) för att lära mig mer om hur marknaden fungerar i det kortare perspektivet när vi räknar minuter, timmar och dagar. Min riskhantering har blivit mycket bättre än tidigare och det som grämde mig mest var att jag missade måndagens uppgång i Minesto där jag kunde ha plockat hem en tusenlapp i ren vinst. Men hade jag missbedömt marknaden kunde det ha blivit en tusenlapp i förlust istället så intill att jag är tryggare i korthandel tar jag det säkra före det osäkra. Jag går miste om de största vinsterna men har i gengäld klarat att räkna hem alla mina positioner med vinst. Om jag någon gång skulle få för mig att göra en FIRE kan det vara trevligt att kunna lite mer om korthandel för att komplettera med lite småintäkter därifrån.
Jag har två snålmånader bakom mig där jag har klarat mig på en budget för under tusenlappen per månad i mat och löpande utgifter. Lite kuriosa är att jag bägge månaderna av en ren slump landade exakt en kiwifrukt under tusenlappen. Jag köpte en symbolisk kiwi igår för att fira i det lilla. Nu kör jag på som vanligt med lite högre utgifter inför jul och nyår och tar en ny snålmånad i januari eller februari. Även om jag sparar några tusenlappar över de här två månaderna och får en hysteriskt hög sparkvot är huvudsyftet egentligen inte att få extra kapital till investeringar på marginalen. Snarare handlar det om att jag i arbetstunga månader där jag ändå har lite fritid bygger upp en buffert för resten av året. I november ska dessutom restskatten för kapitalskatt på mitt investeringssparkonto och kapitalförsäkring betalas in så ena månadens sparande går oavkortat in på skatteverkets konto.

Till sist börjar jag fundera på vad värdet av sharpekvot och standardavvikelse egentligen är?
Min sharpekvot var inför idag 0,33 och har kanske korrigerats upp något när jag får nya siffran efter stängning. Normalt har jag en sharpekvot runt 1 och vid bättre månader har jag varit uppe vid 2. Om skillnaden mellan en stark och svag månad är så stor börjar jag fundera på om sharpekvoten egentligen säger något värdefullt alls om hur min strategi fungerar. Standardavvikelsen landade på 12,22 procent. Också detta är ovanligt högt där portföljen normalt rör sig i spannet 7-9 procent. Nog för att det varit en av de sämsta börsmånaderna på tio år men ändå.

Detta inlägg kommer uppdateras ikväll efter USA-börsens stängning för definitivt resultat.

söndag 28 oktober 2018

TransAlta RES har fallit efter emission men expanderar samtidigt genom nya avtal inom förnybar energi

Nedgången i TransAlta Renewables har förbryllat mig. Jag har följt aktien under ett par år och skrivit mer i detalj om den tidigare på bloggen (sök under etikett Transalta renewables). Den senaste rapporten kom i maj och var en ganska odramatisk läsning där företaget i stora drag levererade mer eller mindre samma resultat som föregående år och på några poster något bättre. Jag har därför i avsaknad av nya rapporter velat göra en djupdykning för att söka få reda på varför aktien har fallit den senaste tiden. Det enda negativa jag kan hitta är en slags emission samtidigt som övriga nyheter rör positiva nyheter om nya projekt inom förnybar energi. All information i detta blogginlägg finns på företagets hemsida (länk).

Nya affärer skapar förutsättningar för framtida vinster

I maj förvärvade dotterbolaget TransAlta RES från moderbolaget TransAlta en vindpark i Minnesota om totalt 50 MW och en annan vindpark i Ontario om 20 MW samt en solenergipark om 21 MW i Massachusetts.

En intressant affär som jag tidigare har skrivit om på twitter är att TransAlta RES har tecknat ett 15-årigt avtal med Microsoft för att producera vindenergi om 90 MW vilket motsvarar 3,75 procent av företagets totala MW. En betydande affär med en seriös och långsiktig partner.

I New Brunswick har företaget samtidigt expanderat med 17,25 MW till totalt 167 MW där ett 17-årigt kraftköpsavtal har tecknats med provinsens energiföretag. Produktionen påbörjades i april och förväntas avslutas nu i november. 

Emission orsaken till kursnedgång

Istället finns orsaken till kursnedgången sannolikt i en slags nyemission. Någonstans säger det sig självt att om du kan teckna nya aktier för 12,65 CAD styck finns ju ej heller incitament att köpa aktier för mer än detta före emissionen. Det totala antalet nya aktier var 11,86 miljoner att jämföra med cirka 161 miljoner före emissionen. Det innebär en utspädning i storleksordningen 5-7 procent och därför faller följdaktligen kursen. Anledningen till emissionen var att återbetala på lån som hade tagits för att finansiera nya investeringar. Moderbolaget TransAlta äger fortfarande 61 procent av aktierna i TransAlta RES efter emissionen och det finns skäl att misstänka att det här är ett slags upplägg för att i någon utsträckning reglera risk mellan det större moderbolaget och dotterbolaget när det senare har haft möjligheter till investeringar.

Det underliga är att TransAlta RES hitintills har bibehållit sin utdelning och den är redan fastslagen på bibehållen nivå året ut. Normalt är annars att själva utdelningensbeloppet är detsamma men sprids ut över det nya antalet aktier varför det i praktiken blir en utdelningssänkning. Man bör därför räkna med att direktavkastningen på sikt kan sänkas med 1-2 procent. Samtidigt handlas aktien nu till en yield on cost på 8,5 procent vilket innebär att marknaden redan har kalkylerat in risk för en sådan sänkning jämfört med historiskt mer normala nivåer omkring 6,5 procent direktavkastning.

En nackdel med att äga små poster i utländska aktier är att man inte är helt på bollen. Jag har inte fått något aktieägarerbjudande om detta.


Slutsats

Nyheterna ovan är de enda jag känner till sedan den första kvartalsrapporten som publicerades tidigare i år. Det finns inga nya rapporter sedan i våras som kan motivera en annan bild. Företaget har förvisso genomfört en emission som har spätt ut aktierna och kan innebära sänkt utdelning. Det innebär en utspädning på 5-7 procent av mina befintliga aktier.

Samtidigt har företaget utökat sina investeringar i långsiktigt ägande av förnybar vind- och solenergi med åtminstone 4-5 procent sedan i våras. Detta kommer ofrånkomligen innebära stabila intäkter under lång tid framöver. Givet att jag har gjort min analys löpande i TransAlta RES och inte hittar något negativt förutom emissionen som har inträffat det senaste halvåret, tvärtom har företaget investerat i långsiktigt sunda projekt, har jag ökat ordentligt i TransAlta RES den senaste tiden. Aktiekursen har dessutom rasat med mer än tre gånger så mycket som motiveras av emissionen ensam sedan i våras. Givet att nyheterna i övrigt har varit positiva under samma period har jag sett det som ett fint läge att öka ordentligt på riktigt lång sikt.

Jag förväntar mig inte en direktavkastning på nuvarande nivåer för alltid men förväntar mig att företaget ska klara av åtminstone 4-5 procent på riktigt lång sikt vilket fortfarande är bra nog. Jag gillar förstås att de är en månadsutdelare som bidrar med fint kassaflöde i min aktieportfölj. Men det finns inte heller några riktigt bra energiaktier på Stockholmsbörsen och därför kompletterar jag gärna med långsiktigt ägande av förnybar energi genom utländska aktier. Där ser jag TransAlta RES som ett bra alternativ.


OBS TransAlta RES är en utländsk aktie där det ligger i sakens natur att jag inte har järnkoll på dagsaktuella nyheter i kanadensisk media. Detta inlägg ska som vanligt därför inte ses som finansiell rådgivning. Gör alltid din egen analys och ta inte rygg på mig utan bilda dig en egen uppfattning.

lördag 27 oktober 2018

Svårbedömt läge i Serneke - stor uppsida men också hög risk för fortsatt nedsida

Serneke befinner sig i ett svårbedömt läge efter nedskrivningar under tredje kvartalet till följd av konkurs hos två underleverantörer och en viss avmattning på marknaden märks av. Därför ville jag ta ett ordentligt tag om den tredje kvartalsrapporten för att försöka bilda mig en uppfattning om framtidsutsikterna. Det var lättare sagt än gjort och jag landade i en ambivalent hållning att det finns en stor uppsida, för att inte säga fyndläge, om Serneke klarar att på sikt bibehålla historiska vinstnivåer. I så fall handlas aktien till ett P/E under 5. Samtidigt bör man ha stor respekt för vikande byggkonjunktur som trots en uttalad diversifieringsstrategi, mer om det nedan, är huvuddelen av Sernekes verksamhet. Om de svagare resultat vi har sett i den tredje rapporten inte är en engångshändelse utan del av en längre trend är aktien istället inte särskilt billig utan handlas till ett P/E om minst 16 och rent av över 20 på de nivåer som anges hittills i år till följd av nedskrivningen. Hur man förhåller sig till aktien blir ofrånkomligen en fråga om man tror på företagets långsiktiga intjäningsförmåga i ett nytt lågkonjunkturklimat eller inte.

Läs rapporten och lyssna själv på webbsändningen där Ola Serneke och hans kollegor presenterar rapporten och besparar frågor från analytiker (länk). För min del rätade det ut några av de frågetecken jag hade. OBS som alltid utgör inlägg på bloggen inte finansiell rådgivning. Aktier i Serneke innebär en väsentlig risk när konjunkturen vänder och räntan stiger. Gör alltid din egen analys.

Positivt med ökande intäkter och orderingång

Positivt är att Serneke har ökat sina intäkter med 7 procent det tredje kvartalet jämfört med samma period föregående år till 1 359 miljoner kronor och 17 procent över hela året hitintills. Det hade jag helt ärligt inte förväntat mig efter vinstvarningen.

Att orderingången ökade till 1 236 miljoner kronor jämfört med 691 miljoner kronor ifjol är också ett positivt besked. Bör noteras att också detta är för januari till september medan det tredje kvartalet verkar ha haft en svagare orderingång. De senast tillkännagivna projekten rör renoveringsuppdrag snarare än konkreta nybyggnationer eller större projekt. Detta kan indikera en svagare konjunktur.

Negativt med nedskrivningar

Samtidigt är orderstocken något mindre, 7 303 miljoner kronor i år jämfört med 7 765 miljoner kronor ifjol. Den är samtidigt såpass stor att företaget borde ha order nog att vid gällande kostnadsläge klara intäkter för ett par år framöver intill dess att Karlastadenprojektet börjar närma sig färdigställande och vinst. Serneke hävdar själva att man har sålt ungefär 80 procent av lägenheterna och har en stabil kalkyl.

Det negativa är direkt uppenbart och framkom redan i vinstvarningen. Företaget har tvingats till nedskrivningar bland annat till följd av att två underleverantörer har gått i konkurs. Det finns också antydningar om att byggprojekten inte är lika lönsamma som initialt kalkylerat, mer om det nedan. Sammantaget innebär detta en förlust på 40 miljoner kronor under det tredje kvartalet eller minus 2,42 kronor per aktie. Det säger sig självt att detta måste vara en engångshändelse om Serneke ska vara en långsiktigt god investering.

Ökad diversifiering från privat byggande till offentliga projekt och övriga affärsområden

Ola Serneke gör själv gällande att företaget, bortsett från Stockholmsregionen, är inne i en stabil byggkonjunktur och har stora förhoppningar om Säveprojektet. Detta bör nog dock ses i det längre perspektivet innan det kan kapitaliseras till intäkter som renderar vinster. Personligen imponerades jag mer av att Serneke har fått ett renoveringsprojekt på Dramaten i Stockholm. Detta är ett i kronor mätt litet projekt som bara marginellt påverkar intäktssidan men jag tror att det är ett viktigt portföljprojekt som kan skapa förtroende för Serneke hos nya kunder på sikt. Västra Sjöstaden i Trelleborg verkar också vara ett intressant projekt med i ett fint läge med bra utvecklingspotential. Serneke gör också gällande att man har stärkt upp sin rektrytering och sitt arbetsgivarerbjudande vilket inte ska underskattas då Serneke kan komma rekrytera personal från konkurrenters besparingar.
En intressant observation från rapporten är att den interna diversifieringen har förbättrats genom att de övriga affärsområdena växer snabbare än byggverksamheten vilket kan vara viktigt i en lågkonjunktur. Samtidigt utgör byggverksamheten fortfarande 80 procent av de totala försäljningarna. Den stora frågan är i vilken utsträckning Serneke kan kompensera en på sikt vikande byggkonjunktur i privata sektorn med offentligfinansierade byggprojekt och projekt i övriga tre affärsområden såsom infrastruktur och renoveringar. Jag tycker att Ola Sernekes analys här är riktig men frågan är hur väl Serneke lyckas ta marknadsandelar från konkurrenter i övriga affärsområden på sikt.

En enskild rapport tycker jag är för tidigt för att se om det är en tillfällighet att underleverantörer gått i konkurs eller en del i en nedåtgående trend. Ola Serneke gör själv gällande att vi är inne i en stabil byggkonjunktur med undantag för främst bostadsrätter i Stockholm. Han kan ha en viss poäng i detta då det finns långsiktig tillväxtpotential i Göteborgsregionen där Serneke genom Karlastaden och Säve flygplats har förvärvat två områden som går att utveckla väsentligt. Jag ser det som att Serneke helt klart har en hel del att hålla sig sysselsatta med de kommande åren.

Antydan om lägre vinster än kalkylerat på historiska projekt men också åtgärder för att dra lärdom och stärka marginaler på sikt

Det stora frågetecknet för mig är om hur företaget klarar högre räntor och pressade marginaler om ökade utgifter för underleverantörer skulle visa sig vara en del av en trend och orderingången skulle vika med konjunkturen. Serneke berättar i sin presentation av rapporten att det fanns en engångslösen för en äldre obligation samtidigt som nyare obligationer har en något högre ränta vilket har påverkat räntenettot det här kvartalet. Det försämrade kassaflödet förklaras med att kapital har bundits i pågående projekt och kundfodringar. Både Serneke och CFO uttrycker en förhoppning om att detta ska kunna jämnas ut i årsrapporten till följd av kvartalseffekter då kassaflödet åter borde vara starkare. Givet att Serneke fortfarande är en jämförelsevis liten aktör på den svenska byggmarknaden har vi historiskt sett flera exempel i bägge riktningar på att kvartalseffekter kring när projekt och fodringar bokförs kan ge stora svängningar i enskilda kvartal.

Sernekes fokus på offentliga beställare gör generellt företaget något mindre utsatt. Även om också offentliga budgetar kan sättas under press i en lågkonjunktur så är den marknaden ändå inte lika känslig som nybyggda bostadsrätter. Samtidigt antyder CFO tio minuter in i webbcasten att dessa projekt kan ha en lägre lönsamhet jämfört med de projekt man historiskt har kalkylerat. Den uttalade målsättningen är dock att klara att bibehålla marginaler. Det finns en implicit antydan till att några av de historiska projekten kan ha visat sig vara mindre lönsamma i nuvarande konjunkturläge än Serneke ursprungligen bedömde. Serneke medger att några av de historiska projekten som togs för 4-5 år sedan hade lägre marginaler än de projekt företaget åtar sig idag men hävdar samtidigt att företaget är på väg mot sitt uppsatta mål om en marginal om 5 procent jämfört med cirka 3 procent justerat för nedskrivningar idag. Det här blir mycket viktigt att granska i kommande årsrapport.


Stor uppsida om Serneke klarar återvända till historiska resultat men också hög risk om nuvarande trend med nedskrivningar och svaga resultat skulle visa sig vara en längre trend

Serneke betalade ifjol ut en utdelning om 4 kronor per aktie vilket motsvarade en utdelningsandel på cirka 30 procent. Det borde ge utrymme för en bibehållen utdelning i år. Samtidigt är resultat per aktie efter utspädning blygsamma 1,38 kronor hittills i år jämfört med 7,31 kronor samma period ifjol. Detta tyngs naturligtvis av förlusten det här kvartalet om -2,42 kronor per aktie. Skulle Serneke göra ett normalt fjärde kvartal borde man kunna landa på en vinst per aktie omkring 4 kronor och klara utdelningen trots nedskrivningarna. Kassan är god tack vare kapitalinflödet vid börsnoteringen men då ska man också hålla i minnet att väsentliga investeringar från eget kapital kommer behövas för att finansiera Karlastadenprojektet till följd av projektets storlek. En bibehållen utdelning ger en yield on cost på över 6,5 procent vilket jag tycker är en försvarbar riskpremie. Jag tror inte att Serneke sänker utdelningen. Ola Serneke hade tidigare i offentliga uttalanden sagt att utdelning skulle ske först på några års sikt så jag blev ärligt talat positivt överraskad över att den kom redan i våras. Jag förmodar därför att Serneke har tagit med i kalkylen att de ska klara att betala utdelning också kommande tre år även i sämre perioder när mycket kapital binds i pågående projekt.

Serneke förefaller också ha ett lägre P/E-tal än många av konkurrenterna. Avanza anger cirka P/E 5 medan börsdata anger cirka P/E 8. Här är det samtidigt viktigt att komma ihåg att Avanza räknar på en historisk vinst per aktie om 12,47 kronor och Börsdata på 7,9 kronor. Om man istället räknar på en vinst per aktie på cirka 4 kronor, vilket som sagt förutsätter ett positivt resultat under det fjärde kvartalet, skulle detta innebära ett P/E omkring 16. Det är fortfarande billigt men inte så billigt som den ännu inte korrigerade statistiken kan ge sken av. Frågan här blir om man tror att Serneke i kraft av sin stora orderbok och Karlastadenprojektet som har en stor vinstpotential om det genomförs framgångsrikt kan lyckas prestera vinster på längre sikt som är i linje med historisk tillväxt. I så fall är Serneke ett fynd på nuvarande nivåer. Om man istället tror att den nedskrivning vi nu ser är en del i en större trend och att Serneke kommer få svårt att klara lika goda marginaler är aktien sett till den övergripande börsnedgången ganska korrekt värderad just nu och knappast ett fynd. Med en vinstnivå rund 2-3 kronor per aktie landar Serneke istället på ett P/E-tal över 20. Det här tydliggör hur svår aktien är att värdera både på kort och lång sikt. Jag tror oavsett vilket att det är viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv i Sernekeaktien åtminstone intill dess att Karlastadenprojektet är realiserat eftersom det finns risk för fortsatta svängningar i det kortare perspektivet.

Därför är jag som alltid mycket mån att understryka att du själv alltid måste göra din egen analys. Serneke är i ett svåranalyserat skede där nya frågetecken rests i Q3-rapporten där vi först i kommande rapporter kan få bekräftat om det var en engångshändelse eller del i en större trend. Mina blogginlägg ska därför inte ses som finansiell rådgivning och detta är särskilt viktigt att understryka i det här läget. Man kan sammanfattningsvis säga att det kan finnas en stor uppsida men också stor nersida i att köpa Sernekeaktier just nu. Den bedömningen behöver du därför tänka igenom ordentligt.

Det bör också betonas att jag har ett stort och långsiktigt innehav i Serneke. Jag har ökat mitt innehav väsentligt i aktien den senaste tiden. Även om jag försöker reflektera min analys på ett så objektivt sätt som möjligt utan confirmation bias är jag ändå ofrånkomligen färgad av mitt engagemang för företaget. Inte minst min inre göteborgare som gillar en VD som avslutar en webbcast med att solen skiner i Göteborg och orden ha de gôtt!

söndag 21 oktober 2018

Historik över portföljens utveckling

Många sparbloggar redovisar portföljens månadsvis utveckling jämfört med insättningarna. Här kommer för första gången en översiktlig statistik över hur min portfölj utvecklas jämfört med pengarna jag har satt in i portföljen. För enkelhets skull börjar jag hela kalenderår januari 2017.

Vad som är särskilt intressant att notera är att det inte i första hand är mina utdelningsaktier och hörnstenar i portföljen som bidrar till ytterlighetsresultaten. Uppgången nu i höst kan i hög utsträckning förklaras av att Minesto, som nu utgör tio procent av portföljen, har rusat ordentligt sedan tekniken sjösattes i stor skala utanför Wales. Omvänt bidrog Minesto också i en väsentlig utsträckning till att portföljen tippade ned till att utvecklas lägre än insättningarna i början av året. Då var Minesto nämligen ned med bortemot 40 procent och handlades mellan 2,50-3,50 kronor per aktie under årets första kvartal. Sedan var det en börskorrigering nedåt då som nu under den perioden.

De flesta av mina aktier är annars inte särskilt volatila utan tuffar på i en rätt förutsägbar och tråkig riktning. Jag tänker här på aktier som Axfood, Castellum, Investor och Kopparbergs. Visst har de också upp och nedgångar men över ett längre perspektiv är de sällan särskilt dramatiska. De utdelningsaktier som dominerar min portfölj är i regel förhållandevis mogna företag som växer i en måttlig takt vilket förstås också gör att portföljen också växer i en måttlig takt.

Notera också att insättningarna ibland fördelas något ojämnt över månaderna. Ibland spar jag en del av insättningen för att ha mer likviditet när jag har större engångsutgifter. Till exempel bidrar den lägre insättningen till nedgången i januari 2018. Detta korrigerade jag först i juli när jag såg att jag fick över pengar från semesterutgifterna. Motsvarande skedde i juli 2017 där jag hade större engångsutgifter som jag fortfarande inte har kompenserats. Insättningarna är också större under 2018 än under 2017. Detta beror på att jag hade fler engångsutgifter under mitt första år i den nya bostaden medan jag nu har det mesta jag behöver och klarar mig inom mitt normala buffertsparande.

I skrivande stund är portföljen upp 8,5 procent jämfört med insättningar under oktober. Det tycker jag är rätt OK med tanke på de senaste veckornas börsnedgång som också har dragit med sig annars stabila aktier i fallet. Mitt mål är en portföljtillväxt på 5 procent per år och det innebär att jag portföljen vid årsskiftet bör vara cirka 12 procent upp jämfört med mina insättningar. Det är inte ouppnåeligt om börsen återhämtar sig. Det bör noteras att portföljen har använt Avanzas gratislån upp till 50 000 kronor varför aktieportföljens värde är över en miljon kronor men jag drar av belåningen mot detta varför jag just nu ligger strax under miljonen. Det kommer korrigeras vid nästa löneöverföring nästa vecka då jag åter kommer passera miljonen. Jag för nämligen för enkelhets skull statistik på kalendermånadsbasis. Detta innebär att jag vid månadsskiftet i regel fortfarande har ett par procent i likvida medel vid varje månadsskifte eftersom jag sprider ut inköpen över månaden.

Jag menar också att det i regel inte i första hand är bra placeringar som får portföljen att växa månad efter månad. Jag talar därför gärna om insättningstillväxt. Det vill säga en hög sparkvot medför ett högt sparande vilket också möjliggör att kapitalet i regel växer även i perioder som nu där portföljen tyngs av börsnedgångar. Det gör att portföljen måste minska med mer än 2-3 procent en enskild månad för att gå sämre än föregående månad efter insättningar. Det är en hörnsten i min sparfilosofi.

torsdag 18 oktober 2018

Aktiespararna säljer Aktieinvest

Idag kom nyheten att Aktiespararna säljer småspararmäklaren Aktieinvest (länk).


När jag började spara i aktier som tonåring runt millenieskiftet var det just Aktieinvest jag gick med i. Det var naturligt eftersom Unga Aktiesparare hade bra erbjudanden och ingen på den tiden kunde erbjuda bättre villkor för småsparare. Förr i tiden var courtage väsentligt dyrare samtidigt som man hos andra aktörer inte kunde köpa enskilda aktier utan att köpa större poster t.ex. i hundratal. Möjligheten hos Aktieinvest att spara småsummor och ändå sprida ut risken på flera aktier var alldeles lysande. Därför känns det som en epok som går i graven. Inte minst är jag tacksam över att Unga Aktiesparare genom Aktieinvest fick upp mitt aktieintresse som idag har gjort mig till miljonär.

På den tiden satte jag väl in ungefär tio tusen kronor och fick till sist ut tolv tusen kronor. Bland mina första aktier minns jag Holmen, Scania, SCA och Volvo. Och Carnegie som var en dyr läropeng.

Idag förstår jag att Aktiespararna inte ser något skäl att finansiera Aktieinvest. Det finns åtminstone fyra lågprisaktörer som erbjuder fullt konkurrenskraftiga courtage och villkor i övrigt för småsparare. Jag gick över till Avanza redan för tolv år sedan och ett skäl var att det tyvärr kostade pengar att vara passiv i Aktieinvest. Det var utmärkt om man månadssparade men inte om man då och då, som fattig student, ville avstå från att köpa aktier under enskilda kvartal.

Hur Pareto ska kapitalisera på detta ska bli spännande att se. Är det kundbasen eller den tekniska lösningen de är ute efter? Kommer man försöka utveckla Aktieinvest med befintlig kundbas till en ny lågprisaktör där småspararfondtänket kvarstår? Man får väl förmoda att det inte är en särskilt dyr affär som har stor uppsida.

Det ska bli spännande att se hur Aktiespararna planerar att använda sitt kapital istället.

tisdag 16 oktober 2018

Ökat i börsnedgången

Jag gillar som sagt börsnedgångar och har passat på att öka i lite av varje. Jag använde faktiskt ganska precis hela det räntefria lån om 50 000 kronor som Avanza nu möjliggör. Jag har fortfarande halva det beloppet täckt på korträntekontot och kommer ju föra över pengar när lönen kommer nästa vecka så det känns som en hanterbar risk för att kunna öka långsiktigt i bra aktier när ett läge uppstår. Det innebär samtidigt att jag har krut motsvarande en månadsinsättning till att bränna om det verkligen skulle behövas och börsen skulle fortsätta ned ytterligare. Detta inlägg skriver jag främst som en hastig dagboksanteckning mycket för att jag i framtiden ska kunna gå tillbaka och lära av hur jag agerat vid tidigare börsnedgångar. Jag kan konstatera att jag nu blivit bättre på att ta större positioner direkt när ett sådant läge uppstår. Samtidigt låter jag mig inte luras av att index faller för flera aktier är fortfarande inte så billigt värderade att jag kan öka hur mycket som helst. Jag har ingen aning om dagens börsuppgång var vändningen eller om vi kommer fortsätta nedåt igen om några dagar.

Ökat med 25 procent i Axfood, Investor och Kopparbergs. Alla tre aktier som jag vill ha som hörnstenar i portföljen på lång sikt på grund av sin defensiva karaktär. Jag tycker fortfarande inte att vare sig Investor eller Kopparbergs är särskilt billiga samtidigt som också Axfood värderas till ett högt P/E-tal. Samtidigt var det ett fint tillfälle att öka såpass mycket att jag inte behöver bekymra mig om att fylla på i någon av dessa aktier före nästa sommar. Ökade med 11 procent också i Castellum. Aktien handlas fortfarande till höga nivåer men min portföljandel är såpass liten numer att jag tyckte att det var ett rimligt men inte billigt läge att fylla på lite igen.

I några aktier har det blivit än större ökningar. Dubblerat innehav i KONE, en aktie som jag länge har velat öka i på grund av den defensiva karaktären och oligopolliknande marknadsposition. Dubblerat innehav även i ATEA, mycket för att jag inte har ökat på ett bra tag och passar på nära höstutdelningen när kursen nu ändå var ned en aning. Ökat med 40 procent i Kinnevik. Det är ett litet innehav men jag ser det som ett komplement i sektorer som jag själv inte förstår mig på särskilt bra.

Ökat med 11 procent i Serneke. Företaget är i ett bedrägligt skede efter vinstvarningen sedan två underleverantörer hade gått i konkurs. Få nyheter om nya projekt senaste tiden även om en blygsam ny order presenterades nyligen. Mitt ursprungsscenario stämmer dock fortfarande då mer klarhet finns kring Karlatornet jämfört med när jag tecknade aktien vid börsnoteringen. Därför tycker jag att Serneke handlas till rätt hygglig riskpremie om än med betoning på risk. P/E-tal under 5 är inte precis dyrt även om man då behöver tänka på att P/E-tal kommer revideras upp när nästa kvartalsrapport publiceras där Serneke ju redan har vinstvarnat.

Därutöver har jag ökat i en hel uppsjö andra aktier i mer blygsam skala.

lördag 13 oktober 2018

Let the Lord of Chaos rule - om börsnedgångar

Jag gillar faktiskt börsnedgångar trots att min portfölj föll med nära 6 procent den här veckan. Anledningen är att också bra aktier ofta dras med i den allmänna oron och kan handlas till lite lägre kurs än normalt. Därför har jag den senaste veckan ökat ordentligt i flera sådana aktier.

Eftersom jag sparar långsiktigt i utdelningar och främst i relativt defensiva aktier med en köp och behåll-strategi funderar jag faktiskt sällan särskilt mycket på kursutvecklingen och index (men notera att min portfölj utvecklades 0,09 procent mindre dåligt än index senaste veckan!). Jag tror helt enkelt - oavsett hur mycket kapital man har - att man dels måste inse att man tar en långsiktig risk och kan förlora pengar och dels inte stirrar sig blind på hur mycket pengar nedgången innebär. I mitt fall har jag nog tappat ungefär 50 000 kronor den här veckan och tippat ned under den symboliska första miljonen för aktieportföljen igen. Det kommer ändras redan med nästa löneöverföring till depån.

Orolig blir jag istället först om det finns fundamentala och företagsspecifika skäl till nedgång i en aktie (t.ex. Clas Ohlson, H&M, MQ). Min filosofi är att så länge företagen jag äger går med vinst, utvecklas väl och har en stark ställning på sina marknader så kommer de inte drabbas hårdare än konkurrenterna när börsen går ned. Tvärtom kan svårare tider ofta vara till fördel för välskötta företag med lägre lån, större kassa och god marknadsposition. Även om också deras vinst kan minska vid högre ränta eller i en lågkonjunktur är det viktigt att se hur de förhåller sig relativt sina konkurrenter i sektorn. Därför uppstår inte sällan tillfällen till att ta nya marknadsandelar eller rent av köpa upp konkurrenter när deras vinstmarginaler minskar. Det är just därför jag gillar börsnedgångar. Förlorar jag pengar långsiktigt är felet att jag har misslyckats i min analys av aktierna och deras långsiktiga vinstutveckling, inte börsens kortsiktiga rörelser.

Let the Lord of Chaos rule

Om börsnedgången
Jag vill tydligt understryka att jag inte vet om börsen kommer återhämta sig eller fortsätta nedåt. Det som gör den här börsnedgången lurig är att marknaden nu reagerar på konkreta besked om höjda räntor. Samtidigt finns det alltid en botten någonstans där aktiers underliggande fundamenta helt enkelt gör att de handlas med såpass mycket riskpremie att även många pessimister tycker det är värt risken att köpa igen. Höjda räntor innebär ingen dramatisk förändring i det korta perspektivet för de flesta företag eftersom de redan borde ha tagit höjd för högre räntor. Däremot innebär det att företag med högre lån och lägre vinstmarginaler kan drabbas då räntekostnaden ökar och vinsten minskar. En enskild räntehöjning påverkar inte aktiekursen speciellt mycket utan börsraset speglar snarare oron för ytterligare räntehöjningar på längre sikt. Det innebär förstås också att alternativ till aktier som har lägre eller likvärdig risk såsom högräntekonton, räntefonder och obligationer blir mer lockande för de sparare som bara söker en trygg avkastning. Alltså att TINA - there is no alternative inte gäller längre och delar av marknaden omallokaliseras till andra defensiva tillgångar. Eftersom skatten på investeringssparkonto baserar på ränteläget kan den i förlängningen bli något högre men i det korta perspektivet ska det inte vara någon dramatisk skillnad. Jag gör valet att fortsätta min utdelningsstrategi i lugn och ro. Jag resonerar som så att det ska till en väsentligt högre ränta, och framförallt högre inflation, för att aktier ska vara ett sämre alternativ.

Gör din hemläxa i förväg när börsen är stängd
En sak som jag har lärt mig med tiden är klokskapet i att analysera aktier i lugn och ro när börsen är stängd. Du kan i lugn och ro analysera ett företags fundamenta, ge dig själv en bild av riskmarginal om utvecklingen förändras och fundera ut hur mycket du är beredd att köpa. Portföljanalysen som jag påbörjade förra helgen och skrev om tidigare i veckan är ett bra exempel på hur man då och då enkelt kan se över hur stora portföljandelar man anser vara motiverade. Jag visste alltså tidigt ungefär hur mycket och vad jag ville öka i. Företagsspecifik analys får man göra löpande när man har tid. Visst kommer alltid ny information i rapporter och pressmeddelanden men det hindrar inte att du ändå på förhand kan fundera igenom hur du ska agera om ny information bekräftar ena eller andra riktningen. Jag brukar förresten inte agera så mycket på rapporter, blir aktien dyrare finns det goda skäl till det och då läser jag hellre igenom rapporten i lugn och ro när jag hinner än att låta mig stressas upp om att jag kanske missar ett par procents uppgång när aktiekursen korrigeras. Då blir det lätt att fatta beslut och du minskar risken att dras med i affekt vare sig av rädsla för ytterligare nedgång eller att missa uppgång.

Svårt att avgöra hur mycket man ska öka
Vad jag tycker är den kanske största utmaningen är att avgöra hur mycket man ska öka. Chansen finns ju att nedgången fortsätter och aktierna blir ännu billigare. Jag försöker allt mer tänka bort den risken eftersom jag har lärt mig att jag tenderar gå in för lite för tidigt. Jag försöker istället att agera på ungefär samma premisser som vanligt. Det vill säga hur stor portföljandel är försvarbart att äga vid nuvarande värdering på längre sikt och hur många aktier bör jag i så fall köpa under nuvarande värdering? Den stora utmaningen består i likviditeten. Avanzas räntefria lån upp till 50 000 kronor kommer lägligt och därför har jag ökat mer än jag brukar i nedgångar. Samtidigt måste jag någonstans välja var det är viktigast att öka med tanke på att många aktier faller. Valet har därför i första hand fallit på aktier som utgör hörnstenar i portföljen på riktigt lång sikt såsom i synnerhet Axfood, Castellum, Investor och Kopparbergs. Med lite perspektiv är egentligen ingen av dessa fyra ens speciellt billig, Axfood har en god YOC över 4,25 procent men i gengäld fortfarande ett högt P/E. De övriga tre handlas fortfarande till en rätt modest YOC som på intet sätt är kortsiktigt gynnsam där anledningen är att marknaden redan har prisat in framtida utdelningshöjningar. Jag ökar förstås i andra aktier också i mindre skala. KONE gladdes jag t.ex. åt att äntligen kunna öka i. Hur som helst ger fundamenta perspektiv. Börsen är nedgången till trots på intet sätt billig men ej längre heller dyrt värderad. Jag kommer fortsätta öka vidare nästa vecka.