Lärdomar av utdelningsåret 2020 och fick idag första utdelningen 2021

Utdelningarna netto pandemiåret 2020 stannade på 33 855 kronor. Det är marginellt sämre än 2018. Men jag räknar alltid netto efter utländsk källskatt. Men mina faktiska utdelningar brutto blev 36 494 enligt Avanzas utdelningsstatistik vilket ändå var 2,3 procent mer än 2018 och endast 19 procent lägre än 2019.

Ett år som har präglats av allt annat än utdelningar där mest fokus, mig själv inkluderad, verkar vara på tillväxt är det befriande att ta ett steg tillbaka och analysera min utdelningsportfölj. Som vanligt när man tar ett steg tillbaka för analys med de långsiktiga glasögonen dyker några oväntade lärdomar upp!

Under 2020 var det bara 44 aktier som bidrog med utdelning. Några av dessa är dessutom aktier som sedan dess har sålts ut ur portföljen, skrev om dem igår. Sist ut är som vanligt Brookfield RES som bokfördes på kontot först i morse.

Ett normalt börsår brukar jag få ett nytt månadshögsta i erhållen utdelning åtminstone nio månader av tolv (initial prognos för 2021 är åtta månader av tolv men den tror jag kommer överträffas).

Under 2020 klarade jag bara av den bedriften under fyra månader: januari (Clas Ohlson), juni (Investor senarelagd, dubblerat innehav i Kopparbergs som delade 78 procent i juni), september (halvårsutdelning Axfood och Castellum, senarelagd extrautdelning i Gjensidige) samt december (senarelagd utdelning i Multiconsult, extrautdelning resterande 22 procent i Kopparbergs).

 

Vilka är då utdelningarna? I avsaknad av mina fem bankaktier och Scandic är det uppenbart hur viktiga Axfood och Kopparbergs är för portföljens stabilitet. Andra aktier som bidrar är Castellum och Investor. I diagrammet ovan kan man också se månadsutdelarnas viktiga roll för kapitalinflödet i portföljen. Boston Pizza ställde in utdelningen mellan maj och oktober men Realty Income och TransAlta RES har fortsatt fylla på med kapital i stadig takt månad efter månad. Cibus gjorde sin första utdelning i juni och har sedan september bidragit med månatliga utdelningar. Att fylla på i den för stunden mest prisvärda månadsutdelaren (eller kvartalsutdelaren) bör bli en målsättning från och med sommaren. Jag närmar mig nu den nivå där månadsutdelarnas utdelning ensam kan återinvesteras varje månad i nya aktier.

Tittar man på utdelningsvikt (en akties andel av portföljens totala utdelningar) får man följande bild:

1. Kopparbergs 17,3 procent
2. Axfood 9,6 procent
   
3. TransAlta RES 9,2 procent
4. Realty Income 8,0 procent
5. Bosjö 6,0 procent
   
6. Castellum 5,8 procent
   
7. Sydsvenska Hem 4,5 procent
   
8. Investor 3,6 procent (70 procent av normal utdelning)
9. Boston Pizza 3,5 procent (sänkt utdelning, ingen utdelning maj-oktober) 
10. Clas Ohlson 3,2 procent (endast halvårsutdelning i januari)
    
11. Gjensidige 2,7 procent (70 procent bonusutdelning)
    
12. Johnson & Johnson 2,5 procent
    
13. Multiconsult 2,4 procent (höjning med 33 procent men alltjämt 67 procent under historisk nivå)
14. Cibus 2,2 procent (endast juni samt månatligen fr.o.m. september)
15. Brookfield RES 2,0 procent

Femton aktier stod det här extrema pandemiåret alltså för hela 82,5 procent av portföljens totalutdelning. Då ska man komma ihåg att de fyra storbankerna tillsammans hade en utdelningsvikt på 12 procent 2019 och därtill Scandic på 2,9 procent. Därför tycker jag inte att portföljen är så obalanserad som den kan se ut. Man ska också komma ihåg att jag dubblerade mitt innehav långsiktigt i Kopparbergs under vårens pandemikrasch och då också ökade i Axfood, Castellum, Investor, Realty Income och J&J.

Något som däremot förvånar mig är att mina bägge enfastighetskvartalsutdelare (ordet!) där jag har haft en stor och i det närmaste bibehållen portföljandel sedan 2017 fortfarande är så viktiga för portföljen. Det beror framförallt på att jag har en mycket hög yield on cost i bägge aktierna (8,9 respektive 7,4 procent).

Pandemiåret 2020 är det nästan intressantare att titta på vilka aktier som inte delade ut men annars brukar vara en viktig hörnsten i portföljen. Utöver mina fem bankaktier var Elanders, H&M, Inwido, Nobina, Nordic Waterproofing och naturligtvis Scandic där jag istället fick pytsa ut pengar för att teckna fullt i nyemissionen. Clas Ohlson hann besluta att betala ut sin januariutdelning innan pandemins utbrott men kommer i gengäld inte att ge någon januariutdelning i år och är därför i praktiken ännu en inställd årsutdelning. Några höll inne utdelningen men betalade ut den åtminstone delvis närmare årets slut vilket innebar en ovanligt bra december månad.

Tittar man på sektorspridningen noteras som sagt att finanssektorn inte delar ut alls. Fastighetssektorn är alltjämt utdelningstung och i avsaknad av flera traditionella utdelare blir utdelningsvikt för sektorn hela 28,9 procent. Jag tror ändå att den sammantaget är lägre än tidigare då jag har ökat mer i andra aktier totalt sett under 2020. Dagligvaror (Axfood, Cloetta, Coca Cola, ICA, Kopparbergs, P&G) har också en total utdelningsvikt på hela 28,9 procent. Man får ta det för vad det är ett pandemiår som detta. Men det är ändå ingen slump då jag ligger tyngre i utdelningsportföljen i dessa bägge sektorer just för att de är förhållandevis defensiva. Förnybar energi (Brookfield RES, EON, TransAlta RES, Vestas) utgör 11,6 procent av utdelningarna men där ska noteras att mina fem stora miljöteknikaktier inte kommer betala utdelning än på många år.

Jag har lägre utdelningsvikt i andra sektorer som 3,0 procent i teknikkonsulter (Multiconsult, SWECO), 2,9 procent i läkemedel och medicinteknik (AstraZeneca och J&J), 1,9 procent i bygg (Skanska) och kemikalier (BASF), 1,7 procent i IT (Apple, ATEA) samt endast 0,2 procent i skog (Holmen). IT och telecom anser jag mig inte vara bra på varför det är ett aktivt val att undvika dessa sektorer då jag är medveten om den högre risken (även missade tillväxtmöjligheter, jag väljer miljöteknik istället där). Samtidigt har två av mina bästa innehav köpts ut från börsen. Skog vill jag verkligen öka i men inväntar bättre lägen då de aktier som finns är dyrt värderade utifrån ett utdelningsinvesterarperspektiv.

Vilka lärdomar kan man då dra av detta?

• Strategin att gå in större i enskilda innehav (Kopparbergs 2020) påverkar utdelningsvikt på kort sikt.
• Diversifiering viktig. Därför klarar jag att sju stora innehav inte delar ut i år.
• Men ta en funderare på riskspridning över sektorer för ytterligare diversifiering.
  
• Men samtidigt blir utdelningsvikten koncentrerad: 82,5 procent av utdelningarna i femton aktier.
  
• Månadsutdelarna är alltjämt viktiga för kapitalflödet. Fortsätt återinvestera utdelning varje månad.
• Yield on Cost gör skillnad. Därför är aktier som jag inte ökat i sedan 2017 fortfarande tongivande.
• Portföljen skulle må bra av större utdelningsvikt i skog och läkemedel/medicinteknik men jag tror mig inte hitta bra lägen att öka i dessa sektorer redan under 2021. Viktigt bibehålla andel i J&J.
• Jag skulle kunna bredda bevakning av utdelningsaktier inom förnybar energi för mer diversifiering.
  

Under morgonen betalades också årets första utdelningar in. 436 kronor netto totalt från Boston Pizza och TransAlta RES. Egentligen är det liksom Brookfield RES en decemberutdelning men jag har sedan start alltid bokfört de bägge månadsutdelarna på den månad då utdelningen betalas in då de ändå inkommer månadsvis. Prognosen för 2021 är att jag kommer få minst 50 000 kronor i utdelningar. Det borde bli något högre men har inte räknat in utdelningstillväxt varför jag givet rådande osäkerhetsfaktor låter det finnas lite marginal i kalkylen. Jag kommer ju också köpa fler utdelningsaktier under året men det blir framförallt från och med juni månad då jag sparar till inlösen av mina teckningsoptioner i Minesto. Då de flesta utdelningar sker under våren kommer effekten av nyinköp därför bli lägre än vanligt i år. 55 000 kronor vore inte orimligt och 60 000 kronor är möjligt men det beror också på valutaeffekter, utdelningshöjningar och extrautdelningar för att kompensera fjolårets innehållna utdelningar.

Hur som helst har portföljen under 2020 klarat ett rejält stresstest och givit mig en trettonde månadsinkomst i utdelningar. Sänkningen blev bara 25 procent mot min utdelningsprognos (egentligen något högre då det ju normalt är mer utdelningstillväxt som hölls inne i år). Mitt mål är som bekant 4 procent avkastning i utdelningar årligen med marginal ned till 3 procent ett dåligt år. Jag är glad att få ett kvitto på att portföljen kan leverera det också under extrema omständigheter som 2020.

Nu i år ser jag fram emot två extra månadsinkomster i utdelningar. Utdelningarna täcker redan alla mina löpande omkostnader. De börjar närma sig nivån där de täcker mina löpande utgifter för bostad.

Utdelningsvikt

Utdelningsvikt är ett praktiskt redskap för att hålla koll på hur sårbar portföljen är för sänkt eller utebliven utdelning i enskilda aktier.

Utdelningvikt beräknas enklast genom att dividera utdelningen i en enskild aktie med portföljens totala utdelning. Jag använder min utdelningsprognos i googledoc där jag löpande fyller i utbetalda utdelningar och prognos över kommande utdelningar för varje kalenderår. Även om de flesta aktier har tillkännagivit sin utdelning för i år finns det fortfarande några aktier som kan ändra utdelningen. Dels spelar valutaeffekter in, dels kvartals- och månadsutdelare som kan ändra utdelning senare i år. Serneke avvaktar till april med att tillkännage sin utdelning. Clas Ohlson har inte heller bekräftat sin utdelning för i höst men företagets VD har sagt i medier att avsikten är att bibehålla också i år.

Några observationer kan göras. Serneke har en väldigt hög utdelningvikt men utgör idag ändå bara cirka 5 procent av portföljen. Det ger mig dock tydlig vägledning i att vara lite försiktig med att öka. H&M har fortfarande en hög utdelningsvikt men något lägre jämfört med senast eftersom jag har ökat mer i andra aktier. Också här bör jag vara försiktig med att öka. Oriflame har en oproportionerligt hög utdelningsvikt men det beror på att direktavkastningen i år är så extremt hög. Jag räknar inte med att den kommer kunna bibehållas på sikt och har en liten portföljandel. Clas Ohlson är också en aktie som gör mig sårbar. Här har jag dock hög fallhöjd genom hög yield on cost väl över mina mål. MQ var en nyttig men dyr läropeng i att ta utdelningvikt och portföljandel på allvar. Tack vare min låga ch väl avvägda portföljandel påverkas bara utdelning och portföljutveckling marginellt.

Det bör noteras att några relativt stora innehav som Investor och J&J har en låg utdelningvikt eftersom utdelningen relativt sett är lägre än portföljens genomsnittliga utdelning som brukar vara runt 4,5 procent över tid. Också Wallenstam, Xylem, Tomra och Fenix är exempel på lågutdelare där en låg portföljandel ger ännu lägre utdelningsvikt.

I övrigt gläds jag åt att de aktier som har en portföljvikt över en procent alla är aktier som jag långsiktigt vill ha en stor portföljandel i. Jag ser samtidigt utrymme att kunna öka i framförallt Hemfosa, Holmen och kanske även Cloetta.

Vid nästa portföljanalys överväger jag att göra en parallell stapel där jag kan mäta utdelningsvikt mot portföljvikt vilket tydligare åskådliggör relationen mellan portföljandel och utdelningsvikt. Det var knepigt nog att presentera alla mina 64 utdelande aktier på ett någorlunda läsbart sätt så återstår att klura på om det går att tekniskt åskådliggöra för er läsare på ett vettigt sätt.

Portföljens utdelningsvikt

Kronan till miljonen och Att Välja Lycka beskrev nyligen begreppet utdelningsvikt: hur stor andel av den totala utdelningen som en enskilds aktie utgör. Läs gärna mer på deras bloggar. Jag blev hur som helst inspirerad, tyckte att det verkade vara ett praktiskt redskap och prövade för min aktieportfölj.

H&M är störst med 11,11%. Detta är dock inte så underligt eftersom aktien fortfarande utgör cirka 9% av min portfölj. Jag har dessutom ökat på vägen ned varför YOC är förhållandevis god. Samtidigt visar utdelningsvikten tydligt att min portfölj har en sårbarhet i en utdelningssänkning från H&M. Skulle en utdelningssänkning med 25% ske motsvarar det nästan 3% av portföljens utdelning.
Detta exempel illustrerar tydligt varför utdelningsvikt är ett användbart redskap som jag är glad att bloggrannarna ovan introducerade för mig. I fallet H&M har jag valt att inta en position med sikte på hur många H&M-aktier jag tänker mig att äga på 3-5 års sikt vilket förstås i det korta perspektivet förskjuter utdelningsvikten. Min portföljandel minskar dock i takt med att jag ökar i andra aktier.

Bosjö (8,93) och Sydsvenska Hem (6,68%) är två andra aktier med anmärkningsvärt hög utdelningsvikt. I bägge fallen beror det på att jag, på grund av det höga minicourtaget på 19 kronor, ökar någon enstaka gång varje år med portföljandel över helåret som mål. Det gör att jag just nu är överviktad men detta kommer jämna ut sig lagom till sommaren. I det senare fallet har utdelningen dessutom till min stora förvåning ökat med 15% under 2017 vilket är ett angenämt lyxproblem.

TransAlta Renewables (7,61%) och Realty Income (5,44%) har också oproportionerligt stor utdelningsvikt. Anledningen är att dessa är mina bästa månadsutdelare och jag har velat investera tidigt i dessa för att få en jämn utdelning över helåret även under annars svagare månader. I TransAlta RES fall spelar också in att utdelningen höjdes med nära 7% nyligen samtidigt som det redan var ett stort portföljinnehav. Jag är medveten om utmaningen i att jag redan är fullinvesterad mer eller mindre för kommande år i dessa bägge aktier. Därför är ett uttalat mål att identifiera minst ytterligare en månadsutdelare över det kommande året. Northwest Healthcare kommer jag ta in så småningom men tycker den är dyr i beaktande av att utdelningen inte tenderar höjas. Boston Pizza (1,37%) har en förbluffande god utdelningsvikt i beaktande av att jag inte har ökat på femton månader i aktien. Än mer anmärkningsvärt är att Omega Healthcare (1,22%) har en så hög utdelningvikt trots att jag medveten om risken efter kursfallet endast gick in med en liten, liten position motsvarande 0,3%.

 Mina kärninnehav Axfood (6,62%), Castellum (4,62%), Hemfosa (4,21%), Handelsbanken (4,20%), Skanska (4,20%), och Clas Ohlson (3,21%) har alla ungefär den utdelningsandel man kan förvänta sig. Portföljandelen ska vara mellan 2,5-5% i dessa aktier och utdelningsnivån är minst i linje med portföljens genomsnittsutdelning eller högre. Intressant nog har tre av aktierna en närmast identisk utdelningsvikt vilket skvallrar om god balans. Clas Ohlson har jag varit lite försiktigare med på grund av kombinationen hög värdering och långsiktig risk pga e-handelsutveckling men möjligen kommer jag öka lite igen nu när aktien återigen faller.

Bortom de tio aktier med högst utdelningvikt finner vi Multiconsult (3,94%). Här har jag ökat ordentligt på riktigt lång sikt den senaste tiden sedan aktien faller till följd av tillfälliga utmaningar som jag har skrivit om på bloggen flera gånger tidigare. Nu handlas aktien till en YOC över 4,25% men jag är ändå förvånad över att ha så hög utdelningvikt då aktien inte är en högutdelare samtidigt som jag ju bara räknar nettoutdelning efter källskatt. MQ (3,13%) är också intressant. Här är min portföljandel knappt 2% eftersom jag inte vill äga mer än 1% på lång sikt. Samtidigt har jag ökat också här när den handlades till en YOC över 6,3% som jag tycker är löjligt billigt även i beaktande av framtida utmaningar i form av e-handel och konkurrens.

Det glädjer mig att Akelius (1,43%) har en så stor portföljandel trots lägre antal preferensaktier än jag önskar. Det förvånar mig att Kopparbergs (1,42%) har en så hög utdelningsvikt med tanke på att min YOC knappt uppnår 3%. Bådar dock gott inför framtiden då detta bör vara en långsiktigt växande aktie när utmaningar på den brittiska marknaden har hanterats. Av samma skäl oroar det mig att Kone (0,56%) har en så låg utdelningsvikt. Det här är en aktie där jag inväntat ett tillfälle hela hösten att öka men dyr valuta har på marginalen gjort att jag inte köpt i de gränslägen som nedgångar medgivit.

Mina innehav i Swedbank (1,30%) och Nobina (1,29%) är små men får ändå utslag eftersom jag har en löjligt hög YOC i bägge dessa innehav. Det är samtidigt två aktier där risken för utdelningssänkning är betydande.

Att jag hade såpass hög utdelningsvikt i Scandic (0,94%) och Inwido (0,91%) förvånade mig. Bägge utdelar lägre än portföljgenomsnittet men samtidigt passade jag på att ta beskedliga positioner när de handlats billigt.

I andra änden trodde jag nog också att Kinnevik (0,21%) och Intrum Justitia (0,17%) skulle ha en något högre utdelningsvikt. Det understryker att en god direktavkastning inte är oväsentligt för en utdelningsinvesterares portföljbalans. I Intrum Justitias fall kan det vara befogat att bevaka aktien lite extra då den kanske är överflödig om utdelningstillväxten skulle stanna av. Enligt Chowdertest runt 19 bör jag dock behålla intill dess att motsatsen bevisas. Detsamma gäller Elanders (0,21%) och Cloetta (0,14%) där det är befogat att fråga sig om de långsiktigt tillför portföljen mervärde. Vill ge det ett par rapporter och besked om nästa års utdelning innan jag tar ställning. Kinnevik fyller funktionen att komplettera min okunskap inom telekom & IT. Den är en slags defensiv diversifiering och min position är liten. Investor (0,56%) har av samma skäl ännu en låg utdelningsvikt.

Avslutningsvis är det lite häftigt att Bonäsudden (0,33%) och Saltängen (0,22%) har en markant utdelningsvikt jämfört med exemplen ovan trots att jag endast äger en handfull aktier i bägge fallen.

Det är ändå betryggande att jag inte hittar några överraskningar bland det dussin aktier som har störst portföljandel utan snarast bland de mindre innehaven. Jag har ju en ambition att ta in fler lågutdelande aktier med god utdelningstillväxt framöver. Samtidigt visar detta inlägg att jag mer noggrant behöver räkna ut var rätt portföljbalans är så att de inte drar ned portföljens genomsnittsutdelning. Vid nästa portföljrapport efter nyår kommer facit svart på vitt.

Utdelningsvikt är verkligen ett rätt så användbart och mycket enkelt sätt att illustrera hur beroende portföljutdelningen är av enskilda aktier. Var finns risker där enskilda aktier har en stor påverkan och vilka aktier tillför mindre än väntat till portföljens utdelning? Ska på längre sikt klura på hur jag kan ta in utdelningsvikt som ytterligare en parameter när jag investerar. Det bör beaktas i relation till önskad portföljandel och utdelningstillväxtpotential efter Chowdertestet. Detta inlägget illustrerar precis varför jag gillar bloggsfären så mycket. Både utdelningsvikt och chowdertest har jag, trots att jag pysslat med aktier som hobby i över femton år, lärt mig från andra bloggare. Därmed blir de ytterligare pusselbitar i det ständiga arbetet att förfina min personliga investeringsstrategi.

Ett antal aktier ger i nuläget ingen utdelning. De har därför exkluderats i denna sammanställning. Avseende utländska aktier där det dras källskatt har uträkningen gjorts utifrån nettoutdelning. Därför är svenska aktiers utdelningsvikt något överviktad i beräkningen jämfört med bruttoutdelning.